37. Fröberg: Tystnaden och ljuset, 124 ff.;Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,72f.; AA I.38. Annerstedt: ”Om Karl Johans beröringmed Upsala <strong>universitet</strong>”, 25f.; Hornwall:”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”, 73;Areen: ”Upsala <strong>universitet</strong>sbiblioteks byggnadshistoria”,44.39. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,74ff.40. Ibid., 76, 85.41. Ibid., 75ff.; Annerstedt: ”Om Karl Johansberöring med Upsala <strong>universitet</strong>”, 25f.;Högvördiga Presteståndets protokoll vid urtimariksdagen år 1834, vol. 6 (Stockholm,1834), 420–425.42. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,75ff.43. Ibid., 77ff.44. Ibid., 80ff.45. Ibid., 81ff; Claes Annerstedt: ”Samlingartill Upsala <strong>universitet</strong>s historia”, Avd.II:40–41, Universitetsbiblioteket, Kronologiskaexcerpter [1740–1824, 1825–1917], U40:72–73, UUB.46. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,85f.; Annerstedt: ”Om KarlJohans beröring med Upsala <strong>universitet</strong>”,25f.; Areen: ”Upsala <strong>universitet</strong>sbiblioteksbyggnadshistoria”, 45.47. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,86.48. Schröder mottog tack vare sina kontaktermånga och stora donationer till <strong>universitet</strong>sbiblioteket,understryker Ulf Göranson,”Schröder, Johan Henrik” i Svensktbiografiskt lexikon (Stockholm, 2001). Artikelnger en god översikt över Schröders verksamhetvid <strong>universitet</strong>et. Annerstedt, Förteckningå <strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong>sbiblioteks ledare,26f., berör tidens biblioteksdonationer.49. Areen: ”Upsala <strong>universitet</strong>sbiblioteksbyggnadshistoria”, 44f.; Hornwall: ”CarolinaRedivivas tillkomsthistoria”, 80 ff.; U40:72–73. Aurivillius hade föreslagit dennalösning åtminstone så tidigt som 1804, återkommittill den 1813 då förslaget antogs (ochman dessutom bestämde att extra hyllplanskulle sättas in i befintliga bokskåp) samt utverkatkanslers samtycke vid dennes besök i<strong>Uppsala</strong> 1816. År 1817 tog han upp frågan omhyresutbetalning i konsistoriet. 23/10 1813AKP, AI:225, 30/8 1816 AKP, AI:231 & 3/51817 AKP, AI:232.50. Afzelius till Schröder 17/1 1830, cit.Hagström: ”Anteckningar om <strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong>sbibliotek”,92.51. Kongl. Maj:ts nådiga bref och instructionrörande vården af academiska bibliotheketi Upsala (<strong>Uppsala</strong>, 1796), § 28.52. Hagström: ”Anteckningar om <strong>Uppsala</strong><strong>universitet</strong>sbibliotek”, 92f; U 40:72–73,UUB. Schröder skriver att den Flemingskadonationen placerades i den södra boksalensamma sommar som böcker fördes till dennorra boksalen, men <strong>universitet</strong>et fick inteden Flemingska samlingen förrän 1831. Deefterlämnade anteckningarna är därför intehelt trovärdiga som källa.53. Per Widén: ”<strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong>s konstmuseum.Ett tidigt museum och dess hi sto ria”,Valör. Konstvetenskapliga studier 2004:2/3(<strong>Uppsala</strong>, 2004), 78–86; U 40:72–73, UUB.54. U 40:72–73, UUB.55. