Minnesanteckningar - Swepos - Lantmäteriet

L A N T M Ä T E R I E T1 (17)MINNESANTECKNINGAR2011-11-29Kopia tillSe förteckning i slutet av dokumentet.2011 års möte i SWEPOS ReferensgruppTid: 27 oktober 2011, kl. 10:00–16:00Plats:Luftfartsverket, NorrköpingNärvarande: Bo Jonsson BNB ConsultingRune JohanssonBörje AnderssonJonas RasmussonMats SevefeldtStefan JernbergGunnar LysellAnna LööfDan NorinPeter WiklundNiclas BerglingLisbeth AnderssonStengård (inledningsvis)John BackmanLars JakobssonUlf OlssonPer HammarbäckPatric JanssonSven-G JohanssonPer IsakssonJörgen AnderssonMaria HellemarGöran NorbergFalu kommunGeocon ABHelsingborgs stadJönköpings kommunLantmäteriet, FastighetsbildningLantmäteriet, MarknadLantmäteriet, SWEPOSLantmäteriet, SWEPOSLantmäteriet, SWEPOSLuftfartsverketLuftfartsverketPeab Sverige ABSjöfartsverketSjöfartsverketSkellefteå kommunSweco Infrastructure ABTrafikverketTrafikverketUmeå kommunVästerås stadÖrnsköldsviks kommunDan NorinLantmäteriverket Informationsförsörjning 801 82 GävleTfn: 026-63 37 45 Fax: 026-61 06 76E-post: dan.norin@lm.se Internet: www.lantmateriet.se

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 21. InledningLisbeth Andersson Stengård och Niclas Bergling, Luftfartsverket,inledde med att hälsa alla välkomna till Luftfartsverket i Norrköping,varefter en kort film om Luftfartsverket visades.Niclas Bergling fortsatte med en presentation av Luftfartsverket. Hanarbetar som flygmätningsingenjör, vilket bl.a. omfattar att valideranavigationshjälpmedel som s.k. localizers. Anneli André, som ärordinarie medlem i SWEPOS Referensgrupp men som inte kundenärvara, jobbar med flygplatsinmätning, t.ex. hinderinmätning.Luftfartsverket är ett statligt affärsdrivande verk med ca 1 400anställda som driver flygtrafiktjänst för civila och militära kunder.Flygtrafiktjänst innefattar informationsflödet runt flygtrafiken, inkl.flygtrafikledning. Sedan 1 april 2010 driver inte Luftfartsverket någraflygplatser. Då bildades nämligen det statliga bolaget Swedavia ABför driften av de elva svenska statliga flygplatserna. Till Luftfartsverketsorganisation hör även ett antal dotterbolag (tre aktiebolagoch ett handelsbolag) för bl.a. utlandsverksamheten, se figur 1.1.Figur 1.1: Ett av de uppdrag utlandsverksamheten på Luftfartsverket harhaft innefattade flygplatsen i Paro i Bhutan, vilken har en utmanandeinflygningssträcka längs en slingrande dalgång.Niclas Bergling avslutade inledningen med att redogöra för delar avLuftfartsverkets verksamhet, med speciellt fokus på flygmätning ochflygplatsinmätning.Peter Wiklund tackade för introduktionen och för att SWEPOSReferensgrupp kunde hålla mötet på Luftfartsverket.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 5användargruppen, se figur 5.1.Figur 5.1: De 2187 användarna av SWEPOS Nätverks-RTK-tjänstfördelade på användargrupper i oktober 2011.Från att ha haft 50 % av abonnemangen vid det första mötet iSWEPOS Referensgrupp för sju år sedan, samma år som tjänstenlanserades, är kommunerna nu nere i 22 %. Antalet kommunalaabonnemang är dock tämligen oförändrat. Jordbruk ochByggentreprenörer ökar mest.Den totala uppkopplingstiden fortsätter förstås också att öka och enbidragande orsak till detta är att många maskinguidningstillämpningar,vilka är uppkopplade under lång tid, tillkommit, sefigur 5.2. Mer statistik skulle kunna tas fram.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 6120001000080006000400020000200401200419200437200502200520200538200604200622200640200706200724200742200807200825200843200909200927200945201010201028201046201112201130Figur 5.2: Total uppkopplingstid i timmar per vecka för SWEPOSNätverks-RTK-tjänst 2004-2011.Peter Wiklund fortsatte med att informera om projekten CLOSE I ochCLOSE II.CLOSE I har studerat mätosäkerheten vid mätning med nätverks-RTK och olika felkällor. I studien ingick också att se hur mycketmätosäkerheten i höjd kan förbättras genom nya GNSS-satelliter ochgenom en förtätning av SWEPOS-nätet, se figur 5.3.Figur 5.3: Projektet CLOSE I har bl.a. studerat hur mätosäkerheten i höjdvid mätning med nätverks-RTK kan förbättras genom nya GNSS-satelliteroch genom en förtätning av SWEPOS-nätet (RMS, mm).

