Klicka här för att ladda ner kapitel 4 - Sanoma Utbildning
Klicka här för att ladda ner kapitel 4 - Sanoma Utbildning
Klicka här för att ladda ner kapitel 4 - Sanoma Utbildning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4 Ämnen omkring ossGrundboken s. 58–73, Aktivitetsboken s. 48–61InnehållOlika ämnen 3Kolets kretslopp 6Ämnen i jordskorpan 8Att få fram metaller ur berget 10Ädelmetaller 13Andra metaller 15Metaller i kroppen, Begrepp, Grundämnen,Kemiska <strong>för</strong>eningar och Kan du nu? 18Arbetsblad 20Facit till Arbetsblad 28Diagnos 4 29Facit till Diagnos 4 33Min utvärdering 35Facit till Aktivitetsboken 37<strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong>
64 Kust Ämnen och omkring hav ossGrundboken s. 58–73, Aktivitetsboken Grundboken s. 108–111 s. 48–61Syftet med kapitlet är <strong>att</strong> eleverna ska veta mer om ämnen som finns runtomkring oss. De ska kunna ge en enkel <strong>för</strong>klaring till begreppen atom, molekyloch grundämne, samt veta <strong>att</strong> grundämnen kan ingå i kemiska <strong>för</strong>eningar ochbilda nya ämnen med nya egenskaper. Eleverna ska <strong>för</strong>stå <strong>att</strong> grundämneningår i olika kretslopp och känna till kolets kretslopp. De ska veta hur viktigametaller är <strong>för</strong> oss och kunna ge exempel på vad vi använder dem till. De skafå en överblick över <strong>för</strong>loppet från brytning av malm till färdig produktoch kunna enkelt beskriva processen. De ska också <strong>för</strong>stå <strong>att</strong> människanshandlingar påverkar miljön och kunna <strong>för</strong>a en diskussion om återvinning.4Ämnen runtomkring ossVar finns kol i naturen?Kan man säga <strong>att</strong> olja är ett fossil?Vad är det <strong>för</strong> skillnad på bergartoch mi<strong>ner</strong>al?Vad är ett grundämne?Kän<strong>ner</strong> du till några viktigametaller som vi människor behöver?Marken du står på är fast, sval ochstadig. Men under dina fötter flyter englödande massa. I jordens mitt finnskärnan som är flera tusen grader varm.Det är så varmt <strong>att</strong> ämnena där är flytande.Men jordskorpan är kall och hård.Den kan sticka upp som bergstoppar ochstenhällar. Men oftast är den dold underjordlager eller hav och sjöar. I jordskorpanfinns massor av ämnen som vi människorvill ha. Vi använder dem till bilar,pengar, datorer, smycken och i maten.Vet du vilka ämnen det är?MålNär du har arbetat med det <strong>här</strong> kapitletska du:AAkunna <strong>för</strong>klara vad en atom ochen molekyl är.AAveta vad ett grundämne är och ge exempel.AAveta vad en kemisk <strong>för</strong>ening är ochge exempel.AAveta <strong>att</strong> ämnen har olika egenskaper.AAkunna berätta om kolets kretsloppi naturen.AAveta vad människan kan använda olikametaller till.AAkunna <strong>för</strong>klara hur man kan få frammetaller ur malmer.AAveta var<strong>för</strong> man återvin<strong>ner</strong> någraolika ämnen.58 59Centralt innehåll• Enkel partikelmodell <strong>för</strong> <strong>att</strong> beskriva och<strong>för</strong>klara materiens uppbyggnad, kretslopp ocho<strong>för</strong>störbarhet. Partiklars rörelser som <strong>för</strong>klaringtill övergångar mellan fast form, flytandeform och gasform.• Indelningen av ämnen och material utifrånegenskaperna utseende, lednings<strong>för</strong>måga, löslighet,brännbarhet och surt eller basiskt.• Materiens kretslopp genom råvarors <strong>för</strong>ädlingtill produkter, hur de blir avfall som hanterasoch sedan återgår till naturen.FångafrågornaKapitlet inleds med ett uppslag med en bild, eningresstext och några ”fångafrågor” som tillsammansger underlag <strong>för</strong> en inledande diskussion.Läs fångafrågorna tillsammans och se vad elevernakan. Låt dem svara som de tror och ge intesvaren innan ni arbetat med kapitlet. Då kommerde själva <strong>att</strong> kunna hitta svaren. Inom parentesanges på vilken sida svaren finns.• Var finns kol i naturen? (s. 62, 63)• Kan man säga <strong>att</strong> olja är ett fossil? (s. 63)• Vad är det <strong>för</strong> skillnad på bergart och mi<strong>ner</strong>al?(s. 64, 65)• Vad är ett grundämne? (s. 60)• Kän<strong>ner</strong> du till några viktiga metaller som vimänniskor behöver? (s. 67–72)1 Ämnen omkring oss
Grundboken s. s. 108–111 60–61KemiAtomAtom betyder ”odelbar” på grekiska. Det var <strong>för</strong><strong>att</strong> man trodde <strong>att</strong> en atom var den minsta byggstensom fanns. Idag vet man <strong>att</strong> det inte är så.En atom består av tre sorters partiklar. I atomkärnan finnsproto<strong>ner</strong> och neutro<strong>ner</strong>. Runt kärnan kretsar elektro<strong>ner</strong> i enenorm fart. Det blir som ett tunna skal. Men det mesta i enatom är tomrum.atomkärnaneutronprotonskalskalelektronOlika ämnenHela universum består av olika ämnen. Ämnenfinns som grundämnen eller i olika kemiska<strong>för</strong>eningar. Alla ämnen har olika egenskaper. Dekan vara lätta eller tunga, de kan vara flytande,fasta eller i gasform. En del är lösliga i v<strong>att</strong>en. Dehar olika färg och kan ha en speciell lukt. Någrakan leda ström. De kan smälta och koka vid olikatemperaturer. En del ämnen kan vara frätande.Kan du beskriva några ämnen i din närhet?AtomerAllt är uppbyggt av atomer. En atom är så liten<strong>att</strong> vi inte kan se den. Det ryms ungefär hundratusenmiljarder atomer i ett enda litet sandkorn.Atomen har en kärna som är uppbyggd av småpartiklar. Runt kärnan kretsar ännu mindre partiklar.Ämnen kan ha olika många partiklar i kärnanoch det är det som avgör vilket ämne det är.Väte är den minsta atomen av alla med bara enpartikel i kärnan, medan till exempel kol ärmycket större och har 12 partiklar i kärnan.GrundämnenEtt grundämne är ett ämne som består av sammaslags atomer. De vanligaste grundämnena i universumär väte och helium. Men det finns fler änhundra olika grundämnen.Exempel på gundämnen:vätesyre kol guldNär flera atomer sitter ihopkallas det <strong>för</strong> en molekyl.Salt heter också natriumklorid.Det är en kemisk <strong>för</strong>ening sombestår av natrium (Na) och klor (Cl).Cl– Na+ Cl– Na+Na+ Cl– Na+ Cl–Cl– Na+ Cl– Na+Na+ Cl– Na+ Cl–Förr och nuRedan <strong>för</strong> mer än 2 000 år sedanfanns det lärda män i Greklandsom <strong>för</strong>sökte <strong>för</strong>klara hur ämnenvar uppbyggda. De studeradeämnen runt omkring och funderadepå hur det hängde ihop.När de tittade på en eld sombrann så kom de på en <strong>för</strong>klaring.Veden måste innehålla fyraolika ämnen, tänkte de. Lågornavar eld, röken var luft, askan varjord och det fjärde var v<strong>att</strong>en,eftersom det bildas droppar frånröken. De tänkte <strong>att</strong> allt varuppbyggt av dessa fyra element:eld, luft, jord och v<strong>att</strong>en. Den<strong>här</strong> uppf<strong>att</strong>ningen levde vidarei nästan 2 000 år. På 1600-taletkonstaterade vetenskapsmän <strong>att</strong>det fanns fler byggstenar. I börjanav 1800-talet började mananvända begreppet atomer.Sedan dess har forskningen gåttframåt och man får hela tidenmer kunskap om atomernasuppbyggnad.Kemiska <strong>för</strong>eningarEn kemisk <strong>för</strong>ening är ett ämne som består av olika slags atomer.Några exempel på kemiska <strong>för</strong>eningar är v<strong>att</strong>en (väte och syre),koldioxid (kol och syre), socker (kol, syre och väte) och rost ( järnoch syre). En kemisk <strong>för</strong>ening kan ha helt andra egenskaper än deatomer den är uppbyggd av.V<strong>att</strong>en är en kemisk <strong>för</strong>ening av två gaser: syre och väte. Menv<strong>att</strong>en är flytande. Koldioxid är en kemisk <strong>för</strong>ening av kol och syre.Kol är ett svart, fast ämne och syre är en gas. Tillsammans blir de engas. Socker är en <strong>för</strong>ening av syre, väte och kol. Syre och väte ärgaser. Kol är svart, fast och olösligt i v<strong>att</strong>en. Socker däremot är vitt,fast och lösligt i v<strong>att</strong>en. Rost är en <strong>för</strong>ening av järn och syre. Järn ären svart, hård och fast metall, och syre är en gas. Men rost är brunt,poröst och fast.Av alla de grundämnen som finns kan det bildas oändligt mångakemiska <strong>för</strong>eningar.Kemiska teckenÄmnen har olika namn på olika språk.Järn heter till exempel iron på engelska.Men <strong>för</strong> <strong>att</strong> forskare lättare ska <strong>för</strong>ståvarandra har man gett alla grundämnenspeciella kemiska namn och beteckningar,precis som när Carl von Linné skapadelatinska namn på växter och djur. Dekemiska beteckningarna är <strong>för</strong>kortningarav de latinska eller grekiska namnen pågrundämnena. Järn heter ferrum på latinoch skrivs Fe, och kol heter carbon ochskrivs C.När man skriver den kemiska beteckningenpå en <strong>för</strong>ening tar man också medantalet atomer som ingår. V<strong>att</strong>en skriverman H2O. Det betyder <strong>att</strong> en v<strong>att</strong>enmolekylbestår av 2 väteatomer (H) och 1 syreatom(O). Väte heter hydrogen och syre hette Jakob Berzelius somDet var en svensk kemist somin<strong>för</strong>de de kemiska beteckningarnapåheter oxygen.1800-talet.OOH H H H H 2 O60 ämnen runt omkring ossämnen runt omkring oss61Olika ämnenMål <strong>för</strong> uppslaget är <strong>att</strong> eleverna …… vet hur en atom är uppbyggd.