utsyn. Vestibulen mellan kamrarna hindrar dem från att bli genomgångmellan bokgallerierna.Den översta våningen är också helt regelbunden. Solennitetssalen sträckersig i husets längdriktning, och omges av fyra rum för tjänste folk ochmusiker på den ena sidan, fyra rum för professorer och tjänstefolk på denandra sidan. Här har festsalens funktion och de behov som följer däravfått utrymme i ritningen. Musikerna har rum när de inte framträder,tjänstefolket har plats för sig själva, samt för mat och dryck (buvette). AttSundvall inte planerade för något kök i byggnaden är ganska självklart,med tanke på den uppenbara brandrisk det skulle ha inneburit.De väsentliga likheterna mellan Sundvalls tre versioner talar för attbyggnaden, trots sina övriga funktioner (museum, undervisning, firandeav akademiska högtider och konserter), främst skall ses som en biblioteksbyggnad,även om konsistorieprotokollen länge, och litet ospecificerat,talade om ”den nya academiska byggnaden”. Böcker finns på alla våningari samtliga versioner. Det är också rimligt att anta att de oplaneradeflygelvåningarna skulle användas till gallerier och manuskriptrum. Samtligaritningar räknar med att inkunablerna skall ställas på bottenplanet,och bara i den sista versionen tycks översta våningen befriad från bokgallerier.Teorier om rumEn byggnads planering, uppförande och användning genomförs vid olikatidpunkter och med intentioner som kan växla. Det är möjligt att anläggaflera olika perspektiv: det konsthistoriska, med fokus på byggnadens formoch utsmyckning ut- och invärtes, det komparativt-konsthistoriska somjämför biblioteket med andra byggnader, det bibliotekshistoriska som kanundersöka utvecklingen av olika bibliotekstyper, det vetenskapssociologiskasom tar fasta på exempelvis byggnadens organisation av kunskap(samlingarna), och det arkitektursociologiska som studerar relationermellan de människor som verkar och rör sig i byggnaden, eller byggnadensplats i den omedelbara omgivningen.Arkitekterna Bill Hillier och Julienne Hanson tar ett teoretiskt grepp påarkitekturen i sin omfattande studie The social logic of space. De understrykeratt arkitektur är ett sätt att strukturera de rumssystem i vilka vilever och rör oss. Därigenom har arkitekturen ett direkt, snarare än symboliskt,förhållande till socialt liv, då den ger de materiella förutsättningarnaför rörelsemönster, möten och undvikanden som är de sociala relationernasfysiska förverkligande. I det avseendet är (tom)rummen sombyggnader skapar mer intressanta än byggnadernas ytor, väggarnas utseendeoch utformning, och det som bör studeras är snarare hur rum i ochkring byggnader förhåller sig inbördes. I ett större system, som en by ellerstad, är byggnader dels rumsligt relaterade till varandra (de uppförs cen-236 Hanna Östholm
tralt eller perifert, i närheten av kyrkan, torget eller hamnen etc.), delsdefinierar de sin relation till varandra genom konceptuella analogier (såsomlika eller olika interiörer). Analysen av en enskild byggnad eller gruppav byggnader kan således bli synnerligen komplex. 79Vid mitten av 1800-talet var, enligt vetenskaps- och arkitekturhistorikernSophie Forgans uppsats i antologin Making space for science, intilliggandeinstitutionella byggnader centrala när man argumenterade försitueringen av vetenskapliga anläggningar. Bibliotek, museer och akademierskulle placeras i anslutning till redan befintliga byggnader av kunskaps-eller vetenskaplig karaktär. Arkitekturhistorikern H. M. Crass harkunnat visa att tyska biblioteksbyggnader integrerades i stadsplanen på ihuvudsak tre typiska sätt. Universitetsbiblioteken återfinns vanligen i detnära grannskapet av <strong>universitet</strong>ets huvudbyggnad och institutionerna,medan bibliotek i stadscentrum eller i kanten av stadskärnan ofta liggernära andra offentliga fastigheter. En tredje typ, bibliotek ingående i störrekomplex, har inte förekommit så ofta, och har i så fall vanligen uppförtsunder nittonhundratalet. 