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 7Rapporten för CLOSE I (Emardson et al., 2009) finns på SP:s hemsida(www-v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192).I CLOSE II har bl.a. jonosfärsaktiviteten under tidigare solfläckscyklersammanställts och en mjukvara för en realtidsmonitor avjonosfären har utvecklats. Denna jonosfärsmonitor tillkom som en nytjänst på SWEPOS hemsida 13 augusti 2011, se figur 5.4. Metria harvidare gjort en app till satellitprediktionen på SWEPOS hemsida ochde har visat intresse av att även göra en till jonosfärsmonitorn. Ensådan kan eventuellt alltså komma, men SWEPOS är angelägna omatt en sådan i så fall inte skall innebära någon kostnad föranvändaren.Figur 5.4: Sedan 13 augusti 2011 är en jonosfärsmonitor en ny tjänst påSWEPOS hemsida.Andra saker som hänt runt SWEPOS är:• 6–7 projektanpassade nätverks-RTK-tjänster är i gång eller pågång• Förtätningen av SWEPOS-nätet i större delen av Sverigeplaneras ske med ca 40 nya referensstationer per år undertidsperioden 2011-2015, dvs. med ca 200 nya stationer underdenna femårsperiod.• Uppgradering har gjorts av antenner för nya satellitsignalersom L2C, L5, Glonass tredje frekvens (L3), Galileo ochCompass. Uppgradering av mottagare pågår också, även medolika fabrikat.• Ny utrustning på de 21 fundamentalstationerna medantennen på ny fackverksmast.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 8• Samarbetspartners för en ökad och breddad användning avSWEPOS-data, avtal är hittills skrivna med Leica Smartnet ochTrimble VRS Now.Andra saker som är på gång runt SWEPOS är:• Uppgradering till ny mjukvara i nätverks-RTK-tjänsten underjanuari–februari 2012.• Övergång till absoluta antennmodeller – samarbete medinstrumentleverantörerna.• Fortsatt arbete med förtätningen av SWEPOS-nätet.• Etablering av fler monitorstationer som täcker in hela landet.• Översyn av kompatibilitetsproblem mellan nätverks-RTKmjukvara,referensstationsmottagare och olika roverfabrikat.• Översyn av hur olika fabrikat kommer att använda de nyaGNSS-signalerna. Standardisering och samordning behövs såatt inte en situation uppstår där vissa fabrikat bara användernågra signaler och andra fabrikat bara använder några andrasignaler.Börje Andersson frågade hur hög driftskostnaden för SWEPOS är.Peter Wiklund sa att användarintäkterna täcker det och att deförtätningar som görs ökar driftskostnaden. Bo Jonsson la även till attanpassningarna för t.ex. Galileo innebär ökade kostnader.Börje Andersson undrade om de projektanpassade nätverks-RTKtjänsterna.Peter Wiklund förklarade att Trafikverket betalar en avgiftoch att det inte är fastslaget hur de projektanpassadereferensstationerna kan användas efter respektive projektslut. PerIsaksson tillade att även andra krav kan behöva ställas på stationernaom de skall vara beständiga över längre tid än det för respektiveprojekt och att det tittas på dessa frågor.Ulf Olsson undrade om möjligheten att beräkna dynamiska data iSWEPOS Beräkningstjänst, vilket inte är möjligt.Niclas Bergling funderade över DGNSS och EGNOS-användningen.Peter Wiklund sa att en s.k. RIMS-station för EGNOS är placerad påLantmäteriets tak i Gävle, men att Lantmäteriet inte har någon direktanvändning av EGNOS. Per Isaksson tillade att Trafikverket har fleratillämpningar på meternivå och såg ett behov av att marknadsföranätverks-DGNSS-tjänsten internt. Ulf Olsson sa att det finns 200–300

