once again changed the role of medicine in the discussion of eating habits.It is almost impossible to evaluate the role of the nutritional science forthe food and social policy during this period of modernization of Swedishsociety. But this story of the close relationship between science and politicsshould be seen as just one example of the role of scientific ideals andmethods in the ambitious striving for a more rational and modern socialpolicy during this period.Noter1 Ulrika Graninger, Från osynligt till synligt:Bakteriologins etablering i sekelskiftetssvenska medicin (Stockholm, 1997).2 Ämnet har tidigare behandlats, framföralltur socialhistorisk synvinkel, av YvonneHirdman, Magfrågan: Mat som mål <strong>och</strong>medel. Stockholm 1870–1920 (Stockholm,1983) <strong>och</strong> Christina Fjellström, Drömmenom det goda livet: Livskvalitet <strong>och</strong> matvanori ett uppväxande industrisamhälle (Umeå,1990), kap. 7.3 Andrew Cunningham & Harmke Kamminga,eds, The science and culture of nutrition,1840–1940 (Amsterdam, 1995), 1.4 Se vidare Virginia Berridge & Jenny Stanton,”Science and policy: Historical insights”,Social Science & Medicine (1999), 1133 ff.;Frederic Lawrence Holmes, Between biologyand medicine: The formation of intermediarymetabolism (Berkeley, 1992).5 Litteraturen om näringsfysiologins historiaär begränsad. Goda översikter finns docki Carol F. Helstosky, ”The state, health andnutrition” <strong>och</strong> Alfred E. Harper, ”Recommendeddietary allowances and dietary guidance”,båda i The Cambridge world historyof food, eds Kenneth F. Kiple & KriemhildConeè Ornelais, 2 vol. (New York, 2000), II,1577–84 respektive 1606–21. Se även Hirdman,kap. 3.6 Harmke Kamminga, ”Nutrition of thepeople or the fate of Jacob Moleschott’s contestfor a humanist science”, i Cunningham &Kamminga, 15–47.7 Holmes, Between, 18, 25; Frederic L.Holmes, ”The formation of the Munich schoolof metabolism”, i The investigative enterprise:Experimental physiology in nineteenth-centurymedicine, eds William Coleman & FredericL. Holmes (Berkeley, 1998), 179–210.8 Harmke Kamminga & Andrew Cunningham,”Introduction”, i Cunningham & Kamminga,11.9 Dessa rekommendationer presenteradesför en svensk publik bland annat i AugustAlmén, Våra vanligaste näringsmedels sammansättning,näringsvärde, pris <strong>och</strong> billighet:Föredrag hållet på Upsala läkareföreningshögtidsdag den 17 september 1879 (Stockholm,1885).10 Mark R. Finlay, ”Quackery and cookery:Justus von Liebig’s extract of meat andthe theory of nutrition in the Victorian age”,Bulletin of the History of Medicine (1992),401–11.11 Colin Spencer, The heretic’s feast: Ahistory of vegetarianism (Hanover, 1996),kap. 11–12; Martin Stolare, Kultur <strong>och</strong> natur:Moderniseringskritiska rörelser i Sverige1900–1920 (Göteborg, 2003), kap 4.12 Jan Eric Olsén, Liksom ett par nyaögon: Frithiof Holmgren <strong>och</strong> synsinnets problematik(Malmö, 2004), 45 ff.; Fysiologi iLund under hundra år, Årsbok för Lundsuniversitetshistoriska sällskap (Lund, 1997).13 Almén, Näringsmedel; August Almén,Huslig ekonomi <strong>och</strong> dess tillämpning på utspisningvid allmänna inrättningar (Stockholm,1902).14 Robert Tigerstedt, Fysiologiska principerför kroppens näring: Tio föreläsningarhållna vid Karolinska institutet hösten 1886(Stockholm, 1887), 2.15 Ibidem.16 Robert Tigerstedt, ”Undersökning omsvenska arbetares föda”, Nordisk tidskrift förvetenskap, konst <strong>och</strong> industri 14 (1891),230–48. Citat från 248.17 Ernst Hultgren & Ernst Landergren,Untersuchung über die Ernärung SwedischerArbeiter bei frei gewälter Kost (Stockholm,1891). Se även Ernst Hultgren & Ernst Landergren,”Untersuchung über die Ernärungbei frei gewälter Kost”, Hygiea 11 (1889).242 Roger Qvarsell
