talets herrgårdar, skall vara en anspelning på den rivna Carolina Academia.Inuti byggnaden har boksalarna och instrumentrummen förlängts,och fyra mindre rum har lagts till. Fasaden har i den sista versionen, möjligentill följd av påtryckningar från byggnadskommittén, mjukats uppmed fler dekorativa element. Fönstren har försetts med omramningar, enrad mezzaninfönster för ytterligare ljusinsläpp har tillkommit, portikenär utsmyckad med kolonner och en balkong med statyer föreställande defyra fakulteterna. Ovanför den första våningen har Sundvall lagt in enram texten ”Bibliotheca Carolo Johannæa”, Carl Johans-biblioteket, omgivenav medaljonger. 33I mars 1817 hade Sundvall tillstyrkt valet av byggledare, men tydligenfick han och Nordencreutz samarbetssvårigheter. Protokollen avslöjar attkonsistoriet snart såg att de kunde tvingas agera skiljedomare vid eventuellakonflikter. I ett principiellt beslut, fattat 1819, anges att <strong>universitet</strong>etskulle ställa sig på byggledarens sida i det fall han och arkitekten hadeskilda meningar. 34När konsistoriet i februari 1821 bad att få de återstående ritningarna(antagligen interiörer) svarade Sundvall med att kritisera Nordencreutz’arbete. I svarsbrevet meddelade Sundvall att de trappor som skulle finnaspå huvudbyggnadens gavlar, måste placeras på sidan av respektive port,inte mitt framför den, för att inte hela byggnaden skulle förstöras. Omtrapporna redan rests på fel sätt ville Sundvall inte mer befatta sig medprojektet. Konsistoriet kunde vid en besiktning konstatera att trappornainte var byggda enligt Sundvalls direktiv, och grep möjligheten att anställaen ny arkitekt. Sannolikt hade Nordencreutz ”gjort fel” avsiktligtför att framkalla ett avgörande. 35 Inte heller är det otänkbart att Sundvallställde ultimatum i avsikt att slippa ur ett påfrestande samarbete. Den nyearkitekten anställdes 1821 på byggledaren Nordencreutz’ initiativ. CarlJohan Hjelm var teaterdekoratör med <strong>universitet</strong>sbiblioteket som sitt endaväsentliga arkitektuppdrag, och godkändes redan under försommaren avkansler och konsistorium. 36Liksom Sundvall var Hjelm nyklassicist, men hade andra influenser isitt uttryck. Han dämpade fasadens strama prägel ytterligare, bland annatgenom en livfullare färgsättning med gul puts i stället för den grå, menframför allt reviderade han interiörerna, i synnerhet trapphusets och festsalens.Överlag förstärktes det romerska på bekostnad av det grekiska,och både i fasaden och i inredningen blev betoningen av de dekorativaelementen mer kraftfull och skulptural. Exteriörens uppmjukning varemellertid en utveckling som Sundvall själv påbörjat, som med de fakultetsstatyerhan placerat på balkongen i sin sista fasadritning. Skillnadernamellan de båda arkitekterna framträder kanske tydligast i festsalen ochtrapphuset. Sundvalls interiörer har en eterisk, i trapphuset nästan sakralframtoning, medan Hjelms inredningar är tungt kroppsliga och mer anlagdapå det massivt imponerande. 37220 Hanna Östholm
Nästa bekymmer – det stora och återkommande – var finansieringen.Efter 105 000 spenderade riksdaler stod bottenvåningen vid 1820-taletsbörjan ännu utan tak, och konsistoriet anhöll hos kansler om antingenstatliga anslag eller ett lån. Universitetet ville i det senare fallet ställa sinfasta egendom som hypotek. Kronprins Oscar, som efterträtt fadern som<strong>universitet</strong>skansler, började visserligen bli oroad över att <strong>universitet</strong>ettagit sig vatten över huvudet med det dyra byggprojektet, men fick kungenmed sig. En proposition inlämnades till riksdagen 1823, och trots Riddarhusetsavslag beviljades ett lån av 50 000 riksdaler banco. Ständernakrävde i gengäld att professorerna skulle gå i proprieborgen för lånet,alltså stå som personliga borgenärer. 