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 9potentiella kunder inom sjöfarten som i dag använder radiofyrar(IALA), men som önskar lite lägre positionsosäkerhet.Lars Jakobsson frågade om det har gjorts någon undersökning runthela marknaden där nätverks-RTK kan användas. Peter Wiklundsvarade att det egentligen inte har gjorts, men att viss statistik skullekunna tas fram.Börje Andersson undrade om det behövs korrektioner för utvidgningför de nya fackverksmasterna på de 21 fundamentalstationerna. PeterWiklund sa att SP utfört tester på en mast och sett väldigt litenskillnad mot pelare, dvs. en liten förändring p.g.a. värme m.m.Jörgen Andersson meddelade att de i Umeå upplevt storajonosfärsstörningar under de senaste två månaderna. Dessa har letttill att variationen i framförallt höjd ofta varit stor och han undradeom en lokal jonosfärsmodell kan hjälpa. Peter Wiklund sa att denpågående förtätningen av SWEPOS-nätet förbättrar, men att det ändåär problem vid kraftiga störningar. Inkludering av lokalareferensstationer skulle kunna ge en lokal förbättring. Peter Wiklundtillade även att användarna haft nytta av jonosfärsmonitorn under desnart tre månader den funnits.Per Hammarbäck undrade om planen för förtätningen av SWEPOSnätet.Peter Wiklund svarade att den planerade förtätningen för 2011fortfarande pågår, men att det börjar bli dags att titta på planeringenför 2012 som då också påverkas av om det blir någrareferensstationer kvar från årets planering.Ulf Olsson frågade om det planeras för några referensstationer somförbättrar täckningen av nätverks-RTK-tjänsten i havsbandet. PeterWiklund svarade att det finns ett skrivbordsförslag på den planeradeförtätningen för 2012, vilket dock kommer att ses över och då skullesådana referensstationer kunna komma in. Ett problem är docktillgängligheten för referensstationer så långt ut. Lars Jakobsson tilladeatt sådana referensstationer skulle kunna möjliggöra nyatillämpningar i främst trånga och grunda passager.Niclas Bergling frågade var man kan få information om utbyggnadenav referensstationerna. Peter Wiklund svarade att kartorna påSWEPOS hemsida uppdateras, men att dessa släpar efter ibland.Jörgen Andersson funderade över belastningen i mobiltelefoninäten.Peter Wiklund hänvisade till Stefan Jernbergs fråga om detta frånpunkt 2 att tas upp under punkt 9.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 10Ulf Olsson undrade hur ofta det görs uppgraderingar av nätverks-RTK-programvaran. Peter Wiklund sa att det görs då nya versionerkommer, vilket är åtminstone en gång per år, förutom då den störreuppgraderingen till ny mjukvara som kommer att ske under 2012.Ulf Olsson frågade om statusen för RTCM version 3.1 med s.k.nätverksmeddelande (MAQ). Peter Wiklund svarade att ettexamensarbete har studerat detta i SWEPOS (Johansson & Persson,2008) och att en inbjudan till ytterligare ett sådant examensarbeteligger ute på Lantmäteriets hemsida. Något försök att definiera uppområden för utsändning har dock ännu inte skett.6. Rapport från GNSS/SWEPOS ® -seminariet iGävle 25–26 oktober 2011Peter Wiklund nämnde kort att GNSS/SWEPOS ® -seminariet i Gävle25–26 oktober 2011 hade samlat många deltagare (ca 150 stycken). Deflesta deltagarna fann det intressant. Per Isaksson tyckte att föredragetom hur jordbruk påverkas i vardagen av GNSS/RTK medföredragshållare från Kvarnbogård var mest intressant. Bo Jonssonförklarade att det går ut på automatisk styrning av maskinen somföljer en stråkindelning av fältet. Maskinen bara övervakas och styrupp på nästa stråk automatiskt.Presentationerna från seminariet finns utlagda på www.swepos.com> Nätverks-RTK-tjänst > Seminarium/kurser/workshops.Lantmäteriets GNSS-seminarium arrangeras vartannat år ochSWEPOS-seminariet arrangeras då som en integrerad del av GNSSseminariet.Således planeras det under 2012 för ett separat SWEPOSseminarium,vilket kommer att hållas onsdag 24 oktober i Gävle.7. Genomförda examensarbeten, Geodesi 2010 ochKortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänstDan Norin gav en kort presentation av två genomfördaexamensarbeten:• Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS ® -nätet i Stockholmsområdet – vid mätning med nätverks-RTK(Jansson, 2011).• Nätverks-RTK genom efterberäkning (Åström, 2011).

