Ladda hem - Uppsala universitet

har bland annat kallats stora dokument eller monument över samhälle ligastrukturer och utvecklingsprocesser, eller konkreta bevis för männi skorsbrottning med natur- och kulturvetenskapliga problem”. 1 Då biblio teketexempelvis ses som en representation av det samlade mänskliga vetandetär steget inte långt till drömmen om det fullständiga biblioteket, idealet.Idealet har inflytande på de övriga sätten att definiera begreppet bibliotek,för boksamlarens, arkitektens och bibliotekariens respektive verksamheter.Uppsatsen är disponerad i en övervägande empirisk och en övervägandeanalytisk del. Den förra delen följer byggnadsarbetet från tomtval tillinflyttning med dess ekonomiska och konsthistoriska aspekter, förhållandenavid dåtidens universitet och bibliotek, samt de personer som varinvolverade i arbetet. Frågeställningarna rör byggnadens placering i staden,de syften som kunde ligga i dess utformning och de bruk man gjordeav byggnaden så snart den började bli färdig. Här stöder jag mig i höggrad på äldre litteratur, men med inslag av egen källforskning, i synnerheti behandlingen av hur byggnaden först användes.Det är inte ovanligt att nyare forskning försöker ställa äldre forskningmot väggen, genom att använda moderna perspektiv för att påvisa tendenseri den äldre litteraturen. Egenvärdet i att kritisera på detta sätt ärnaturligtvis litet. Carolinalitteraturen, från Claes Annerstedt över ErnstAreen till Gert Hornwall, är empirisk, källnära, och, så vitt jag kunnat se,pålitlig i sina sakuppgifter. Annerstedt var en stor beundrare av Carl Johan,uppenbart för alla i hans beskrivningar av universitetets relation till kronan,men man kan inte påstå att det påverkat hans innanläsning. 2 Institutionelloch topografisk litteratur uppvisar ofta ett starkt detaljintresse.Alla de nämnda författarna var själva bibliotekarier på Carolina och derasundersökningar kännetecknas av ett internalistiskt historieperspektivpräglat av koncentrationen på källtexterna och önskan att kartlägga fakta.3 Att de konsthistoriska studier som tar bakgrundsuppgifter från dennalitteratur ger en snarlik bild av byggnadens tillkomsthistoria är en naturligföljd. Men detta svenska universitetsbibliotek har inte bara sin plats ide allmänna arkitektoniska strömningarna, utan hör givetvis även till eninternationell utveckling som påverkat och påverkats av såväl biblioteksom andra kunskapsbyggnader – museer, akademier och forskningsinstitut.Byggnadsstilar och byggnadsprojekt står i sin tur i relation till utbildningssyn,politiska och samhälleliga konjunkturer. Inget av dessa påpekandenbehöver tolkas som en invändning mot den äldre litteraturensperspektiv. Tvärtom behövs studier av både de yttre och inre aspekterna(eller närstudium och överblick, kanske) för att forskningen skall kunnagå vidare till växelspelet däremellan, det kanske svåraste och mest fascinerandeområdet att undersöka.Jag har försökt att iscensätta ett sådant växelspel genom att låta uppsatsenssenare hälft behandla själva projektet (de planer för byggnadensom framarbetades och bearbetades under 1810-talet), medan den förra210 Hanna Östholm