38Byggnaden fick tak 1826 och inredningen kunde ta vid, men under 1828avstannade arbetet igen. Utifrån Nordencreutz’ nya kostnadsbe räkningväcktes 1830 förslag i konsistoriet om att begära ytterligare pengar iriksdagen, men förslaget röstades ned. Nordencreutz inkom 1831 medännu en uppskattning över omkostnaderna, och byggnads kommittén,framför allt Erik Gustaf Geijer, förespråkade ett större lån. AkademiräntmästarenDaniel Magnus Schedvin ville inte tillstyrka detta. Han ansågatt <strong>universitet</strong>et kunde åstadkomma större delen av summan ur sina besparademedel och med försäljningar av <strong>hem</strong>man. Återstoden kundetäckas genom ett mindre lån, vilket konsistoriet beslutade att be kanslergodkänna. 39 I mars 1832 biföll Oscar konsistoriets förslag och arbetetkom igång igen efter att ha legat nere under mer än tre år. Murning ochstenhuggeri avslutades, byggnaden utrustades med dörrar, fönster ochträgolv, och var mot slutet av 1833 så gott som färdigt, enligt Nordencreutz.Kostnaden för återstående inredningsarbeten (festsalen och biblioteksvåningen)uppskattade han till 40 000 riksdaler banco. 40Vid riksdagen 1834–1835 lade Kungl. Maj:t en proposition om avskrivningav <strong>universitet</strong>ets lån, vilket varken statsutskottet eller ständernaville tillstyrka. I synnerhet hördes kritik från bondeståndet för slöseri. Ipräste ståndets behandling av ärendet understödde <strong>universitet</strong>ets representant,filo sofiprofessor Samuel Grubbe, statsutskottets rekommendationatt avslå pro positionen, men meddelade samtidigt att byggnaden omöjligtkunde färdigställas utan ytterligare stöd. Att han ändå förordade avslagberodde på att han ansåg att det var viktigare med ett årligt statsanslagtill <strong>universitet</strong>ets ordinarie verksamhet. I sitt inlägg förklarade Grubbe<strong>universitet</strong>ets behov av ett större bibliotek på säkert avstånd från brandfarligbebyggelse. Han medgav att byggnaden blivit dyrare än man försttrott, men det berod de inte på några grova misstag, som påståtts i bondeståndet.En anekdot som återberättas i flera sammanhang tycks härrörafrån riksdagen: en av bonde ståndets ledamöter menade att arkitektenglömt planera för trappa, så att grunden måste rivas och läggas på nytt.Så var det inte, försäkrade Grubbe (och man kan tillägga att utanpåliggandetrapphus inte var något nytt påfund, utan tvärtom ett bekant greppCarolina Rediviva och de projekterade rummen 221
- Page 1 and 2: Carolina Rediviva och deprojekterad
- Page 3 and 4: hälften av uppsatsen behandlar fö
- Page 5 and 6: gare undervisningssalar och en fest
- Page 7 and 8: Planer och 1 Façade, i storlek av
- Page 9 and 10: Baksidan av byggnaden - fasaden mot
- Page 11: och bibliotekarien varit självskri
- Page 15 and 16: yggnaden fått fuktskador samt besl
- Page 17 and 18: tog Schröder emot en strid ström
- Page 19 and 20: och framför ingången till den nya
- Page 21 and 22: C. J. Bergman, teckning av Carolina
- Page 23 and 24: Den första versionen som Sundvall
- Page 25 and 26: BAABCBAABA. BokgallerierB. För bib
- Page 27 and 28: CCCCBCACBEEBDBEEEEBDBEEA TrapphusB
- Page 29 and 30: tralt eller perifert, i närheten a
- Page 31 and 32: galleries), utställningar, lärda
- Page 33 and 34: A.B.224221 221 2214 44 42 7249277 4
- Page 35 and 36: man lånade hem litteratur. Tore Ha
- Page 37 and 38: planering, placering, utförande oc
- Page 39 and 40: kategorier, män/kvinnor, betalande
- Page 41 and 42: In the first part of the essay, per
- Page 43 and 44: Sundvalls fem projekt”, 10; Ulric
- Page 45 and 46: 62. § 5 17/6 1818 AKP, A I:235.63.