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 11”Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS ® -nätet iStockholmsområdet – vid mätning med nätverks-RTK” är gjort avJakob Jansson från Högskolan i Gävle och finns tryckt som LMV-Rapport 2011:2. Mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänstutfördes under våren 2011 på sju olika punkter i, i utkanten av ochutanför det förtätade SWEPOS-nätet i Stockholmsområdet. Resultatetvisade att de testmätningar som gjordes i det förtätade nätet hade enlägre mätosäkerhet, se tabell 7.1.Typ av nät Plan (68 %) Plan (95 %) Höjd (68 %) Höjd (95 %)Standardnät (~70 km) 15 30 13 26Utkanten av detförtätade nätet(~25–40 km)Förtätat nät (~10–20km)8 16 11 226-8 12–16 7-9 14–18Tabell 7.1: Standardosäkerhet (68 %) och utvidgad mätosäkerhet (95 %) iplan och höjd för varje typ av nät uppnådda i examensarbetet”Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS ® -nätet iStockholmsområdet – vid mätning med nätverks-RTK”. Enhet mm.”Nätverks-RTK genom efterberäkning” är gjort av Patrick Åströmfrån Högskolan Väst i Trollhättan och är ännu ej helt färdigskrivet.Testmätningar på nio olika punkter utfördes med ett förfarande somöverensstämmer med nätverks-RTK-mätning, men i stället för attvara uppkopplad så lagrar man rådata. Efterberäkning sker sedanmot en virtuell referensstation skapad utgående från närliggandeSWEPOS-stationer (virtuell RINEX).Både Jakob Jansson och Patrick Åström hade presentationer av sinaexamensarbeten under GNSS/SWEPOS ® -seminariet i Gävle 25–26oktober 2011.Den under hösten 2010 pågående revideringen av Kortmanual förmätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst togs upp underföregående möte i SWEPOS Referensgrupp. Dan Norin nämnde nukort att revideringen blev klar under senhösten 2010 och att den nufinns publicerad som utgåva 3 (Norin et al., 2010). Han nämnde ävenatt den nya strategiska planen för Lantmäteriets geodesiverksamhet

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 122011–2020 kallad Geodesi 2010 gavs ut i januari 2011. Tiden var dockför knapp för en presentation av dessa båda dokument.Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst (utgåva3), Geodesi 2010 samt LMV-Rapport 2011:2 delades ut tillmötesdeltagarna. Dessa dokument finns tillsammans med samtligaLMV-Rapporter även utlagda på Lantmäteriets hemsida.8. Studiebesök vid Norrköpings flygplatsEfter lunchen fick mötesdeltagarna möjlighet att efter en kort resa fågöra ett studiebesök vid Norrköpings flygplats (Kungsängen).Flygplatsen invigdes 9 september 1934 och är Sveriges äldsta civilaflygplats som fortfarande är i drift och den drivs sedan 1 januari 2008av Norrköpings kommun. Flygplatsen har reguljära förbindelser tillKöpenhamn, München, Helsingfors, och Visby (sommartid) samtdiverse annan verksamhet.Studiebesök gjordes både i flygledartornet (som förutom trafiken påflygplatsen handhar flygplanen upp till 450 meters höjd) och vidÖstgöta kontrollcentral (ÖKC), se figur 8.1.Figur 8.1: Norrköpings flygplats sedd från flygledartornet.ÖKC sköter inflygningskontrollen till de fyra flygplatser som finns iett område som ungefär täcker Östergötland och södraSödermanland (Skavsta, Norrköping, Linköping-SAAB ochLinköping-Malmen). Praktiskt innebär det att de handhar flygplanpå en höjd mellan 450 och 3000 meters höjd. Flygplan över 3000meters höjd handhas av Arlanda.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 13SWEPOS-stationen Norrköping är en av de ursprungliga klass A-stationerna i SWEPOS-nätet. Under studiebesöket på flygplatsen togsdet även en närmare titt på denna, vilken är belägen alldeles intillstartbanan, se figur 8.2.Figur 8.2: Niclas Bergling, Per Isaksson, Lars Jakobsson, Stefan Jernberg,Bo Jonsson, Rune Johansson, Peter Wiklund, Jörgen Andersson och JohnBackman diskuterar SWEPOS-stationen Norrköping.9. Frågor från rundan kring bordet (punkt 2)De frågeställningar som mötesdeltagarna anmält i samband medrundan kring bordet (se punkt 2) togs upp:• Jonosfärsstörningar, jonosfärsmonitorn på SWEPOS hemsidaoch möjligheten till app till denna; Per Hammarbäck.o Frågan behandlades under punkt 5 där de tilltagandejonosfärsstörningarna och jonosfärsmonitorn (vilkenäven visades för mötesdeltagarna) behandlades. BörjeAndersson undrade vidare om det gjorts några tester omförutsättningarna att få fixlösning kan vara varieramellan olika programvaror. Peter Wiklund svarade attinga sådana tester gjorts.