Ladda hem - Uppsala universitet

I förverkligandet av den nya byggnaden spelade Carl XIV Johan enviktig roll. År 1811 avgjorde han tomtfrågan som diskuterats i ett pardecennier. Ur sitt engagemang i biblioteksprojektet fick Carl Johan publicitet,goodwill och trovärdighet i Uppsala och vid akademin. I gengälddonerade han pengar, medverkade i att universitetet fick statliga lån ochanslag. Han deltog i grundläggnings- och invigningsceremonier kringbyggnaden, skänkte två statyer av sig själv och en av Carl XII till biblioteket,samt sanktionerade namnförslaget Carolina Rediviva. Härigenombefäste Carl Johan sin nya konungaroll och skrev in den i en karolinsktradition, garanterades universitetets lojalitet och tacksamhet, och framstodsom en vetenskapernas vän och beskyddare.Byggnaden förklarades vara färdigbyggd 1841, men förefaller ha tagitsi bruk redan 1828, då man ställde in en samling handskrifter i ett avhörnrummen. År 1834 bjöd Carl Johan till invigningsbankett, våren därpåhöll man en medicine doktorspromotion och från 1837 konserter medorkester och kör. Under augusti 1841 ledde akademibibliotekarien J. H.Schröder transporten av universitetets böcker från Gustavianum till CarolinaRediviva, samt deras, måhända bristfälliga, men trots allt systematiskauppställning. Undervisningen i huset tog sin början under hösten1841, men tycks ha upphört nästan genast.Bibliotekens rumsliga utveckling kan studeras i hur tillgängliga de äroch har varit, eller i hur de har delats in i funktionella och sociala sfärer.Thomas A. Marcus gör det första genom att utgå från ett Foucaultinspireratsynsätt, som förutsätter att moderna bibliotek utvecklats till att blimer hierarkiska, otillgängliga och övervaka(n)de än äldre tiders. För densom inte med Marcus vill jämställa status och rumslig avskildhet, har SvenWidmalms uppdelning i funktionella och sociala sfärer större förklaringsvärdeeftersom det inte ställer upp svaret som premiss. Uppdelningenbelyser dessutom de teman jag redan diskuterat, men från ett annat håll.Vad användes ett specifikt utrymme till, vem hade lov att vara där, samtsammankopplat: till vilka utrymmen var det enkelt att ta sig för de flestabesökare, och vilka utrymmen hade begränsad tillgänglighet? Frågornaleder tillbaka till ingångsproblemet, definitionen av begreppet ”bibliotek”.Räknat i antal dörrar flyttade Sundvall festsalen närmare entrén i sinasenare biblioteksritningar, medan fysikauditoriet i den sista versionenplacerades längre in. Att auditoriet och festsalen låg bakom färre dörrarän bokgallerierna och läsrummen gav dem en relativt större tillgänglighet,och det tyder också på att det var till auditoriet och festsalen man tänktesig att de flesta besökarna skulle gå. En uppskattning av hur många besökaresom under loppet av ett läsår hörde konserter och föreläsningar,jämfört med hur många som besökte byggnadens egentliga biblioteksdelar,tyder på samma sak. Det fanns en systematik inte bara för böckerna iuniversitetets biblioteksbyggnad, utan också för olika slags invånare ochbesökare (akademiska/civila, äldre och yngre akademiker, olika tjänste-246 Hanna Östholm