80 Här skulle Carolina Rediviva (givetvis förutsattatt Sverige liknar kontinenten i detta avseende) utgöra ett steg mellan detförsta och det andra integrationssättet, eftersom den, efter flera förslag påtomter i närmare anslutning till <strong>universitet</strong>ets övriga byggnader, kom attuppföras i kanten av stadskärnan och i närheten av landshövdingeresidenset(eller slottet) och posthuset. Så är det verkligen också, utvecklingeni <strong>Uppsala</strong> liknar både Forgans och Crass’ beskrivningar, bortsettfrån att <strong>universitet</strong>sbiblioteket inte var den första akademiska byggnadeni området. Under slutet av 1700-talet hade en botanisk trädgård medorangerier, drivhus, professorsbostad och föreläsningssal anlagts i denforna slottsträdgården, alldeles intill Fjärdingstullen. Detta vetenskapskomplexstod färdigt för inflyttning 1805, invigdes 1807 och utgjordesåledes tillsammans med biblioteksbyggnaden en slags murbräcka för<strong>universitet</strong>ets vidare byggenskap utanför de gamla stadsgränserna. Underdet sena 1800-talet skulle akademisjukhuset anläggas söder om stadenoch flera naturvetenskapliga byggnader uppfördes utanför biblioteket,räknat från den forna stadsgränsen.Arkitekten Thomas A. Markus har skrivit en omfattande bok om byggnaderssociologiska betydelse. I den beskriver han de biblioteksmodellersom funnits: pulpetsystemet där läsaren satt eller stod framför boken, somvilade mot en sluttande yta och ofta var kedjad vid bokhyllan; båssystemetdär läsaren satt vid en hylla med böcker som förvarades stående; ochväggsystemet med läsplatsen mitt i rummet och böckerna i hyllor längsväggarna. Väggsystemet kom att dominera biblioteksarkitekturen underlång tid, i olika former med rektangulära, ovala eller cirkulära boksalar,och sidogallerier för att utnyttja salarnas fulla höjd. 81 Den öppna boksalen,där böckerna förvarades, lästes och lånades ut av bibliotekets personal,styrde utformningen av byggnaderna till den grad att man talar om denCarolina Rediviva och de projekterade rummen 237
- Page 1 and 2: Carolina Rediviva och deprojekterad
- Page 3 and 4: hälften av uppsatsen behandlar fö
- Page 5 and 6: gare undervisningssalar och en fest
- Page 7 and 8: Planer och 1 Façade, i storlek av
- Page 9 and 10: Baksidan av byggnaden - fasaden mot
- Page 11 and 12: och bibliotekarien varit självskri
- Page 13 and 14: Nästa bekymmer - det stora och åt
- Page 15 and 16: yggnaden fått fuktskador samt besl
- Page 17 and 18: tog Schröder emot en strid ström
- Page 19 and 20: och framför ingången till den nya
- Page 21 and 22: C. J. Bergman, teckning av Carolina
- Page 23 and 24: Den första versionen som Sundvall
- Page 25 and 26: BAABCBAABA. BokgallerierB. För bib
- Page 27: CCCCBCACBEEBDBEEEEBDBEEA TrapphusB
- Page 31 and 32: galleries), utställningar, lärda
- Page 33 and 34: A.B.224221 221 2214 44 42 7249277 4
- Page 35 and 36: man lånade hem litteratur. Tore Ha
- Page 37 and 38: planering, placering, utförande oc
- Page 39 and 40: kategorier, män/kvinnor, betalande
- Page 41 and 42: In the first part of the essay, per
- Page 43 and 44: Sundvalls fem projekt”, 10; Ulric
- Page 45 and 46: 62. § 5 17/6 1818 AKP, A I:235.63.