… kan <strong>för</strong>klara begreppen grundämne, molekyloch kemisk <strong>för</strong>ening.… vet <strong>att</strong> kemiska <strong>för</strong>eningar kan ha andra egenskaperän de atomer som ingår.… vet vad som menas med kemisk beteckningoch kan ge exempel.Reflekterande frågor till text och bild• Vad betyder atom? (”Odelbar”, man trodde <strong>för</strong>r<strong>att</strong> atom var den allra minsta delen som integick <strong>att</strong> dela i mindre delar. Idag vet man <strong>att</strong>atomen är uppbyggd av ännu mindre delar.)• Titta på bilden nedtill på s. 60. Vad består atomenav? (En kärna med proto<strong>ner</strong> och neutro<strong>ner</strong>,och runt den kretsar elektro<strong>ner</strong>. Atomenpå s. 60 är en modell, de kan se olika ut menegentligen kretsar elektro<strong>ner</strong>na i en 3D-bana iflera riktningar och så fort <strong>att</strong> det mer är somett hölje runt.)• Vilka ämnen trodde man <strong>för</strong>r <strong>att</strong> allt var uppbyggtav (Grekland <strong>för</strong> 2000 år sedan fram tillca 1600-talet)? (De fyra elementen: v<strong>att</strong>en, luft,jord och eld. De fyra elementen har beskrivitsav filosofer som Platon och Pythagoras. Tankenvar <strong>att</strong> allt bestod av v<strong>att</strong>en, luft, jord eller eld.Material som var hårda och torra var en blandningav jord och eld. Kyla var en blandning avluft och v<strong>att</strong>en.)• Tror ni <strong>att</strong> vi vet allt om atomer idag? (Myckettroligt finns det mycket mer <strong>att</strong> lära om atomer.Kanske trodde man <strong>för</strong> 2000 år sedan <strong>att</strong>man visste allt om ämnens uppbyggnad då,eller kanske trodde man så under 1800-talet.)Förslag till lärarledda uppgifterMer om grundämnenAnvänd arbetsblad 1 ”Grundämnen”, s. 21, däreleverna kan ta reda på mer om olika grundämnen.Sätt upp deras lappar på väggen så <strong>att</strong>alla kan ta del av dem. Arbetsbladet kan ocksåanvändas i samband med det periodiska systemet,se s. 4Vad finns det <strong>för</strong> material omkring oss?Låt eleverna gå runt i par och skriva <strong>ner</strong> olikamaterial de kan hitta i klassrummet, t.ex. tyg,plast, metall och glas. För varje material de hittarska de skriva <strong>ner</strong> vilka egenskaper det har, t.ex.hårt/mjukt, kallt/varmt, blankt/m<strong>att</strong>, luktar/luktfritt. Egenskaperna kan eleverna få kommapå själva. Redovisa vilka material alla hittade.Diskutera vad materialen är gjort av, var de kommerifrån och vad man gör när man till slut skaslänga dem.3 Ämnen omkring oss
Grundboken s. s. 108–111 60–61Mer om atomerTitta på sid 60 i boken. Bilden visar en modellav en atom, en <strong>för</strong>enklad skiss av hur en atomär uppbyggd. Atommodeller kan se olika ut menegentligen kretsar elektro<strong>ner</strong>na i flera riktningaroch så fort <strong>att</strong> det mer är som ett hölje runt.Proto<strong>ner</strong> och elektro<strong>ner</strong> har olika laddningar.Man talar om +laddning (proto<strong>ner</strong>) och −laddning(elektro<strong>ner</strong>). Att olika grundämnen harolika färg stämmer inte. Det använder man påbilder <strong>för</strong> <strong>att</strong> man lättare ska se skillnad på olikagrundämnen. Ta fram bilder på olika modellerav atomer och jäm<strong>för</strong> hur man <strong>för</strong>enklar bildenav en atom. Ett sätt är legobitar. Legobitarnasymboliserar hur atomer sitter ihop i olika molekyler.I Koll på No 5, <strong>kapitel</strong> 5, finns bilder avatommodeller.Att arbeta med legobitarI Koll på No 5 visades begreppen grundämneoch kemisk <strong>för</strong>ening med hjälp av legobitar.Repetera om eleverna har tittat på detta tidigare.Bygg ett grundämne av lika bitar, t.ex. svart = kol,röd = syre, gul= svavel.Bygg kemiska <strong>för</strong>eningar med hjälp av olikfärgadelegobitar.Två röda på var sin sida om en svart = koldioxid.Bygg järnoxid (välj en färg som symboliserarjärn.)Kopparkis, zinkblände och blyglans har alla tregula (svavel) och en annan färg som skiljer.Mer om kemiska <strong>för</strong>eningarHäll ut lite socker och låt eleverna beskrivasockrets egenskaper. (Fast form, kan lösas iv<strong>att</strong>en, smakar sött, färgen vit, glänser; titta medlupp).Lägg fram en bit grillkol bredvid. Låt elevernabeskriva kolbitens egenskaper. (Fast form, olösligi v<strong>att</strong>en, färgen svart, kan vara glansig menäven m<strong>att</strong>.)Testa om det som de sa stämmer: lägg kolbitenoch sockret i ett glas v<strong>att</strong>en.Berätta vad socker består av <strong>för</strong> grundämnen:syre, väte och kol.Bevisa <strong>att</strong> bikarbonat innehåller kolVisa eleverna följande experiment med koldioxid.Ta fram bikarbonat, v<strong>att</strong>en och en plastburkmed lock. Lägg bikarbonat på bordet. Berätta <strong>att</strong>bikarbonat också heter natriumvätekarbonat,NaHCO 3.Vilka ämnen innehåller bikarbonat? Na= natrium,H= väte, C = kol, O = syre (3 syreatomer).Bevisa <strong>att</strong> det finns kol i bikarbonat. Lägg i bikarbonati en liten plastburk med lock.Häll i lite v<strong>att</strong>en och sätt snabbt på locket ochskaka burken. Akta! Kolet binder sig med syretoch bildar gasen koldioxid. Gas tar större plats,där<strong>för</strong> flyger locket av.Mer om Jakob BerzeliusLåt några eller alla elever ta reda på mer om JakobBerzelius och redovisa <strong>för</strong> resten av klassen.Mer om periodiska systemetTitta på det periodiska systemet. Vilka flergrundämnen kän<strong>ner</strong> eleverna till? Hur mångagrundämnen finns det? Vad har de <strong>för</strong> kemiskabeteckningar? Ge en enkel <strong>för</strong>klaring till hur detär uppbyggt, <strong>att</strong> de sorteras in efter olika egenskaper.T.ex. de som inte <strong>för</strong>enar sig så lätt medandra är längst till höger (grupp 18): ädelgaser.Metaller är också i en grupp. Syftet är bara <strong>att</strong>få en överblick över periodiska systemet, enuppf<strong>att</strong>ning om grundämnen och <strong>att</strong> de finnssorterade i olika grupper efter vilka egenskaperde har. Fortsätt genom <strong>att</strong> eleverna gör arbetsblad1, ”Grundämnen”, s. 21.Begreppatom, atomkärna, elektron, grundämne, kemisk<strong>för</strong>ening, molekyl, protonGrundämnenguld, järn, klor, kol, natrium, syre, väteKemiska <strong>för</strong>eningarkoldioxid, rost, socker, v<strong>att</strong>enSyre och väte är gaser. I socker har ämnena heltandra egenskaper!4 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 60–61FaktaMer om atomerHela människan är uppbyggd av atomer, precissom allt runt omkring och även det man inte ser,som t.ex. luften. Atomer är pyttesmå. En atombestår av ännu mindre delar. Det finns en positivladdning och en negativ laddning i en atom. Menatomen är o<strong>ladda</strong>d, <strong>för</strong> den negativa och den positivaladdningen tar ut varandra. I atomkärnanfinns proto<strong>ner</strong> (positivt <strong>ladda</strong>de) och neutro<strong>ner</strong>(o<strong>ladda</strong>de). Runt kärnan svävar elektro<strong>ner</strong> (negativt<strong>ladda</strong>de). De olika laddningarna dras till varandra.Förenklat kan man säga <strong>att</strong> neutro<strong>ner</strong>nahåller kvar proto<strong>ner</strong>na som annars skulle stötasbort ifrån varandra, och farten elektro<strong>ner</strong>na harhind rar <strong>att</strong> de sugs in i kärnan. Istället håller desig på avstånd men håller ihop i en atom. Det mestotroliga med atomer är <strong>att</strong> fast de är så små innehållerde mest tomrum. De små partiklarna somfinns i kärnan och som svävar runt den är bara enliten, liten del i atomen. Allt runt är tomrum. Viär alltså uppbyggda av en ofantlig mängd atomer,men det mesta av dem är tomrum.Antalet proto<strong>ner</strong> i en atom avgör vilket grundämnedet är. Syre har 8 proto<strong>ner</strong> och helium har2 proto<strong>ner</strong>. Väte har bara en proton. Trots <strong>att</strong> atomerär så små <strong>att</strong> vi inte kan se dem hade man redan<strong>för</strong> ca 2 500 år sedan tankar på <strong>att</strong> det skullekunna finnas atomer. Det var filosofen Demokritosi Grekland som hittade på namnet atom. Hantänkte <strong>att</strong> det mesta i universum var nog tomrum,men <strong>att</strong> det fanns mycket små partiklar. Dessakallade han <strong>för</strong> atomer, som på latin betyder odelbara.Han tänkte sig <strong>att</strong> det var det minsta somfanns och <strong>att</strong> det inte gick <strong>att</strong> göra mindre. Tankarpå hur allt är uppbyggt av atomer forts<strong>att</strong>e,och under 1800-talet började de utformas mer.Det var då man ordnade in grundämnen i ett s.k.periodiskt system. Det periodiska systemet grupperaroch ordnar in alla grundämnen efter derasatomnummer och egenskaper.De fyra elementenDe fyra elementen har beskrivits av filosofer somPlaton och Pythagoras. Tanken var <strong>att</strong> allt bestodav v<strong>att</strong>en, eld, luft eller jord. Man delade in allaämnen efter deras egenskaper som blöt, torr, hetoch kall, och vissa ämnen var blandningar av fleraelement. Material som var hårda och torra varen blandning av jord och eld. Kyla var en blandningav luft och v<strong>att</strong>en. Det fanns även en teoriom <strong>att</strong> det fanns ett ”urämne” som alla andra ämnenkom ifrån, ett ämne som kallades <strong>för</strong> ”de visessten”. Kunde man hitta det ämnet skulle mankunna framställa alla ämnen, som guld. Det varnågot som många alkemister strävade efter. Alkemisternas<strong>för</strong>sök <strong>att</strong> få svar på frågor om ämnenhar bidragit till de kunskaper vi har idag. De användesig av metoder som vi även använder idag,som <strong>att</strong> sortera, filtrera, destillera och andra sätt<strong>att</strong> skilja ut ämnen.5 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 62–63Kol är inte alltid grått eller svartsom i blyertspennan och grillkolen,utan kan vara genomskinligt,blänka och skina vackert.Diamanter är nämligen också enform av kol.Kolets kretsloppKol är ett grundämne som kan binda sig till flera andra ämnen ochbilda komplicerade kemiska <strong>för</strong>eningar, som är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong>liv. Kol finns i havet, i luften, i marken och i allt levande. När duandas ut släpper du ut kol. Det är kol i gasform, koldioxid. Kanskehar du skrivit med en blyertspenna idag? Det är kol, precis somgrillkol. Kolet vandrar i ett kretslopp mellan hav, luft, mark ochgenom allt levande.I luftenI atmosfären, finns kol i gasform, koldioxid. Det är kol och syrei en kemisk <strong>för</strong>ening, CO2. Koldioxid tas upp av växterna. Till fotosyntesensom sker i de gröna växterna krävs koldioxid, v<strong>att</strong>en ochsolljus. I alla växter finns kol lagrat. På hösten vissnar och <strong>för</strong>multnarlöv och blad. Då går kolet som finns där vidare ut i luften ochi nedbrytarna.I havetDet finns koldioxid löst i v<strong>att</strong>net. I fiskar, alger och allt annat somlever i havet finns kol. Det kan gå upp i luften eller bindas i algeroch lagras på botten.I markenAllt som lever innehåller kol. När ett djureller en växt dör bryts det <strong>ner</strong> av nedbrytarna.Då bildas det koldioxid. Men kolkan även lagras i jord och vara näring tillväxter.Lagrad kolKol kan lagras djupt i marken under mycket lång tid ochhårt tryck. Då bildas stenkol, torv, gas eller olja. Ved innehållerockså lagrad kol. När trädet växte tog det upp koldioxid som sedanligger lagrad i trädets ved. Det går fortare <strong>att</strong> lagra kol i ved, <strong>för</strong> ettträd blir ofta bara hundra år.VäxthuseffektenDet hin<strong>ner</strong> inte lagras likamycket kol som vi släpperut. Det gör <strong>att</strong> koldioxidhalteni luften ökar. Detleder till <strong>att</strong> växthuseffektenökar och klimatet blir varmare.Där<strong>för</strong> <strong>för</strong>söker man hittapå olika sätt <strong>att</strong> minskautsläppet av koldioxid.Fundera? Hur tror du man skullekunna minska koldioxiden iluften, men ändå få e<strong>ner</strong>gi?Människans del i kretsloppetKol är naturligt, det finns nästan överallt. När vi <strong>för</strong>brän<strong>ner</strong> matenvi ätit bildas koldioxid. Vi andas ut det, precis som alla djur. Men viorsakar utsläpp av koldioxid även på andra sätt.Det sker när vi tar upp olja, gas, kol och torv från marken. Dessaämnen kallas fossila bränslen och det har tagit tusentals eller miljontalsår <strong>för</strong> dem <strong>att</strong> bildas. Vi använder dem som bränsle till bilar,fartyg och flyg och <strong>för</strong> <strong>att</strong> få värme och elektricitet. När vi eldarbränslet frigörs kolet som koldioxid. Ju mer vi tar upp och använder,desto mer koldioxid släpper vi ut. Fossila bränslen hör till detsom kallas icke <strong>för</strong>nybara e<strong>ner</strong>gikällor.Även veden vi eldar släpper ut koldioxid. Av ved kan man ocksågöra flis. Ved och flis räknas till biobränsle. Biobränsle betyder biologisktbränsle och hör till <strong>för</strong>nybara e<strong>ner</strong>gikällor. Träden somhuggs <strong>ner</strong> kan ersättas av nya träd som man planterar. De nyaträden tar upp koldioxid.koldioxid, CO2koldioxid, CO2fotosynteskolhydrater<strong>för</strong>bränning avfossila bränslenKemiVid ett vulkanutbrott släppsdet ut många olika gaser,bland annat koldioxid.62 ämnen runt omkring ossfossil lagring över lång tidtorv, kol, naturgas, oljaandning och<strong>för</strong>bränningGenom <strong>att</strong> använda <strong>för</strong> mycketfossilt bränsle släpper vi ut merkoldioxid än vad växternahin<strong>ner</strong> ta upp.fossila bränslenämnen runt omkring oss 63Kolets kretsloppMål <strong>för</strong> uppslaget är <strong>att</strong> eleverna …… <strong>för</strong>står <strong>att</strong> ämnen i naturen oftast är bundna ikemiska <strong>för</strong>eningar.… enkelt kan <strong>för</strong>klara kolets kretslopp.… <strong>för</strong>står <strong>att</strong> människans handlingar kanpåverka miljön.Reflekterande frågor till text och bild• Vad är kolhydrater? (Ett näringsämne, ettgemensamt namn <strong>för</strong> stärkelse, sockerarter ochkostfibrer. Det är en viktig e<strong>ner</strong>gikälla <strong>för</strong> ossoch kommer från växtriket. Finns i t.ex. pasta,potatis, grönsaker och mjöl.)• Minns ni vad som menas med fotosyntes?(Processen hos de gröna växterna där de tarsole<strong>ner</strong>gi och lagrar den som kemisk e<strong>ner</strong>gi.Till det behövs koldioxid och v<strong>att</strong>en.)• Vad menas med <strong>för</strong>bränning? (En kemisk reaktiondär ett bränsle reagerar med andra ämnenoch ger värme som e<strong>ner</strong>gi. T.ex. när man äter<strong>för</strong>bränns den lagrade e<strong>ner</strong>gin i maten ochman blir varm och får e<strong>ner</strong>gi. Eller när vedenbrin<strong>ner</strong> och den lagrade e<strong>ner</strong>gin blir till värmeoch ljus.)• Vad menas med fossilt bränsle? Ge exempel!