Ladda hem - Uppsala universitet

äldre bibliotekstypen som salsbibliotek. Salsbiblioteken uppfördes sommonument med betoning av fasaden och övriga synliga delar. Vid 1800-talets början var den självständiga biblioteksbyggnaden en vanligen symmetrisk,palatsliknande och uppenbart betydelsefull anläggning, varsspeci fika funktion emellertid var svår att sluta sig till utifrån dess yttreform. 82Då bokbestånden blev större ökade behovet av förvaring, det blev svårareatt övervaka boksamlingarna, och man måste bryta den gamla direktkontaktenmellan hyllor, böcker, personal och besökare. Genombrottetför en ny bibliotekstyp kom med den italienske bibliotekarien Leopoldodella Santas Della costrucione e del regolamento di una pubblica universalebiblioteca (1816). Han föreslog ett uppdelat bibliotek som ävengjorde rumslig åtskillnad mellan tre funktioner: administration, läsningoch bokförvaring. Böckerna skulle förvaras i slutna magasin, där utrymmetutnyttjades maximalt genom låg takhöjd eller gallerier, samt tvärhyllor.Allmänheten fick tillträde till särskilda läsesalar, och biblioteketsanställda fick en avskild tjänstemannaavdelning. 83Som följd av bibliotekens uppdelning i distinkta funktioner utveckladesarkitekturen nu i ny riktning och magasinsbiblioteket vann terräng motseklets slut. Administration och offentliga delar separerades från magasinen,vars ökande betydelse också uttrycktes arkitektoniskt genom tätarevåningsindelning, markerade magasinsdelar och funktionella fönsterarrangemang.Det nya sättet att bygga bibliotek kan sägas vara etablerat kring1910. Under en övergångsfas uppfördes emellertid kompromisslösningardär byggnaden behöll slottsfasaden och försågs med en eller flera flyglarpå baksidan, präglade av sin funktion att inrymma bokmagasin. 84Biblioteksbyggnaden i Uppsala byggdes som ett salsbibliotek i klassiskstil. Exteriören anger inte byggnadens syfte och som framgår av planritningarnaavsåg man att förse den med flyglar, främst avsedda för bokförvaring,men flyglarna var inte mer magasinsartade än huvudlängan. Helabyggnaden hade tre höga våningar med gallerier i några av de högstasalarna. 85 Crass går igenom flera bibliotek som delar vissa av Uppsalabyggnadenssärdrag. Pelarportiken – som leder tankarna till nyklassicistiskaslott, och liksom i det fallet skall associera till renässanspalats ochgrekiska tempel – går exempelvis igen i stadsbiblioteket i Frankfurt amMain (1825, även med en trapphusflygel på baksidan) och i Engels universitetsbiblioteki Helsingfors (1840). De fyra fakultetsstatyer som Sundvallunder ett stadium planerade för balkongens balustrad återkommer ifasaderna till Bayerische Hof- und Staatsbibliothek i München (1843) ochSchinkels biblioteksritningar för Berlin (1835). 86 I Uppsala realiserades defyra fakultetsstatyerna på universitetshuset som uppfördes 1879–87.Byggnader avsedda enbart för boksamlingar var inte de enda som inverkadepå biblioteksarkitekturen. Markus har undersökt byggnader somreproducerar kunskap, det vill säga bibliotek, museer, konstmuseer (art238 Hanna Östholm