Ladda hem - Uppsala universitet

More documents

Recommendations

Info

Rediviva: Några anteckningar till Uppsalauniversitetsbiblioteks 300-årsjubileum” i Ordoch Bild årg. 30 (Stockholm, 1921), 4; Annerstedt:Upsala universitetsbiblioteks historia,passim; idem: Upsala universitets historia3:1, 419f., 565ff. Arkitekten Hårleman gjordeom trapphallen, övervåningens boksalaroch mellanvåningen vid 1700-talets mitt, bl.a.flyttades det mindre auditoriet. AnnerstedtUpsala universitets historia 3:2, 485; Areen:”Upsala universitetsbiblioteks byggnadshistoria”;Areen: Upsala universitetsbiblioteksbyggnadshistoria, kap. 3–4.7. Stig Fogelmarck: ”Universitetsbiblioteketi Uppsala”, ”Uppsala universitetsbibliotek”,Carl Fredrik Adelcrantz. Arkitekt(Stockholm, 1957), 237–248, 483–485;Göran Alm: ”Carolina Rediviva och Botanicum”,Svensk klassicism (Lund, 1986), 68–73; idem: ”Arkitekturen och inredningskonsten”i Den gustavianska konsten, Signumssvenska konsthistoria (Lund, 1998), 53ff.,57ff., 139ff.; Fröberg: Tystnaden och ljuset,119–122; Areen: ”Upsala universitetsbiblioteksbyggnadshistoria”, 31ff; idem: Upsalauniversitetsbiblioteks byggnadshistoria, 80–101. Kungshögagatan har i dag namnet NedreSlottsgatan.8. Jfr Hanna Östholm: ”Linnéminnet” iLinnéfest och doktorspromotion 23 och26 maj 2007, Acta universitatis Upsaliensis:Skrifter rörande Uppsala universitet B. Inbjudningar152 (Uppsala, 2007).9. Bring, 4f.; Margareta Hornwall: ”Biblioteketoch byggnaden” i Frick, Hornwall,Lindgren (red.): Carolina Rediviva (1986),74; reseskildraren och biblioteksmannen C.Molbechs samt S. Gestrins beskrivningar från1800-talets första decennier återges i ToreHagström: ”Anteckningar om Uppsala universitetsbiblioteksom forskningsinstrumentunder 1820-talet” i I universitetets tjänst.Studier rörande Uppsala universitetsbibliotekshistoria, Acta Universitatis Upsaliensis:Uppsala University 500 Years (Uppsala,1977), 90. Gestrins ritningar av den norra(teologiska) och den södra (filosofiska) boksalenfinns även avbildade i Åke Davidsson:Uppsala universitetsbibliotek 1620–1970. Enbildkrönika (Uppsala, 1971). Areen återgerplanritningar över Gustavianums första ochandra våningar, Areen: ”Upsala universitetsbiblioteksbyggnadshistoria”, 38f.; idem:Upsala universitetsbiblioteks byggnadshistoria,102ff.10. Annerstedt: ”Om Karl Johans beröringmed Upsala universitet”, 19; Areen: ”Upsalauniversitetsbiblioteks byggnadshistoria”, 39;idem: Upsala universitetsbiblioteks byggnadshistoria,106f.11. Bring: ”Carolina Rediviva”, 5; GöranLindahl: Universitetsmiljö (Uppsala, 1957),88; Göran Alm (1986), 74; Annerstedt: ”OmKarl Johans beröring med Upsala universitet”,20; Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,57f.; Areen: ”Upsala universitetsbiblioteksbyggnadshistoria”, 41.12. Mer om tomtfrågan, se Ulf Göranson:”Uppsala universitet och äganderätten tillvissa fastigheter och byggnader för institutionsändamål”,Utredning på uppdrag avRektorsämbetet, Uppsala april 1993. Om detenstaka momentet om vem som hade ansvarför att flytta uthusen tillhöriga tullstationen,se Hanna Östholm: Det öppna biblioteket.Carolina Rediviva, Carl XIV Johan och deprojekterade rummen, Stella: Arbetsrapporter29, Tore Frängsmyr (red.) (Uppsala, 2005).13. Enligt Hornwall: ”Carolina Redivivastillkomsthistoria”, 57f., som hänvisar till enavskrift av en skrivelse till kansler 18 januari1812. Jfr Areen, ”Upsala universitetsbiblioteksbyggnadshistoria”, 41f.14. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,58ff.; Jan O. M. Karlsson:”Carl Fredrik Sundvalls fem projekt” i Frick,Hornwall, Lindgren (red.): Carolina Rediviva(1986), 22f.; Alm, Svensk klassicism, 74ff.;Christian Laine: ”Arkitekten Carl FredrikSundvall” i Anders Åman (red.): Stjernsundi Närke. Slottet och godset (Stockholm,2002), 102ff.15. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,59; Laine: ”Arkitekten CarlFredrik Sundvall”, 107.16. Laine: ”Arkitekten Carl Fredrik Sundvall”,107ff.17. Göran Alm: ”Arkitekturen och inredningskonsten”i Karl Johanstidens konst,Signums svenska konsthistoria (Lund, 1999),42f., 48f.; Laine: ”Arkitekten Carl FredrikSundvall”, 112f.18. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,59; Laine: ”Arkitekten Carl FredrikSundvall”, 113–118, cit. 118.19. Laine: ”Arkitekten Carl Fredrik Sundvall”,111, 116ff.20. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,61ff. (även citaten); Lindahl:Universitetsmiljö, 91; Karlsson: ”Carl Fredrik250 Hanna Östholm
Sundvalls fem projekt”, 10; Ulrich Lange:”Genomförandet 1817–41” i Frick, Hornwall,Lindgren (red.): Carolina Rediviva(1986), 24.21. Om fosforisternas medeltidssyn, se UrbanJosefsson: ”Det romantiska tidehvarfvet”.De svenska romantikernas medeltidsuppfattning,diss. (Uppsala, 2002).22. Hornwall, ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,64f. Våren 1817 mötte Sundvallytterligare en motgång, som skulle kunna sessom efterspelet av Hammarskölds och Gerss’estetiska diskussion. Vid Konstakademiensval av professor i byggnadskonsten efter OlofTempelman föreslogs nämligen Sundvall, menden nya skolan lanserade den 27 år yngreFredrik Blom (1781–1853, arkitekt, officeroch ingenjör samt elev till Desprez) som motkandidat.Vid omröstningen visade sig göternavara fler än gustavianerna, och den nyklassicistiskastilen fick se sig besegrad (Laine:”Arkitekten Carl Fredrik Sundvall”, 113f.,som betecknar incidenten som en ”kupp”).R. Josephson: ”Blom, Fredrik” i Svenskt biografisktlexikon (1924–25); Thure Nyman:”Blom, Fredrik” i Nils Bohman (red.): Svenskamän och kvinnor 1 (1942). I projektet medbiblioteksbyggnaden var det fortfarandeSundvalls ritningar som gällde, men FredrikBlom kallades in även i arbetet med biblioteksbyggnadenåtminstone från 1819, för utstakningav tomten. § 3 18/9 1819 Akademiskakonsistoriets protokoll (AKP), A I:237, Kanslietsarkiv, Uppsala universitets arkiv; § 3 7/21821 & § 3 22/5 1821 AKP, A I:240.23. § 4 3/4 1813, § 2 5/4 1813 & § 6 4/61813 AKP, A I:224.24. Fröberg: Tystnaden och ljuset, 124;Lange: ”Genomförandet 1817–41”, 24;Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,61, 63; Karlsson: ”Carl Fredrik Sundvallsfem projekt”, passim; ”Ritningar tillCarolina Rediviva”, AA I, Kart- och Bildarkivet,Uppsala universitetsbibliotek (UUB).25. Fröberg: Tystnaden och ljuset, 124ff.;Karlsson: ”Carl Fredrik Sundvalls fem projekt”,passim (om Sundvalls orealistiska projekt,se sid. 21); AA I, UUB.26. Fröberg: Tystnaden och ljuset, 123ff.;AA I, UUB. Gustavianumbiblioteket hade etttjänsterum, som även tjänade som läsesal,och vilket var utrustat med två kakelugnar(de enda i biblioteket). Hagström: ”Anteckningarom Uppsala universitetsbibliotek”, 90i not, 93.27. Schröder till Fleming, cit. Hagström,”Anteckningar om Uppsala universitetsbibliotek”,91f.28. Hornwall: ”Biblioteket och byggnaden”,75.29. Annerstedt: ”Om Karl Johans beröringmed Upsala universitet”, 22f.; Lange: ”Genomförandet1817–41”, 24; Hornwall: ”CarolinaRedivivas tillkomsthistoria”, 65; Göranson:”Uppsala universitet och äganderättentill vissa fastigheter”, 89ff.30. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,67. Bibliotekarien var alltsåmedlem i byggnadskommittén och hade inflytandeöver det fortsatta arbetet. Dock intesom Margareta Hornwall menat i ”Biblioteketoch byggnaden”, 74, att Aurivillius kundeha tänkt sig något annat än ett sals- elleruniversalbibliotek. Även bibliotekarier hade,som Schrödercitatet ovan visar, svårt att föreställasig någon annan form för biblioteket.31. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,66f.; Lange: ”Genomförandet1817–41”, 24ff.; Byggnadskommitténsprotokoll med närvarolistor 1817, 1829,1830, 1831 och 1835, ”Övriga kommittéersprotokoll och handlingar, 1. Protokoll ochhandlingar 1809–1901”, F IX h:1, Kanslietsarkiv, Uppsala universitets arkiv.32. Annerstedt: ”Om Karl Johans beröringmed Upsala universitet”, 22ff.; Lange: ”Genomförandet1817–41”, 24; Hornwall: ”CarolinaRedivivas tillkomsthistoria”, 67f.33. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,69f.; Karlsson: ”Carl FredrikSundvalls fem projekt”, 18ff.34. Beslutet fattades i samband med attSundvall presenterade den stadfästa fasadenvid ett möte i byggnadskommittén, som ikonsistoriet berättade att de fann den ”mycketvacker och praktfull”. Sundvall hade förklaratatt de inre ritningarna sinkats av ”deflere ändringar, som i planen för de inre delarnetid efter annan blifvit gjorde”, ett uttalandesom tycks innehålla irritation överatt han i alltför hög grad tvingats ta hänsyntill andras åsikter och ändra sina ritningar.§ 3 15/6 1819 AKP, A I:236. Jfr Hornwall:”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,70f.35. § 8 3/3 1821 AKP, A I:240; Hornwall:”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”, 70f.36. Hornwall: ”Carolina Redivivas tillkomsthistoria”,72; Lange: ”Genomförandet1817–41”, 24.Carolina Rediviva och de projekterade rummen 251
Page 1 and 2: Carolina Rediviva och deprojekterad
Page 3 and 4: hälften av uppsatsen behandlar fö
Page 5 and 6: gare undervisningssalar och en fest
Page 7 and 8: Planer och 1 Façade, i storlek av
Page 9 and 10: Baksidan av byggnaden - fasaden mot
Page 11 and 12: och bibliotekarien varit självskri
Page 13 and 14: Nästa bekymmer - det stora och åt
Page 15 and 16: yggnaden fått fuktskador samt besl
Page 17 and 18: tog Schröder emot en strid ström
Page 19 and 20: och framför ingången till den nya
Page 21 and 22: C. J. Bergman, teckning av Carolina
Page 23 and 24: Den första versionen som Sundvall
Page 25 and 26: BAABCBAABA. BokgallerierB. För bib
Page 27 and 28: CCCCBCACBEEBDBEEEEBDBEEA TrapphusB
Page 29 and 30: tralt eller perifert, i närheten a
Page 31 and 32: galleries), utställningar, lärda
Page 33 and 34: A.B.224221 221 2214 44 42 7249277 4
Page 35 and 36: man lånade hem litteratur. Tore Ha
Page 37 and 38: planering, placering, utförande oc
Page 39 and 40: kategorier, män/kvinnor, betalande
Page 41: In the first part of the essay, per
Page 45 and 46: 62. § 5 17/6 1818 AKP, A I:235.63.

Ladda hem - Uppsala universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?