(Gamla växtdelar som legat under lång tid imarken och <strong>för</strong>multnat har kvar lagrad e<strong>ner</strong>gi,t.ex. kol och olja. Det räknas som icke <strong>för</strong>nybare<strong>ner</strong>gi.)• Ge exempel på icke <strong>för</strong>nybara e<strong>ner</strong>gikällor.(Olja, kol, torv och gas.)• Ge exempel på <strong>för</strong>nybara e<strong>ner</strong>gikällor. (Sol,vind och v<strong>att</strong>en.)• Vad menas med biobränsle? (Ved och flis ärexempel på biobränsle. Det är ett biologisktbränsle som är <strong>för</strong>nybart eftersom som mankan ersätta träd som huggs <strong>ner</strong> med nya. Denya tar upp koldioxid.)• Hur skriver man koldioxid med kemisk beteckning?(CO 2, två syreatomer och en kolatom.)Fundera• Förbränning av fossilt bränsle ger koldioxidutsläpp.Icke <strong>för</strong>nybara e<strong>ner</strong>gikällor ger merutsläpp av koldioxid än <strong>för</strong>nybara e<strong>ner</strong>gikällor.T.ex. vindkraft ger e<strong>ner</strong>gi men inte utsläpp avkoldioxid.• Men man kan även hushålla mer med användningav e<strong>ner</strong>gi. Man kan göra val som inte gerutsläpp, som <strong>att</strong> gå istället <strong>för</strong> <strong>att</strong> åka bil, eller<strong>att</strong> inte ha alla apparater och lampor på helatiden även när man inte är hemma. Kollektivtrafikger mindre utsläpp än <strong>att</strong> åka med egenbil.6 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 62–63Förslag till lärarledda uppgifterBygg med legoHur är en koldioxidmolekyl uppbyggd? Hurskriver man det? Två syreatomer och en kolatom,CO 2. Låt eleverna bygga koldioxidatomerav svarta och röda legobitar. Vilken form ärkoldioxid?Mer om ämnens kretsloppTitta på andra ämnens kretslopp. Hur ser t.ex.svavlets kretslopp ut? När är olika ämnen i fastform, flytande form eller gasform i naturen?Hur kan människans handlingar påverka kretsloppen?Baksidan av rika naturresurser– blodiga diamanterKol i form av diamanter glänser vackert, menhistorien kring diamantutvinning är inte vacker.Det har spillts mycket blod i jakten på de rikedomardiamanter ger. Läs på mer om Afrikasdiamantgruvor, om slaveri och konflikter somfinns än idag. Berätta <strong>för</strong> eleverna om detta <strong>för</strong><strong>att</strong> visa på fler sidor av vad rika naturtillgångarkan leda till i världen.Begreppfossilt bränsle, fotosyntes, <strong>för</strong>bränna, <strong>för</strong>nybare<strong>ner</strong>gikälla, gasform, icke <strong>för</strong>nybar e<strong>ner</strong>gikälla,kretslopp, lagrad, nedbrytare, växthuseffektGrundämnekolFaktaKol-14 metodenFör <strong>att</strong> ta reda på hur gammal en benbit är kanman använda en metod som kallas <strong>för</strong> kol-14-metoden.Det finns flera olika varianter av grundämnetkol, s.k. isotoper. Kol-14 är en variant av koloch finns i allt levande. En enkel <strong>för</strong>klaring tillmetoden är <strong>att</strong> man mäter sönderfallet av kol-14.Det man mäter är hur långt sönderfallsprocessenhar kommit och på det sättet kan man räkna uthur länge något varit dött.Fotosyntes och <strong>för</strong>bränningVäxter producerar sin egen e<strong>ner</strong>gi medan djurmåste få i sig e<strong>ner</strong>gi genom födan. Vid fotosynteslagras solens e<strong>ner</strong>gi och vid <strong>för</strong>bränning frigörse<strong>ner</strong>gi. Vid fotosyntes krävs koldioxid och vid<strong>för</strong>bränning krävs syre. Växterna behöver solljus<strong>för</strong> <strong>att</strong> lagra e<strong>ner</strong>gi men på n<strong>att</strong>en när ingetljus finns använder de den lagrade e<strong>ner</strong>gin, dvs.de <strong>för</strong>brän<strong>ner</strong>. Maten vi äter innehåller lagrade<strong>ner</strong>gi från solen. När vi äter <strong>för</strong>bränns e<strong>ner</strong>gin imaten och på det sättet får vi e<strong>ner</strong>gi.Diamant är kolKol är det fjärde vanligaste ämnet i universum.Bara väte, helium och syre är vanligare. En formav kol är diamant. Det är det hårdaste mi<strong>ner</strong>aletsom finns naturligt i naturen. Under högt tryckoch hög temperatur bildas diamanter flera hundrakilometer <strong>ner</strong> i jordens inre. Idag kan man görakonstgjorda diamanter, s.k. syntetiska diamanter.De bildas i högtrycksmaski<strong>ner</strong> och användsfrämst inom industrin till borrar. Diamant räknassom ädelsten och har varit känd <strong>för</strong> människanunder lång tid.KonfliktdiamanterDet mesta av diamantutvinningen sker i Afrika.Kring diamantutvinning finns mycket problematikoch konflikter. Afrikas länder med stora naturtillgångarhar drabbats av erövringar, kolonisation,slaveri, smuggling och konflikter. Än idagär det oroligt och många konflikter i områdenmed naturtillgångar som har stort värde. Begreppetkonfliktdiamanter kommer från <strong>att</strong> diamanteranvänts <strong>för</strong> <strong>att</strong> finansiera rebellgrupper.Länktipshttp://www.geologivagen.se/download/18.15414f401126756edc980001991/Faktablad+-+Berggrundens+uppbyggnad.pdfhttp://www.miljoportalen.se/ordlista/ploneglossary.2006-04-12.1575314775/ploneglossarydefinition.2006-07-14.2952183488http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/E<strong>ner</strong>gi/Fossila-branslen/7 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 64–65BergarterBerggrunden består av olikabergarter, till exempel granit,gnejs och kalksten. En bergartbestår av mi<strong>ner</strong>aler.GranitStenar ser olika ut beroende på vilken bergart de består av.Stenar vid v<strong>att</strong>en är ofta släta eftersom de slipats av v<strong>att</strong>net.Ämnen i jordskorpanI naturen finns väldigt få rena grundämnen. Nästan alla ingåri kemiska <strong>för</strong>eningar. Den fasta massan i jordskorpan kallasberggrund. I berggrunden finns många olika kemiska <strong>för</strong>eningar.De flesta innehåller syre som är det vanligaste grundämnet ijord skorpan. Syre är en gas som vi andas in men som vi inte ser.I berggrunden sitter syreatomerna ihop med andra atomer ochtillsammans bildar de ämnen vi kan se. De kan vara både hårdaoch tunga.KalkstenFältspat finns i de flesta stenar duhittar. Färgen kan vara röd eller vit.I fältspat ingår grundämnena aluminium,kisel och syre.MetallerMetaller är grundämnen somleder elektricitet och värme.De är blanka och hårda menlätta <strong>att</strong> forma och bearbeta.Järn finns i olika <strong>för</strong>eningar i berggrunden.Magnetit är det järnmi<strong>ner</strong>alsom innehåller mest järn. Stenenär värdefull eftersom man kan framställastål ur den.Mi<strong>ner</strong>alerKemiska <strong>för</strong>eningar i berggrunden kallas mi<strong>ner</strong>al. Det finns ca3 000 olika mi<strong>ner</strong>aler. Alla stenar och berg är uppbyggda av mi<strong>ner</strong>aler.I en sten av bergarten granit ser man prickar och fält i olikafärger. Varje sådan fläck är ett speciellt mi<strong>ner</strong>al. De rosa och vitafläckarna är fältspat, som är ett av de vanligaste mi<strong>ner</strong>alerna. Kvartsär ett vitt eller genomskinligt mi<strong>ner</strong>al. Oftast ingår flera mi<strong>ner</strong>aler ien bergart, precis som i granit. Men en bergart kan också bestå avett enda mi<strong>ner</strong>al. Kalksten är ett viktigt mi<strong>ner</strong>al som har bildats avfossila skal, till exempel koralldjur. En riktigt gammal och hårdkalksten är marmor.MalmerDe viktigaste mi<strong>ner</strong>alerna <strong>för</strong> människan är de som innehåller riktigtmycket metall. Sådana mi<strong>ner</strong>aler kallas malmer. Man tar uppmetallerna ur jordskorpan genom gruvor eller dagbrott. Det kallas<strong>att</strong> bryta malmer. Aluminium och järn är de två metallerna som detfinns mest av i jordskorpan. Båda är <strong>för</strong>enade med syre.Andra metaller i jordskorpan är <strong>för</strong>enade med grundämnet svaveli stället <strong>för</strong> med syre. Exempel på sådana metaller är koppar, zinkoch bly. Mi<strong>ner</strong>alerna kopparkis, zinkblände och blyglans innehållersvavel.Metaller har varit väldigt viktiga <strong>för</strong> människor under lång tid. Vihar gjort redskap, vapen, mynt och prydnader i tusentals år av guld,silver, koppar, järn, zink och tenn. Det finns bilder från farao<strong>ner</strong>nastid <strong>för</strong> mer än 3 000 år sedan som visar hur gruvor fungerade <strong>för</strong> <strong>att</strong>ta fram järnmalm.Ametist är ett slags bergkristallsom används ismycken. Det är järn somger den vackra lila färgen.KemiBergkristall är ren, glasklar kvarts som äruppbyggd av grundämnena kisel och syre.I smyckestenar av bergkristall kan det ocksåingå metaller och då blir kristallen färgad.64 ämnen runt omkring ossämnen runt omkring oss65Ämnen i jordskorpanMål <strong>för</strong> uppslaget är <strong>att</strong> eleverna …… vet <strong>att</strong> ämnen som metaller finns i berggrunden.