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,83f.; U 40:72–73, UUB; UpsalaCorrespondenten 3/9 1841.56. U 40:72–73, UUB. Claes Annerstedt,själv överbibliotekarie vid <strong>universitet</strong>sbiblioteketi <strong>Uppsala</strong>, och negativt inställd tillSchröder, beskriver ett ”chaos indigestum” iFörteckning å <strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong>sbiblioteksledare jämte korta upplysningar rörande derasverksamhet, <strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong>s årsskrift(<strong>Uppsala</strong>, 1921), 25f.57. Catalogus Praelectionum in AcademiaRegia Upsaliensi, Publice et Privatim (<strong>Uppsala</strong>,1840–58). Som påpekats ovan ansvaradeSchröder för de akademiska samlingarnaav mynt, fornsaker och konst.58. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,82f.59. Areen: ”Upsala <strong>universitet</strong>sbiblioteksbyggnadshistoria”, 45f.; Hagström: ”Anteckningarom <strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong>sbibliotek”, 93f.60. § 2 29/9 1817 AKP, A I:233. Carl Johanskultenkan för övrigt kopplas till denövriga självrepresentation/mediereklam iform av medaljer, målningar, konstföremåloch byggnader som ägde rum efter det Bernadotteskatronföljarvalet, se Nils Ekedahl &Mikael Alm: ”En dynasti blir till. Medier,myter och makt kring Karl XIV Johan” iHisto risk tidskrift 124:3 (Stockholm, 2004),535–539 och Mikael Alm: ”Bilden av KarlXIV Johan” i Rosendals slott (Stockholm,2003), 118–125; Solfrid Söderlind: ”Asarsoch Karlars ättlingar” i Rosendals slott (Stockholm,2003), 236–245.61. § 2 18/10 1817 AKP, A I:233.252 Hanna Östholm
62. § 5 17/6 1818 AKP, A I:235.63. § 1 4/10 1819 AKP, A I:237.64. §§ 1–2 6/10 1819 AKP, A I:237.65. Areen: ”När Carl XIV Johan skullelägga grundstenen till Carolina Rediviva” iHela världen: Allt för allas månadshäfte 3(Stockholm, 1917), 229–235; Annerstedt(1918), 22ff.; Hornwall: ”Carolina Redivivastillkomsthistoria”, 67ff. ”Grundare” för att<strong>universitet</strong>ets verksamhet kom igång på nyttunder Gustaf II Adolphs regering; ”lagstiftare”för att 1655 års konstitutioner stadfästesav Carl X Gustaf.66. Annerstedt: ”Om Karl Johans beröringmed Upsala <strong>universitet</strong>”, 24f. Den 19 oktober1819/Lade Carl XIV Johan/Svears, norrmäns,göters och venders/ Vördnadsbjudandekonung/Egenhändigt grunden/Till detta Apollonstempel/ Vartill/ Samme furste, riketsarvtagare/ och/ <strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong>s kansler/För åtta år sedan utsåg platsen.67. Annerstedt: ”Om Karl Johans beröringmed Upsala <strong>universitet</strong>”, 25.68. Ibid., 31f.69. Ibid., 34. Om Thekla och Alida Knös,se Elisabeth Mansén: Konsten att förgyllavardagen: Thekla Knös och romantikens<strong>Uppsala</strong>, diss. (Lund, 1993).70. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,68 + 74 i not, gissar att citatetföreslagits av latinprofessor Carl JohanLundvall. ”Iane, veni: novus anne, veni: renovateveni, Sol/ consulis Ausonii Latiamvisure curulem./ Ecquid ab Augusta nuncmaiestate secundum/ quod mireris habes?Roma illa domusque Quirini/ et toga purpureirutilans praetexta senati/ hoc capite aeternissignat sua tempora fastis.” Kom Janus,kom nya år, kom vederkvickta Sol /Att skådakonsul Ausonius’ romerska ämbete./ Har dumånne något att beundra, näst den augustinskakejsarprakten?/ Det kända Rom ochQuirinens [romarnas el. Romulus’] <strong>hem</strong>vist[folk]/ Och den strålande senatens rödfärgade,purpurkantade toga/ Genom mig självutmärker [präglar, betecknar, avbildar] hon[Rom] sitt tidevarv i evigt/ fortgående [bestående]ämbetsmannalängder [1. årsvisa förteckningaröver konsuler 2. krönikor, annaler].Decimus Magnus Ausonius: ”PrecatioConsvlis Designati Pridie Kalendas IanvariasFascibvs Svmptis” i Decimi Magni AusoniiBurdigalensis Opuscula, Bibliotheca scriptorumGraecorum et Romanorum Teubneriana(Leipzig, 1978), 79.71. I ett brev