Ladda hem - Uppsala universitet
Ladda hem - Uppsala universitet Ladda hem - Uppsala universitet
höjas för att sätta in gallerier med fler hyllor, att valv och gångar skulleinstalleras mellan boksalarna för att släppa in mer ljus och underlättakommunikation, samt att man skulle utrusta biblioteket med kakelugn ipappersförrådet. I juni 1813 meddelade Kungl. Maj:t att höjningen avbiblioteksvåningen fick genomföras, men sade nej till de efterfrågadevalvportarna. Utlåtandet om förslaget att installera kakelugn sköts påframtiden, liksom den av konsistoriet väckta penningfrågan. 23Sedan Sundvall genomfört de beviljade ändringarna blev byggnadenstörre. Fram till 1819 skulle Sundvall rita ytterligare biblioteksprojekt(åtminstone fem), vilka kan grupperas i tre versioner:• Det första biblioteket, version a, bestående av ritning I och II (1813–15)• Det stora biblioteket, version b, av ritning III och IV (odaterade, menframställda 1815–17)• Det sista biblioteket, version c, ritning V (1819), ligger närmast detprojekt som förverkligadesRitningarna inom respektive version skiljer sig så litet från varandra attdet är onödigt komplicerat att laborera med fem varianter. 24 I löpande textkommer jag därför att tala om det första, det stora och det sista biblioteket,alternativt version a, b och c. (Se den jämförande skissen av huskropparna,inklusive den färdiga byggnaden som däremot inte behandlasnärmare).Sundvalls första bibliotek består av en huslänga i tre våningar med tvåflyglar på baksidan. Det stora biblioteket byggs upp av två huslängorförbundna med flyglar, så att två innergårdar bildas. Den stora versionenhar säkert aldrig betraktats som realistisk, medan däremot ritningen från1819 visar hur man ganska länge tänkte sig att biblioteket skulle se ut.Trapphuset har placerats i en utbyggnad på baksidan, där återigen tvåflyglar går ut från huvudbyggnaden. Flyglarna på baksidan följde medäven till Hjelms tidigaste ritningar men saknades i den färdiga byggnaden.Troligen ritades de som en expansionsmöjlighet, snarare än konkretaVersion a) Sundvall I–II Version b) Sundvall III–IV Version c) Sundvall V (1819) Den färdiga(ca 1813) (1815–17) och Hjelm (1821) byggnaden216 Hanna Östholm
Baksidan av byggnaden – fasaden mot väster med trapphus och två flyglar, C. J. Hjelm, Fasad 1821,Ritningar till Carolina Rediviva, AA I, Kart- och bildarkivet, Uppsala universitetsbibliotek.planer att utföras i en första omgång. Idén med trapphuset övertogs ochförverkligades, och blev landets största. 25Sundvalls förslag förenas av det nyklassicistiska formspråket och en viljaatt kombinera grekisk renhet med renässansformer. De olika ritningarnavisar stilrena, nakna, gråputsade byggnader, influerade av antiken, italienskrenässans och den svenska varianten av nyklassicism, en stil som skullehinna bli daterad innan byggnaden stod färdig. De tidiga förslagen utgick frånen ren, stram, rentav rå nyklassicism. Renässanselementen blev tydliga re ide senare fasadritningarna, där fönster och portiker betonades mer.Avsikten var att byggnaden skulle ge ett strängt överväldigande intryckgenom dels sitt läge, dels sina proportioner. Byggnadens utformning utgåri övrigt från de få, stora rummen, som mestadels består av höga, smala,långa salar med hyllor längs med väggarna. Böckerna placerades runtväggarna i höga boksalar, där ljuset (och kanske litet solvärme) släpptesin genom höga fönster. Golven hölls fria från hyllor och sittplatser, menkunde ge plats åt några möbler för de stora folianterna. Utrymmen förbibliotekets anställda hölls till ett minimum. 26Detta var helt i linje med den traditionella utformningen av bibliotek.Det öppna salsbiblioteket var länge normen för biblioteksarkitektur, ochde fria ytorna var väsentliga för att rummen skulle uppfattas som bibliotek.Dåvarande biblioteksamanuensen Johan Henric Schröder skrev 1824till en av bibliotekets viktigare donatorer, greve Claes Adolf Fleming, attom man placerade in ytterligare bokhyllor i Gustavianums boksalar skulledet ”från bibliotek förvandlas till bokmagasin, sådana som i S:t Petersburgoch vid Leipzigs akademi en lång tid lärer ägt rum”, 27 vilket Schröderuppfattade som olyckligt. Ett nytt biblioteksideal introducerades emellertidjust vid denna tid. Proportionen mellan behovet av läsrum och behovetav utrymme för böckerna förändrades, böckernas lagring separerades frånCarolina Rediviva och de projekterade rummen 217