… vet <strong>att</strong> kemiska <strong>för</strong>eningar i berggrundenkallas <strong>för</strong> mi<strong>ner</strong>al.… kan ge exempel på mi<strong>ner</strong>al och malm.… kän<strong>ner</strong> till några gemensamma egenskaper<strong>för</strong> metaller.Reflekterande frågor till text och bild• Ge exempel på bergarter. (T.ex. granit, kalkstenoch gnejs.)• Ge exempel på mi<strong>ner</strong>aler. (T.ex. fältspat, kalksten,kvarts och magnetit.)• Vad menas med mi<strong>ner</strong>al? (Kemiska <strong>för</strong>eningar iberggrunden.)• Vad menas med malm? (Mi<strong>ner</strong>al som innehållermycket metall.)• Var<strong>för</strong> är stenarna på bilden, de vid v<strong>att</strong>net,runda i formen? (Havet har slipat och rullatrunt dem så <strong>att</strong> de får en slät och rund form.)• Vilka ämnen är fältspat uppbyggt av? (Aluminium,kisel och syre.)• Stenar av granit kan ha olika färg, en del ärrödaktiga, andra helt grå. Berggrunden i Sverigebestår nästan bara av granit eller gnejs. Hur sergnejs ut? (randig)• Kopparkis är guldskimrande. Vilket ämne är detsom gör <strong>att</strong> mi<strong>ner</strong>alet blir skimrande? (svavel)• Vad är bergkristall uppbyggt av? (Kisel och syre,ibland finns det metaller i som kan ge kristallenen färg, t.ex. ametist.)• Vilket ämne ger ametisten lila färg? (järn)• Vilka gemensamma egenskaper har metaller?(De är blanka och hårda, men går <strong>att</strong> forma,leder värme och elektricitet bra.)Förslag till lärarledda uppgifterMer om stenar och mi<strong>ner</strong>alerAnvänd arbetsblad 2, ”Fältstudie: Bergarter ochmi<strong>ner</strong>aler”, s. 22, om ni har möjlighet <strong>att</strong> kommaut där det finns stenar, grus och sand. Elevernafår undersöka olika stenar med lupp eller <strong>för</strong>storingsglas.Ta med faktaböcker om stenar och mi<strong>ner</strong>alereller använd surfpl<strong>att</strong>or. När <strong>att</strong> elevernaarbetat klart med arbetsbladet kan de få sorteragrus eller stenar efter färger. Hur många olikafärgskalor kan de hitta? Kan ni inte ta er ut tillett grustag eller annan bra plats kan man alltidstudera sandkorn i en sandlåda med mikroskop.8 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 64–65Sortera efter egenskaperSamla ihop många små glas- eller plastburkaroch numrera dem. Fyll burkarna med olika ämnen,t.ex. mjöl, salt, socker, vinsyra, citronsyra,matvete, riskorn, sand, v<strong>att</strong>en, luft, saft, papper,trä, tyg, spikar och pengar. Alla saker ska varaofarliga så <strong>att</strong> eleverna kan smaka, lukta ochkänna på dem. Se till <strong>att</strong> det finns mycket i varjeburk så <strong>att</strong> de kan få ta en liten del till sin grupp.Låt eleverna sitta i smågrupper med en duk,bricka eller stort papper där de kan lägga utburkarnas innehåll. Tillsammans ska de kommafram till hur de ska sortera burkarna.Varje grupp redovisar in<strong>för</strong> klassen hur de valt<strong>att</strong> sortera.Hur eleverna väljer <strong>att</strong> sortera kommer <strong>att</strong> skiljasig åt. Inget är rätt eller fel, men utmana eleverna<strong>att</strong> hålla sig till sina egna egenskaper, träna på<strong>att</strong> uttrycka sig och kunna namnge saker. Kanskekommer de <strong>att</strong> sortera efter fast, flytande ochgasform, om det är ätligt eller efter vilka färgerämnena har.Eleverna kan göra uppgiften en gång till men dåsortera efter givna egenskaper.Förklara <strong>att</strong> kemi handlar om ämnens egenskaper.Man kan sortera efter andra sätt, som omämnen är magnetiska, leder värme eller elektricitetbra eller hur lätt de <strong>för</strong>enas med andraämnen. Avsluta gärna diskussionen med <strong>att</strong> tittapå grundämnena i det periodiska systemet. Enlämplig fortsättning på denna övning finns i aktivitetsbokenpå s. 52, uppgift 22.Olika bergarterTitta i böcker om geologi eller på internet därdet beskrivs hur olika bergarter bildats. Harsten alltid varit kallt och hårt? Är det skillnad påstenar på Island och i Sydafrika? Ta reda på hurinlandsisen tog med sig stenar till Sverige, s.k.flyttblock.Begreppametist, berggrund, bergkristall, brytning, dagbrott,granit, gruva, kalksten, kemisk <strong>för</strong>ening,kvarts, malm, marmor, metall, mi<strong>ner</strong>alGrundämnenaluminium, järn, kisel, koppar svavel, syre, tenn,zinkKemiska <strong>för</strong>eningarblyglans, fältspat, kalksten, kopparkis, kvarts,magnetit, zinkbländeLänktipshttp://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer.7132.htmlhttp://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer.7132.htmlhttp://www.geologivagen.se/download/18.15414f401126756edc980001991/Faktablad+-+Berggrundens+uppbyggnad.pdf9 Ämnen omkring oss
masugnfärskningsyrgaslufttackjärn Grundboken s. 66–67slaggståltackjärnFörr och nuNär man började framställa järntogs det upp från myrar och sjöbottnar.Malmen lades på glödandeträkol i en grop i marken. Urgropen tog man upp järnbitarna.De formades sedan till olikavapen, redskap och smycken.De <strong>för</strong>sta gruvorna i Sverige börjadegrävas ut under medeltiden.Det var i Bergslagen där detfanns berg rikt på metaller. Engrupp bergsmän drev tillsammansen hytta där smidbart järntillverkades ur malm som mantog från gruvorna.I slutet av 1800-talet börjademan framställa järn i störreskala. Man byggde järnvägarnorrut till stora gruvor i Norrland.Sedan började en snabbutveckling av järn- och stålindustrini Sverige.GruvaAtt få fram metaller ur bergetAtt ta upp mi<strong>ner</strong>aler eller malmer ur jordskorpan kallas <strong>för</strong>brytning. När man gräver efter malm på markytan kallas det <strong>för</strong>dagbrott. När man gräver djupa tunnlar kallas det <strong>för</strong> gruvor.Gruvor har funnits i flera hundra år. Förr hackade man, grävdeoch använde spett och eld <strong>för</strong> <strong>att</strong> dela upp berget i mindre delar ochfå fram det man ville åt. I slutet av 1800-talet började man användadynamit <strong>för</strong> <strong>att</strong> spränga berget i gruvorna. Med hjälp av järnet ochskogen utvecklades Sverige från f<strong>att</strong>igt bondeland till riktindustriland.Framställning av järnDet finns två olika järnmalmer som är vanliga: den svarta magnetiten,som fått sitt namn av <strong>att</strong> den är magnetisk, och den rödahematiten. I Sverige är magnetit viktigast. I magnetit är järn <strong>för</strong>enatmed syre. En kemisk <strong>för</strong>ening med syre kallas oxid. Magnetit är alltsåjärnoxid.Förutom syre finns andra ämnen i järnmalmen. För <strong>att</strong> få framjärnet ur järnmalmen sker framställningen i flera steg.järnoxid + kol • järn + koldioxidAnrikninganrikninggråbergjärnmalmMasugnjärnmalmkalksten koldioxidkoks (kol)masugnluftslaggJärnmalm anrikas i gruvorJärnmalm finns i berggrunden. I gruvor krossas berget så <strong>att</strong>man lättare kan sortera bort stenar som man inte vill ha. Eftersommagnetit är magnetisk kan man använda en stor magnet <strong>för</strong><strong>att</strong> sortera ut järnet. Stenar som inte innehåller järn fastnar intepå magneten. Det <strong>här</strong> kallas <strong>att</strong> malmen anrikas.Masugnar sorterarFör <strong>att</strong> få rent järn måste man ta bort syret, oxiden. Detta sker istora heta ugnar som kallas masugnar. Magnetiten upphettastillsammans med kol. Kolet <strong>för</strong>enar sig med syret och bildarkoldioxid. Den gasen lämnar masugnen. Kvar blir järn, somman tappar ur masugnen i smält