till ståthållaren i Christianiagreve Sandels 8/6 1820 förklarade Carl Johanvarför han inte ville ha sitt namn knutet tillden nya Kongelige Tegneskole som då blevinrättad i Christiania: eftersom han var emotatt använda suveränens namn på en institution,som skulle befordra den allmänna bildningen.Fortsättningen lyder i norsk översättning:”Det er denne betragtning som harbevæget mig til at nægte min sanktion paalovforslaget om indretningen af <strong>universitet</strong>eti Christiania” – längre fram i brevet säger hanatt det strider mot ”den respekt, man skylderet lands love, så vel som den nationale værdighed,at man giver en sådan indretning navnefter en udenlandsk monark” (norrmännensresolution behöll namnet Det Kongelige FrederiksUniversitet som givits det nya <strong>universitet</strong>et1812; kungen gav upp sitt motståndmot namnet 1824, då han sanktionerade enändrad resolution). Knut Nygaard: Nordmennssyn på Danmark og danskene i 1814 ogde første selvstendighetsår (Oslo, 1960), 401.Nygaards referens är Yngvar Nielsen, GrevSandels’ Statholderskab 1818–1827 (Christiania,1873), 297f. Uppgiften om Carl XIVJohans inställning lämnad av professor JohnPeter Collett, Forum för Universitetshistoria,Oslo.72. Lange: ”Genomförandet 1817–41”,35; Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,74. Hornwall föreslår att namnet”Carolina Rediviva” varit Lundvalls idé.73. Karlsson: ”Carl Fredrik Sundvalls femprojekt”, 20; Annerstedt: ”Om Karl Johansberöring med Upsala <strong>universitet</strong> ”, 27.74. Fysikundervisningen (professuren grundad1750) tycks ha ägt rum i filosofiska fakultetensauditorium i Konsistoriehuset från1796 då instrumenten flyttades dit. Dessförinnanföreläste Nordmark i Observatoriet,Annerstedt: Upsala <strong>universitet</strong>s historia 3:2,466f., 519. Aurivillius hade kring 1795 börjatagera för att slippa sådant, och i instruktionernasom utfärdades 1796 framgår endastatt bibliotekarien skall visa konstkabinettet.Enligt Davidsson (1971) förväntades kring1804 att bibliotekarien, förutom samlingarnaav böcker och diverse konstföremål, skullesköta om de fysikaliska och astronomiskainstrument som förvarades i galleriet mellanboksalarna i Gustavianums övre våning.75. Annerstedt: Upsala <strong>universitet</strong>s historia3:2, 497.76. ”Item naturae decor erit, si cubiculis etCarolina Rediviva och de projekterade rummen 253
- Page 1 and 2: Carolina Rediviva och deprojekterad
- Page 3 and 4: hälften av uppsatsen behandlar fö
- Page 5 and 6: gare undervisningssalar och en fest
- Page 7 and 8: Planer och 1 Façade, i storlek av
- Page 9 and 10: Baksidan av byggnaden - fasaden mot
- Page 11 and 12: och bibliotekarien varit självskri
- Page 13 and 14: Nästa bekymmer - det stora och åt
- Page 15 and 16: yggnaden fått fuktskador samt besl
- Page 17 and 18: tog Schröder emot en strid ström
- Page 19 and 20: och framför ingången till den nya
- Page 21 and 22: C. J. Bergman, teckning av Carolina
- Page 23 and 24: Den första versionen som Sundvall
- Page 25 and 26: BAABCBAABA. BokgallerierB. För bib
- Page 27 and 28: CCCCBCACBEEBDBEEEEBDBEEA TrapphusB
- Page 29 and 30: tralt eller perifert, i närheten a
- Page 31 and 32: galleries), utställningar, lärda
- Page 33 and 34: A.B.224221 221 2214 44 42 7249277 4
- Page 35 and 36: man lånade hem litteratur. Tore Ha
- Page 37 and 38: planering, placering, utförande oc
- Page 39 and 40: kategorier, män/kvinnor, betalande
- Page 41 and 42: In the first part of the essay, per
- Page 43: Sundvalls fem projekt”, 10; Ulric