- Page 1 and 2: Carolina Rediviva och deprojekterad
- Page 3 and 4: hälften av uppsatsen behandlar fö
- Page 5 and 6: gare undervisningssalar och en fest
- Page 7: Planer och 1 Façade, i storlek av
- Page 11 and 12: och bibliotekarien varit självskri
- Page 13 and 14: Nästa bekymmer - det stora och åt
- Page 15 and 16: yggnaden fått fuktskador samt besl
- Page 17 and 18: tog Schröder emot en strid ström
- Page 19 and 20: och framför ingången till den nya
- Page 21 and 22: C. J. Bergman, teckning av Carolina
- Page 23 and 24: Den första versionen som Sundvall
- Page 25 and 26: BAABCBAABA. BokgallerierB. För bib
- Page 27 and 28: CCCCBCACBEEBDBEEEEBDBEEA TrapphusB
- Page 29 and 30: tralt eller perifert, i närheten a
- Page 31 and 32: galleries), utställningar, lärda
- Page 33 and 34: A.B.224221 221 2214 44 42 7249277 4
- Page 35 and 36: man lånade hem litteratur. Tore Ha
- Page 37 and 38: planering, placering, utförande oc
- Page 39 and 40: kategorier, män/kvinnor, betalande
- Page 41 and 42: In the first part of the essay, per
- Page 43 and 44: Sundvalls fem projekt”, 10; Ulric
- Page 45 and 46: 62. § 5 17/6 1818 AKP, A I:235.63.
höjas för att sätta in gallerier med fler hyllor, att valv och gångar skulleinstalleras mellan boksalarna för att släppa in mer ljus och underlättakommunikation, samt att man skulle utrusta biblioteket med kakelugn ipappersförrådet. I juni 1813 meddelade Kungl. Maj:t att höjningen avbiblioteksvåningen fick genomföras, men sade nej till de efterfrågadevalvportarna. Utlåtandet om förslaget att installera kakelugn sköts påframtiden, liksom den av konsistoriet väckta penningfrågan. 23Sedan Sundvall genomfört de beviljade ändringarna blev byggnadenstörre. Fram till 1819 skulle Sundvall rita ytterligare biblioteksprojekt(åtminstone fem), vilka kan grupperas i tre versioner:• Det första biblioteket, version a, bestående av ritning I och II (1813–15)• Det stora biblioteket, version b, av ritning III och IV (odaterade, menframställda 1815–17)• Det sista biblioteket, version c, ritning V (1819), ligger närmast detprojekt som förverkligadesRitningarna inom respektive version skiljer sig så litet från varandra attdet är onödigt komplicerat att laborera med fem varianter. 24 I löpande textkommer jag därför att tala om det första, det stora och det sista biblioteket,alternativt version a, b och c. (Se den jämförande skissen av huskropparna,inklusive den färdiga byggnaden som däremot inte behandlasnärmare).Sundvalls första bibliotek består av en huslänga i tre våningar med tvåflyglar på baksidan. Det stora biblioteket byggs upp av två huslängorförbundna med flyglar, så att två innergårdar bildas. Den stora versionenhar säkert aldrig betraktats som realistisk, medan däremot ritningen från1819 visar hur man ganska länge tänkte sig att biblioteket skulle se ut.Trapphuset har placerats i en utbyggnad på baksidan, där återigen tvåflyglar går ut från huvudbyggnaden. Flyglarna på baksidan följde medäven till Hjelms tidigaste ritningar men saknades i den färdiga byggnaden.Troligen ritades de som en expansionsmöjlighet, snarare än konkretaVersion a) Sundvall I–II Version b) Sundvall III–IV Version c) Sundvall V (1819) Den färdiga(ca 1813) (1815–17) och Hjelm (1821) byggnaden216 Hanna Östholm
Change language