form. Restprodukterna sominte innehåller järn klumpas ihop med kalkstenen och kallasslagg.Det järn man har fått fram nu kallas tackjärn och kan användastill <strong>att</strong> gjuta saker. Man kan till exempel göra braskami<strong>ner</strong>eller maski<strong>ner</strong>. Om man vill ha smidigare järn tar man bort merkol. Det kallas färskning. Då får man stål.LegeringarDet finns ett problem syrgas med järn. När det ligger ute i fuktig lufteller regn färskning reagerar järnet med syret. Då bildas rost och järnetfaller sönder. För <strong>att</strong> <strong>för</strong>hindra rostangrepp kan man blandajärnet med andra metaller som inte rostar. Det blir som ettrostskydd.tackjärn När man blandar metaller med varandra eller andra ämnenkallas det <strong>för</strong> legering. Rostfritt stål är en legering av järn ochnickel eller järn och krom.ståltackjärnKemianrikning Stål finns överallt, till exempel i broar,lyftkranar, plåttak, bilar, hus, termosaroch verktyg.66 ämnen runt omkring ossämnen runt omkring oss67Att få fram metaller ur bergetgråbergjärnmalmMål <strong>för</strong> uppslaget är <strong>att</strong> eleverna …… kän<strong>ner</strong> till <strong>att</strong> grundämnen som metaller oftastär bundna i kemiska <strong>för</strong>eningar i berg.… <strong>för</strong>står principen <strong>för</strong> metallframställning medjärn som exempel.… kan <strong>för</strong>klara begreppen brytning, anrikning,färskning och legering.Reflekterande frågor till text och bild• Var<strong>för</strong> gräver man gångar under marken, sombilden på s. 66 visar? (För <strong>att</strong> man vill kommaåt järnet som finns i berget, järnmalmen.)• Hur tog man upp järn från början? (Man togupp malm ur sjöbottnar och myrar, la malmenöver glödande träkol i marken och kundesedan ta upp järnbitar. Under medeltidenbörjade man med de <strong>för</strong>sta gruvorna och under1800- talet startade brytning i större skala.)• Vad är det <strong>för</strong> bro på fotot på s. 67? (GoldenGate i San Francisco i USA.)• Vad har den bron med järn <strong>att</strong> göra? (Den ärbyggd av stål som är en järnlegering.)Förslag till lärarledda uppgifterExperiment med stålullAnvänd arbetsblad 3, ”Experiment med stålull”,s. 23. Bestäm om det är lämpligast <strong>att</strong> elevernagör det tillsammans med dig eller på egen hand.Det beror på vilken vana de har av experimentoch vilken utrustning som finns i klassrummet.Du kan även visa experimenten in<strong>för</strong> klassenmen låta alla fylla i varsitt arbetsblad.Mer om rostAnvänd arbetsblad 4, ”Experiment med rost”, s.24. Det är viktigt <strong>att</strong> eleverna får det <strong>för</strong>klarat <strong>att</strong>syreatomerna inte har <strong>för</strong>svunnit utan övergåttfrån gasform till fast form.10 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 66–67Arbeta med legobitarAnvänd legobitar igen <strong>för</strong> <strong>att</strong> visa processenefter anrikningen av järnmalm.En röd och en blå legobit som är ihops<strong>att</strong>a fårrepresentera järnoxid. Gör ett par stycken.I masugnen tillsätts kol, <strong>här</strong> i fast form, svartalegobitar.En svart legobit <strong>för</strong>enar sig med två röda tillkoldioxid, som kastas upp i luften.Kvar blir tackjärn, blå legobitar, tillsammansmed kol, några svarta bitar.Begreppanrika, brytning, dagbrott, färskning, gruva,legering, masugn, slagg, tackjärnGrundämnenjärn, kol, syreKemiska <strong>för</strong>eningarjärnoxid, koldioxid, stålVid färskning tillsätts syre, röda bitar, och återigenbildas koldioxid. Kvar blir blå legobitar somfår representera stål.Metall i flytande formMetaller är alltid i fast form när man hittar demi berggrunden. Men alla ämnen kan vara i trefaser: fast, flytande och gasform. Detta gälleräven metaller. Vissa metaller, som järn, kräverhög värme <strong>för</strong> <strong>att</strong> smälta, medan andra, somtenn, smälter vid lägre temperatur.Visa hur tenn övergår från fast till flytande form.Du behöver tennbitar, tennskopa, värme och enhink med kallt v<strong>att</strong>en. Var noga med <strong>att</strong> elevernastår på avstånd och <strong>att</strong> skopan inte nuddar detkalla v<strong>att</strong>net. Testa alltid experimentet självinnan du visar det.Börja med <strong>att</strong> låta alla få känna på en tennbit.Vilka egenskaper har den? Är den glansig ellerm<strong>att</strong>? Är den hård eller böjlig? Vad använderman tenn till?Lägg tennbiten i skopan och smält över värmekällan.Be eleverna berätta hur tenn ser ut närdet är i flytande form. (Det ser blankare ut närdet är smält och varmt). När allt tenn har smälthäller du <strong>ner</strong> det i det kalla v<strong>att</strong>net.Repetera hur atomerna rör sig när tennbiten gårfrån fast till flytande. (När man till<strong>för</strong> e<strong>ner</strong>gi,värme, kommer atomerna <strong>att</strong> röra på sig mer ochmer, det är inte samma bindningar som vid fastform.)11 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 66–67FaktaLegeringLegering är vanligtvis metallblandningar därman utgår från en baskomponent, t.ex. järn, ochsedan tillsätter en eller flera legeringselement.De olika legeringselementen kan vara andra metallermen även ickemetalliska ämnen.Stål, som består av järn och kol, är säkerligenvärldens viktigaste legering. Legeringar har andraegenskaper än de ingående metallerna var<strong>för</strong> sig. De kan t.ex. vara starkare, hårdare och hastörre motståndskraft mot korrosion. Krom ochnickel ingår i rostfritt stål. I verktygsstål finns iställetmangan, volfram och vanadin.Brons är den mest kända, riktigt gamla legeringen.Som exempel på historiska legeringarkan också lödtenn och amalgam nämnas. Ävenstållegeringar har använts länge, men metallsammansättningenändras när nya forskningsresultatfår genomslag. På moderna legeringar ställs nyakrav. Lätthet, styrka och <strong>för</strong>måga <strong>att</strong> klara högtemperatur är nödvändiga egenskaper hos materialsom används i raketer, rymdfarkoster ochöverljudsplan. Aluminium- och titanlegeringarär lätta och starka, men <strong>för</strong> <strong>att</strong> ett rymdskepp skaklara av den starka hetta som utvecklas när detåtervänder till jordens atmosfär, måste man ta tilllegeringar som utöver aluminium och titan innehållermetallerna tantal, niob, kobolt, volframoch nickel.I kärnkraftreaktorer används legeringar medvarierande <strong>för</strong>måga <strong>att</strong> absorbera neutro<strong>ner</strong>. Beryllium,bor, kadmium, hafnium och zirkoniumär exempel på sådana metaller.Det kokande saltv<strong>att</strong>net som behandlas i avsaltningsanläggningarhar stark korrosionskraft. Häranvänds koppar-, nickel- och titanlegeringar somkan stå emot korrosionen.Länge har legeringar framställts på så sätt <strong>att</strong>man blandar smältor av de ingående metallerna.Metoden används fortfarande, men idag kan manistället blanda torra pulver av de ämnen som ingår.Pulvren pressas ihop under högt tryck ochupphettas därefter till strax under smältpunkten.Den processen är mycket billigare.JärnGrundämnet järn har många olika användningsområden.Det är ett ämne som använts underlång tid. I Sverige var det under järnåldern somjärn började användas och det togs från myrmalmen,se grundboken s. 66.Tillverkning av masugnar samt färsknings- ochsmidesmetoder har <strong>för</strong>ändrats och utvecklats.Under 1500- och 1600-talet kom kunskaper omjärnframställning till Sverige från Tyskland, Belgienoch Frankrike. I slutet av 1800-talet startademånga <strong>för</strong>etag inom den del av järnindustrin somkallas verkstadsindustrin. De tog fram och tillverkadet.ex. kullager (SKF), elmotorer (ASEA),separatorer som skiljde grädde från mjölk (AlfaLaval) och telefo<strong>ner</strong> (LM Ericsson).Länktipshttp://www.tekniskamuseet.se/1/321.html(svenskt järn och stål genom tiderna)http://www.jernkontoret.se/e<strong>ner</strong>gi_och_miljo/metaller/(svenska stålindustrins branschorganisation)http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/miljo-ochklimat/verksamheter-med-miljopaverkan/miljofarligverksamhet/branscher/gruvor/Pages/default.aspxhttp://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Salt--mi<strong>ner</strong>aler/Jarn-/12 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 68–69Fundera? Var<strong>för</strong> tror du <strong>att</strong>vinnaren i ett mästerskapfår en guldmedaljmedan tvåanfår silver?