• Antennmodeller; Mats Sevefeldt.o Peter Wiklund sa att den planerade uppgraderingen tillny mjukvara i nätverks-RTK-tjänsten innebär enövergång till absoluta antennmodeller. För att

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 14användarna skall kunna ha en korrekt konfigurering avsina mottagare behöver detta kommuniceras och tasupp med instrumentleverantörerna. Konfigureringenomfattar såväl att rätt antenntyp för rovern anges somatt rätt information om tjänsten (den virtuellareferensstationen) används.• Informationsspridning från SWEPOS; Patric Jansson.o Patric Jansson framförde att SWEPOS behöver varatydligare när man t.ex. anger vilken förväntadmätosäkerhet nätverks-RTK-tjänsten har och visade ennyhet på SWEPOS hemsida som var mycket oklarrörande t.ex. vilken konfidensnivå som avsågs. Hanförordade också att som branschstandard borde enkonfidensnivå på 95 % användas (utvidgadmätosäkerhet med täckningsfaktorn 2). Bo Jonssonkonstaterade att det inom navigation är vanligt att enkonfidensnivå på 95 % används och att geodesiområdetligger efter här, men att det samtidigt här kan vara ettproblem med att använda en annan konfidensnivå än68 % då medelfelet är så djupt rotat. Per Isakssonrefererade till en ISO-standard som är otydligt skriveninom detta område. Lars Jakobsson tillade attSjöfartsverket är inkörda på en konfidensnivå på 95 %,vilket kommer närmare begreppsvärlden hosbeslutsfattare m.m.• Stomnätsberäkningsprogram; Mats Sevefeldt.o Dan Norin meddelade att de stomnätsberäkningsprogramför GNSS han har erfarenhet av är Leica GeoOffice (LGO) och Trimble Total Control (TTC). Ingenannan mötesdeltagare kände till något annat lämpligtprogram för stomnätsberäkning.• Problem med mobiltelefoninäten i norra Sverige och problemmed att få fixlösning; Stefan Jernberg.o Det konstaterades att problem med mobiltelefoninätenkan göra det svårare att få fixlösning. Sådana problemsom fördröjningar och överbelastningar verkar hatilltagit under hösten 2011. En bov i dramat kananvändningen av s.k. smarta mobiltelefoner vara. Teliahar bekräftat att de har kapacitetsproblem i sitt nät och

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 15det kan av den anledningen vara värt att testauppkoppling via annan operatör om man uppleverproblem som kan vara orsakade av överbelastning.Flervägsfel och jonosfärsstörningar m.m. kan ocksåbidra till svårigheten att få fixlösning, så det är svårt attseparera orsakerna. Problemet med att felaktigfixlösning kan uppkomma dryftades också. Här kan ettproblem vara att mottagaren ej hinner med att ange rätttyp av lösning (fixlösning eller flytlösning). Kontrollersom behandlas i den checklista för nätverks-RTK somfinns (Odolinski, 2010) och i kortmanualen för mätningmed SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst (Norin et al., 2011)togs också upp. Lantmäterikontoret i Arvidsjaur harhaft extra stora problem. Peter Wiklund rapporterade attfelsökning om detta gjorts och att det har konstateratsatt använda bandata för Glonass i området gjort attnågra Glonass-satelliter fallit bort och att beräkningenmed det fabrikat som Arvidsjaurkontoret använder kanha fått problem p.g.a. detta. Dessa bandata är nutemporärt bortflaggade och det skall undersökas omdetta underlättat för de användare som haft problem.Ytterligare felsökning pågår också. Göran Norberg ochRune Johansson rapporterade också om en del problematt få fixlösning, medan Jörgen Andersson inte hade settsådana problem annat än vid stora jonosfärsstörningar.