Ladda hem - Uppsala universitet

Att byggnaden inte främst var en plats för läsning blir tydligt ävengenom de normala öppettiderna, de timmar mitt på dagen då dagsljusetvar som starkast, och kan förklaras med att lokalerna på grund av brandriskenlänge saknade både uppvärmning och artificiell belysning. Det varmed andra ord påfrestande att arbeta i huset och det är begripligt attbehovet av läsplatser var litet. Besökarna var alltså få, även om de fanns,lånen något flera – men i princip tillåtna endast för professorer. Studentermåste ännu 1850 förete borgen från en universitetsprofessor eller adjunktför att få låna hem böcker. 97 Biblioteket, kan man sammanfatta, var iförsta hand en plats för uppställning av boksamlingar, inte för att underlättaläsningen av böckerna på plats.Inkunablernas placering i bottenvåningens bokgallerier visar en ytterligarefunktion i tidens bibliotek, vilken knyter an till de traditionellauniversalbibliotekens samlingar av kartor, jordglober och kuriosa. EnligtSundvalls sista ritning placerades nämligen inkunablerna i direkt anslutningtill de numismatiska samlingarna, fysikinstrumenten och modellerna.Även i ritningen av det stora projektet återfinns inkunablerna någorlundanära modeller och instrument, men där har Sundvall ännu inte gjort platsför mynt och medaljer. Sammantaget bör detta betyda att bottenvåningeni stor utsträckning var tänkt som museum där universitetet kunde visaupp sina skatter – framför allt de numismatiska samlingarna och de äldstaböckerna.Att sådana planer fanns hos Uppsalas professorer framgår i ett brevfrån Schröder till den danske fornforskaren och museimannen C. J. Thomsen,98 skrivet för att tacka för ett besök i dennes samlingar. När Schröderskriver – 1830 – har han nyligen utnämnts till akademibibliotekarie. Ibrevet beskriver han tillståndet vid Uppsala universitet, och menar att manskulle kunna samla ett riktigt vackert fornsaksmuseum om bara de olika,nog så dyrbara, samlingarna kunde placeras tillsammans, vilket han ocksåhar för avsikt att göra. 99SlutsatserBiblioteket genomgick under 1800-talet sådana förändringar i både användningoch utseende, att vi i dag använder begreppet ”bibliotek” på ettannat sätt än man gjorde tidigare. För att möjliggöra en historisk jämförelsehar biblioteksbegreppet här definierats analytiskt som en samlingböcker; ett rum eller utrymme för böcker; olika funktioner med kopplingtill böcker (läsning, förvaring, litteratursökning); en manifestation avolika värden, som knyts till böcker, litteratur och kunskap; samt idealbiblioteket,den kompletta samlingen/byggnaden etc. Planeringen och uppförandetav Uppsalas universitetsbibliotek, det som blev Carolina Rediviva,har satts i relation till framför allt de rumsliga, funktionella och manifesterandeaspekterna. En offentlig byggnad utgör ett ställningstagande, i244 Hanna Östholm