18 Johan Erik Johansson, ”Fysiologiskainstitutionen”, i Karolinska mediko-kirurgiskainstitutets historia, 3 vol. (Stockholm,1910), III, 449 ff.; Ulf von Euler, ”Fysiologi. I.Fysiologiska institutionen I”, Karolinskamediko-kirugiska institutets historia 1910–1960, 3 vol. (Stockholm, 1960), III:1.19 Robert Tigerstedt, ”Om undersökningav finska arbetares föda”, Finska läkarsällskapetshandlingar 2 (1903), 493–501.20 Forskningen om relationen mellan socialaproblem <strong>och</strong> framväxten av social<strong>vetenskapen</strong>har ökat påtagligt under det senastedecenniet. Se framförallt Martin Bulmer, ed.,The social survey in historical perspective1890–1940 (Cambridge, 1991); Karin Johannisson,Det mätbara samhället: Statistik <strong>och</strong>samhällsdröm i 1700-talets Europa (Stockholm,1988); Per Wisselgren, Samhällets kartläggare:Lorénska stiftelsen, den sociala frågan<strong>och</strong> samhälls<strong>vetenskapen</strong>s formering1830–1920 (Stockholm, 2000); Bengt ErikEriksson & Roger Qvarsell, eds, Samhälletslinneaner: Kartläggning <strong>och</strong> förståelse i samhällsvetenskapernashistoria (Stockholm,2000).21 Michael Z. Brook, Le Play: Engineerand social scientist (London, 1970). Om Cederschiöld,se till exempel Sören Edvinsson,Den osunda staden: Sociala skillnader idödlighet i 1800-talets Sundsvall (Umeå,1992).22 Axel Key, Läroverkskommitténs underdånigautlåtande <strong>och</strong> förslag angående organisationenaf rikets allmänna läroverk <strong>och</strong>dermed sammanhängande frågor. Bil. E, Redogörelseför den hygieniska undersökningen(Stockholm, 1885).23 Se Elin Bommenel, Den goda forskningen:Kariesexperimenten på Vipeholm <strong>och</strong>svensk tandvårdspolitik (Prel. titel. Underutgivning).24 Robert Tigerstedt, ”Skogsarbetarnaföda i nordvestra delen av Ångermanland”,Hygiea (1900), 121–60. Se även Tigerstedt,”Finska”, 493–501.25 Tigerstedt, ”Skogsarbetarna”, 127 ff.,156.26 Refereras här ur Kungl. Socialstyrelsensutredning <strong>och</strong> förslag rörande förbättrandeav skogs- <strong>och</strong> flottningsarbetarnas provianterings-<strong>och</strong> matlagningsförhållanden undervistelsen i skogarna, samt Kungl. Medicinalstyrelsensundersökning rörande de dietiska<strong>och</strong> hygieniska förhållandenas inverkan påskogsarbetarnas hälsotillstånd, SOU 1933:38,23 f.27 Ibidem.28 Ibid., 32 ff., 70 ff., Bilaga 1, 127 ff.29 Ibid., 139–84; En socialhygienisk undersökningi Västerbottens <strong>och</strong> Norrbottenslän utförd med stöd av Kungl. Medicinalstyrelsenunder åren 1929–1931, 5 vol. (Lund,1934); Gustaf Götlin, ”Norrlands vitaminfrågabelyst rörande C-vitaminet”, Socialmedicinsktidskrift (1927), 224–34. Se ävenRima D. Apple, Vitamania: Vitamins in Americanculture (New Brunswick, 1996); Georgvon Wendt, Vitaminer, hälsa <strong>och</strong> liv: En studieav våra födoämnens halt av vitaminer(Stockholm, 1924).30 Kungl. Socialstyrelsen, 80 f.31 Ibidem, 103–26.32 Carin Boalt & Yngve Zotterman, ”Värmländskaskogs- <strong>och</strong> valsverksarbetares näringsförhållandenår 1942”, i Studier i skogsbruketsarbetslära: Undersökningar vid Värmlandsskogsarbetsstudier (Stockholm, 1943),169–84.33 Wendt; Martin Odin, Vitaminer <strong>och</strong>vitaminbristsjukdomar (Stockholm, 1945);Sally M. Horrocks, ”Nutrition science andthe food and pharmaceutical industries ininter-war Britain”, i Nutrition in Britain: Science,scientists and politics in the twentiethcentury, ed. David F. Smith (London, 1997),68 ff.; Madeleine Mayhew, ”The 1930s nutritioncontroversy”, Journal of ContemporaryHistory (1988), 445–64.34 Betänkande i näringsfrågan avgivet avBefolkningskommissionen, SOU 1938:36,10.35 John Boyd Orr, Food, health and income:Report on a survey of adequacy of dietin relation to income (London, 1936), framföralltförordet samt 49 f. Se även David F.Smith, ”Nutrition science and the two worldwars”, i Smith.36 Orr. Se även David F. Smith, ”The socialconstruction of dietary standards”, iEating agendas: Food and nutrition as socialproblems, eds Donna Maurer & Jeffery Sobal(New York, 1995), 279–304.37 Levnadsvillkor <strong>och</strong> hushållsvanor i städer<strong>och</strong> industriorter omkring år 1933 avK. Socialstyrelsen (Stockholm, 1938), 116 ff.,268 f.; Befolkningskommissionen, 131–43;Ragnar Bentzel, Den privata konsumtioneni Sverige 1931–1965 (Uppsala 1957).38 Roger Qvarsell, ”Att räkna sjuka <strong>och</strong><strong>Maten</strong> <strong>och</strong> <strong>vetenskapen</strong> 243