• Problem med att få fixlösning trots bra förhållanden; RuneJohansson.o Frågeställningen behandlades under frågeställningenovan.• Bättre täckning för nätverks-RTK-tjänsten; Ulf Olsson.o Till önskemålet som Ulf Olsson tog upp under punkt 5om bättre täckningen av nätverks-RTK-tjänsten ihavsbandet undrade han om det är möjligt att ta in flerutländska stationer (t.ex. på danska öar) som potentielltmånga användare inom sjöfarten skulle kunna dranytta av.• Annan uppkopplingsprogramvara mot nätverks-RTKtjänsten;Ulf Olsson.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 16o Peter Wiklund sa att SWEPOS i dag inte har eller hartestat något annat program.• Alternativa distributionskanaler för nätverks-RTK; StefanJernberg.o Kopplat till problemet med mobiltelefoninäten sa PeterWiklund att mobilt Internet via Net 1 kan vara ettalternativ som distributionskanal för nätverks-RTK.Dock finns det inga fältmässiga modem framtagna. UlfOlsson tillade att Sjöfartsverket använt Net 1 och att devar nöjda med det, men märkt att även trafiken i detnätet ökat. Peter Wiklund avslutade med att säga attmodem för 4G skulle kunna ge bra möjligheter dådatatrafik där kan sändas prioriterat.10. Rapporter från användareGunnar Lysell rapporterade kort att arbetet med ny nationellhöjdmodell fortgår och att över 50 % av Sveriges yta nu är skannat.Finansiering för nästa år ser nu bra ut, så själva skanningen skallkunna slutföras under 2013.11. Nästa möteFlera av mötesdeltagarna uttryckte att de såg positivt på att dessamöten i SWEPOS Referensgrupp hålls. Det beslutades att nästa mötehålls torsdag 25 oktober 2012. Möjlig plats för mötet diskuterades,men ingen fastslogs.12. AvslutningPeter Wiklund tackade mötesdeltagarna för deras aktiva medverkan imötet samt Niclas Bergling från Luftfartsverket för värdskapet och fördet intressanta studiebesöket och avslutade därefter mötet.ReferenserEmardson R, Jarlemark P, Bergstrand S, Nilsson T, Johansson J(2009): Measurement Accuracy in Network-RTK. SP Technical ResearchInstitute of Sweden, SP report 2009:23, http://wwwv2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192(cited May 2010).

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 17Jansson J, 2011: Undersökning av mätosäkerheten i det förtätadeSWEPOS ® -nätet i Stockholmsområdet – vid mätning med nätverks-RTK.Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2011:2,Lantmäteriet, Gävle.Johansson D & Persson S, 2008: Kommunikationsalternativ för nätverks-RTK – virtuell referensstation kontra nätverksmeddelande. Rapportserie:Geodesi och Geografiska informationssystem, 2008:4, Lantmäteriet,Gävle.Norin D (2010): 2010 års möte i SWEPOS Referensgrupp. Minnesanteckningar,Lantmäteriet, Gävle.Norin D, Engfeldt A, Öberg S, Jämtnäs L, 2010: Kortmanual förmätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst. Rapportserie: Geodesi ochGeografiska informationssystem, 2006:2, utgåva 3, Lantmäteriet,Gävle.Odolinski R, 2010: Checklista för nätverks-RTK. Rapportserie: Geodesioch Geografiska informationssystem, 2010:3, Lantmäteriet, Gävle.Åström P, 2011: Nätverks-RTK genom efterberäkning. Rapportserie:Geodesi och Geografiska informationssystem, 2011:X, Lantmäteriet,Gävle (ännu ej utgiven).Kopia tillNärvarande på mötetGeodetiska utvecklingsenheten, Lantmäteriet, InformationsförsörjningUlf Eriksson, Lantmäteriet, Informationsförsörjning, MarknadÅsa Sjödin, Lantmäteriet, Informationsförsörjning, MarknadKristina Jäderkvist, Lantmäteriet, Informationsförsörjning, MarknadKent Holmgren, Gävle kommunBengt Eurenius, Lantmäteriet, FastighetsbildningÅke Sporrstedt, Lantmäteriet, Fastighetsbildning, Z-länPer-Olof Boström, Lantmäteriet, Fastighetsbildning, W-länAnneli André, LuftfartsverketAnders Nordqvist, Metria ABHåkan Othberg, Region GotlandBerit Roos, Simrishamns kommunRagne Emardson, SPJan Johansson, SPLars Hedlund, TrafikverketPer Lindblad, Uppsala kommunLennart Gimring, Vectura Consulting ABPer Lodin, WSP Sverige ABJohan Vium Andersson, WSP Sverige ABKarl-Gunnar Fredriksson, Växjö kommun