ÄdelmetallerÄdelmetaller är sällsynta och dyra. De kännetecknasav <strong>att</strong> de har svårare än andra metaller <strong>att</strong>bilda kemiska <strong>för</strong>eningar med andra ämnen.Exempel på ädelmetaller är guld, silver ochkoppar.GuldGuld är en ädelmetall. Den bildar inte <strong>för</strong>eningarmed andra ämnen. Man kan alltså hitta rent guldi naturen. Guld påverkas inte av väder och inteens av starka syror. Rent guld är ganska mjuktoch lätt <strong>att</strong> forma. För <strong>att</strong> det ska bli lite hårdaregör man legeringar med bland annat koppar ellersilver.SilverSilver är också en ädelmetall. Den används blandannat till smycken, skålar och silverbestick. Silverkan däremot påverkas av andra ämnen. Om manäter ägg med en silversked blir skeden svart. Iägget finns svavel som <strong>för</strong>enar sig med silver tillett svart ämne. Då måste man putsa besticken.PlatinaPlatina är en silvervit ädelmetall. Den är ovanligoch dyr och används bland annat i smycken och<strong>för</strong> <strong>att</strong> laga tänder.Mässing kan användas tillbland annat ljusstakaroch dörrhandtag.KopparKoppar har använts länge, precis som järn, guld och silver. Manupptäckte <strong>att</strong> om man värmde upp en viss typ av stenar så bildadeskoppar. Det var så man lärde sig hur man kunde få fram metall urmalm. I den malm som <strong>för</strong>st användes var kopparen <strong>för</strong>enad medkol. Vid uppvärmningen slogs kolet ihop med syre och <strong>för</strong>svann iluften i form av gasen koldioxid. Kvar fick man ren koppar. Denkunde sedan användas till <strong>för</strong>varingskärl, vapen eller redskap.KopparlegeringarDet var antagligen av en slump som man råkade smälta sammankoppar och tenn. Då fick man en legering som kallas brons. Detvisade sig <strong>att</strong> brons var ett ännu starkare material än ren koppar ochbättre <strong>att</strong> göra redskap och vapen av. För 4 000 år sedan var brons såvanligt <strong>att</strong> vi idag kallar den tiden <strong>för</strong> bronsåldern. Man gjorde yxor,svärd, pilspetsar och sköldar av brons. Sedan blev det vanligare <strong>att</strong>tillverka saker av järn, och järnåldern började.En annan legering med koppar är mässing. Det är koppar ochzink blandat med varandra.Koppar – en användbar ädelmetallKoppar rostar inte och <strong>för</strong>störs inte så lätt. Koppar tål både kokandeoch iskallt v<strong>att</strong>en och är bra <strong>att</strong> använda till rör <strong>för</strong> dricksv<strong>att</strong>en.Koppar leder dessutom elektrisk ström bra och används där<strong>för</strong> tillledningar och kablar. Man kan återvinna koppar genom <strong>att</strong> smälta<strong>ner</strong> kopparsaker och gjuta nya <strong>för</strong>emål.Tak som är gjorda av kopparblir gröna med tiden. Detgröna ämnet kallas ärg oc<strong>här</strong> en <strong>för</strong>ening med syre.Ärgen skyddar kopparen så<strong>att</strong> den inte <strong>för</strong>störs. Det bliralltså inte som när järn rostaroch rosten <strong>för</strong>stör järnet.Förr och nuGuld och silver kan man hitta som klumpar i naturen. Manupptäckte dem <strong>för</strong>e andra metaller, där<strong>för</strong> <strong>att</strong> man kunde tadem som de var, smälta ihop till större bitar och forma demtill det man ville. Det gjorde man <strong>för</strong> mer än10 000 år sedan i länder som idag är Irak, Iran och Egypten.I Egyptens öknar kunde man hitta guld. Tutankhamun varen egyptisk farao som levde kring 1300 f.Kr. När arkeologergrävde ut hans grav år 1922 fann man <strong>att</strong> hans kista vargjord av rent guld, och ansiktet var täckt av en ansiktsmaskav guld.Kemi68 ämnen runt omkring ossämnen runt omkring oss69ÄdelmetallerMål <strong>för</strong> uppslaget är <strong>att</strong> eleverna …… kän<strong>ner</strong> till ädelmetaller och vilka egenskaperde har.… kan ge exempel på vad man använder guld,silver, koppar och platina till.… vet <strong>att</strong> guld har använts under lång tid.… <strong>för</strong>står var<strong>för</strong> vissa metaller är dyra.FunderaGuld är dyrare än silver. Det som avgör enmetalls värde är hur vanlig den är, hur kostsamframställningen är och hur stor efterfrågan är.Guld hittar man i rena klumpar i naturen. Den ärkompakt, tålig, glänsande och formbar.Reflekterande frågor till text och bild• Består våra tiokronorsmynt av guld tror ni?(Nej, det är 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 %zink och 5 % tenn.)• Till vad används guld? (Till smycken, klockoroch skulpturer, men även t.ex. målade guldkanterpå porslin eller <strong>för</strong>gyllning av <strong>för</strong>emål.Guldplätering används inom telekom och vidframställning av HiFi-produkter. Guld användsockså som investering. Förr användes guldinom tandvården.)• Var<strong>för</strong> är guld dyrt? (Det finns inte så mycketmen efterfrågan är stor.)• Hur kunde Tutanchamon ha kista och utsmyckningari guld <strong>för</strong> ca 3 000 år sedan? (Guld ären av de få metaller som finns i ren form inaturen, och guldklimpar hittades i öknen.Guld <strong>för</strong>enar sig inte så lätt med andra ämnen.Hettar man upp guld kan man forma och görautsmyckningar och masker som i faraons grav.)• Till vad använder man silver? (Till smycken,bestick, skålar, ledningar m.m.)• Vad är platina? (En ädelmetall som används tillbl.a. smycken eller <strong>för</strong> <strong>att</strong> laga tänder.)• Till vad har man använt koppar? (Bl.a. kärl,ledningar, rör och tak.)• Var<strong>för</strong> är taket grönt på bilden på s. 69, när kopparhar en rödaktig färg? (När koppar <strong>för</strong>enasmed syre bildas ärg, som har en grön yta. Mentill skillnad från rost skyddar ärgen metallen.)• Kan ni kemiska beteckningar <strong>för</strong> dessa metalller?Guld (Au), koppar (Cu), silver (Ag), platina(Pt.)13 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 52–53Förslag till lärarledda uppgifterMer om silverAnvänd arbetsblad 5, ”Experiment med silver”,s. 25. Ta med silver<strong>för</strong>emål, t.ex. en sked eller annatsom finns tillgängligt. Är det svårt <strong>att</strong> få ihopflera silver<strong>för</strong>emål kan eleverna få turas om <strong>att</strong>göra arbetsbladet.Mer om guldvaskningLåt eleverna ta reda på mer om hur man vaskadeguld, t.ex. hur folk gav sig iväg <strong>för</strong> <strong>att</strong> söka efterrikedom genom guldvaskning i USABegreppbrons, mässing, ädelmetall, ärgGrundämnenguld, koppar, platina, silver, zinkKemiska <strong>för</strong>eningarbrons, mässing, ärgFaktaSilverNär spanjorerna gjorde sina upptäcktsresor i slutetpå 1400-talet fann de guld- och silvergruvor,som folket i fram<strong>för</strong> allt i Mexico och Peru nyttjatsedan länge.Gruvorna plundrades och metallerna sändestill Spanien. Silvret användes fram<strong>för</strong> allt sompengar. Många spanjorer blev rika, men andrablev f<strong>att</strong>igare <strong>för</strong> <strong>att</strong> priserna steg när det fanns såmycket pengar. I stora delar av Europa fick människorsvårt <strong>att</strong> klara sig under lång tid, just <strong>för</strong><strong>att</strong> Spanien tog så mycket silver från Sydamerika.Även länderna i Sydamerika som plundrades påsina rikedomar drabbades hårt.Länktipshttp://www.ungafakta.se/ungekonomi/ekonomihistoria/mynt/14 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 70–71Andra metallerDe flesta grundämnen är metaller. Vi använder många olika metalleri vår vardag. Det finns metaller i örhängen, cyklar, pennor och blixtlås.Du vet säkert fler ställen. Vissa metaller är tunga som bly ochandra är lätta som aluminium.AluminiumDen vanligaste metallen i jordskorpan är aluminium. Det är en lättmetall som utvinns ur mi<strong>ner</strong>alet bauxit. Det är ett mi<strong>ner</strong>al som finnsi ytliga lerlager, till skillnad från de flesta andra mi<strong>ner</strong>aler som finns<strong>ner</strong>e i berggrunden. I bauxit är aluminium <strong>för</strong>enat med syre. För <strong>att</strong>få fram metallen smälter man den <strong>för</strong>st och sedan skickar man starkström genom smältan <strong>för</strong> <strong>att</strong> syret ska <strong>för</strong>svinna. Aluminium är enav de mest använda metallerna. Läsk- och ölburkar görs av aluminium,och eftersom det är lätt används det i bilar, båtar och flygplan.Det finns också i högspänningsledningar eftersom det kan ledaelektricitet bra.Titanskruvar används till <strong>att</strong> fästakonstgjorda tänder i käkbenet.TitanTitan är en mycket tålig lättmetall. Den stöts inte bort av kroppenoch kan där<strong>för</strong> användas till exempel när man behöver spika ihopett komplicerat benbrott eller ersätta en höftled.BlyDu har säkert hört uttrycket <strong>att</strong> något är tungt som bly. En kubikdecimeterbly väger drygt 11 kg. Bly är ett skadligt ämne. Det harhamnat i naturen <strong>för</strong> <strong>att</strong> människor använt bly som en tillsats i bensinoch i färg. Bly fanns tidigare också i bilb<strong>att</strong>erier. Eftersom det ärgiftigt <strong>för</strong>söker man minska användningen av bly.KvicksilverKvicksilver skiljer sig från andra metaller <strong>för</strong> <strong>att</strong> den är flytandei rumstemperatur. Förr använde man kvicksilver i termometrar,men eftersom det är giftigt används det inte längre. Man har ocksåanvänt kvicksilver i en legering som kallas amalgam <strong>för</strong> <strong>att</strong> lagatänder. I en del låge<strong>ner</strong>gilampor finns det kvicksilver. Eftersommetallen är skadlig samlar man in produkter med kvicksilver och<strong>för</strong>söker också minska användningen.NickelNickel är en metall som används i legering med järn <strong>för</strong> <strong>att</strong> framställarostfritt stål. Den <strong>för</strong>ekommer också i andra legeringar, tillexempel i smycken, mynt och blixtlås. Det finns människor som ärallergiska och kan få eksem av nickel.Återvinning av metallerMalmtillgångar är begränsade och kan ta slut. För <strong>att</strong> kunna fortsättaanvända metaller måste vi återvinna det vi redan använt.Mycket av det stål som tillverkas idag kommer från återvinning.Man tar järnskrot och smälter <strong>ner</strong> det igen. Då behöver man intebryta lika mycket järnmalm från berggrunden. Det går dessutom åtmindre e<strong>ner</strong>gi till <strong>att</strong> smälta <strong>ner</strong> skrot än till <strong>att</strong> bryta nya malmer.Nu när hushållen sorterar ut metall<strong>för</strong>emål kan man återvinna ännumer. Dessutom kan det återvinnas om och om igen. För <strong>att</strong> få tillbakaså mycket som möjligt har man också pant på en delmetallburkar.KemiMagnesiumMagnesium finns löst i havsv<strong>att</strong>en och är lättast av alla metaller.En kubikdecimeter magnesium väger bara 1,7 kg. Rent magnesiumkan brinna med stark vit låga och kan användas i lysraketer ochfotoblixtar. Magnesiumlegeringar används i bilar <strong>för</strong> <strong>att</strong> de ska varalätta.ZinkZink används <strong>för</strong> <strong>att</strong> skydda järn mot rost. Då lägger man på ett tuntlager zink på till exempel spikar, skruvar, konservburkar och stängsel.Det kallas galvaniserat järn.I termometrar har man numera enfärgad vätska istället <strong>för</strong> kvicksilver.70 ämnen runt omkring ossämnen runt omkring oss71Andra metallerMål <strong>för</strong> uppslaget är <strong>att</strong> eleverna …… kän<strong>ner</strong> till vanliga metaller som finns runtomkring oss.… kan ge exempel på var<strong>för</strong> man ska återvinnametaller.Reflekterande frågor till text och bild• Kän<strong>ner</strong> ni till andra metaller än de som nämnspå uppslaget?• Vad använder man metaller till?• Var<strong>för</strong> är det bra <strong>att</strong> återvinna metaller? (Det ärmer kostsamt <strong>att</strong> bryta nytt istället <strong>för</strong> <strong>att</strong> återvinna.Men det blir dessutom mindre påverkanpå miljön och mindre mark <strong>att</strong> bryta genom <strong>att</strong>återvinna så mycket som möjligt.)• Påverkar vi naturen med gruvor och dagbrott?(Ja, alla <strong>för</strong>ändringar påverkar i olika gradnaturen. Dessutom kan det påverka v<strong>att</strong>net omkring.Det finns risker med utsläpp av metalleroch <strong>för</strong>oreningar. Läs mer under fakta.)Förslag till lärarledda uppgifterTennAnvänd arbetsblad 6, ”Tenn”, s. 26, som är enfaktatext med frågor till.Mer om malmbrytningAnvänd arbetsblad 7, ”Fördelar och nackdelarmed malmbrytning”, s. 27. Där får eleverna självasöka fakta om <strong>för</strong>delar och nackdelar med gruvor.Tipsa dem om bra sidor <strong>att</strong> söka informationpå, som länsstyrelsens, gruvbolagens och olikamiljöorganisatio<strong>ner</strong>s hemsidor. Senaste tidenhar både gruvverksamheten och motståndet tillbrytning ökat på olika ställen. Diskutera kringelevernas svar.I uppgift 36, 37 och 38 på s. 56–57 i aktivitetsbokenfår eleverna själva fundera på betydelsen avmetaller i vår närhet, återvinning och malmbrytningenspåverkan på miljön. Här finns möjligheter<strong>att</strong> få en bra diskussion om hållbar utvecklingoch människans ansvar.Mer om metallerStäll upp olika saker på rad på ett bord, t.ex.skruvar, konservburk (zink, ett lager som målaspå <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>hindra <strong>att</strong> skruvar rostar), läskburk,folie (aluminium), smycke (av nickel), havssalt(innehåller magnesium), ledning eller sladd(aluminium eller kanske koppar).Eleverna kan arbeta två och två och <strong>för</strong>sökakomma på vilka metaller sakerna är gjorda av.De kan använda boken som hjälp.15 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 70–71Mer om metaller i myntLåt eleverna titta på olika mynt: tiokronor, femkronoroch enkronor.Vad tror de mynten är gjorda av?10-kronan: 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 %zink, 1 % tenn.5-kronan och 1-kronan: 75 % koppar och 25 %zink. (Tidigare fanns det silvermynt. Fram till1968 var det ca 40 % silver i mynten. Det gör <strong>att</strong>med dagens silvervärde är en krona från t.ex.1960-talet mer värd än det belopp som står påmyntet.)Begreppbenbrott, eksem, galvaniserad, legering, malmtillgång,pant, återvinningGrundämnenaluminium, bly, kvicksilver, magnesium, nickel,titan, zinkKemiska <strong>för</strong>eningaramalgam, stålLåt eleverna ta reda på vad de nya mynten ärgjorda av <strong>för</strong> metaller.De kan också ta reda på vilka mynt som använtstidigare, hur de såg ut och vad de var gjordaav, som t.ex. 25-öringar, 10-öringar, 5-öringar,2-öringar och 1-öringar. Har någon i klassengamla mynt hemma kan de ta med och visa upp.16 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 70–71FaktaAluminiumAluminium renframställdes <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gångeni början av 1800-talet. En tidig användning avaluminium var Erosstatyn på Piccadilly Circus iLondon. På en världsutställning i Paris i slutet av1800-talet fanns en servis i aluminium. Den vardyrare än om den varit gjord av guld. Att den varså dyr berodde på <strong>att</strong> framställningen av aluminiumdå var så svår.80 procent av vikten av ett passagerarplan utgörsav aluminium. Småbåtar kan göras helt i aluminium,och i byggnader används det till fasaderoch tak. Aluminium används också i t.ex. motorer,maski<strong>ner</strong>, möbeldelar och färgämnen.Processen <strong>att</strong> ta fram aluminium från bauxitkräver mycket e<strong>ner</strong>gi. Om man återanvänder aluminiumkrävs endast ca 5 procent av den e<strong>ner</strong>gisom går åt <strong>för</strong> <strong>att</strong> framställa aluminium ur bauxit.AmalgamLegering med kvicksilver kallas <strong>för</strong> amalgam.2009 in<strong>för</strong>des <strong>för</strong>bud mot kvicksilver, som är etthälsofarligt ämne <strong>att</strong> ha i kroppen. Det innebär<strong>att</strong> man idag inte använder amalgam inom tandvården.Anledningen till <strong>att</strong> man tidigare har använtamalgam är <strong>att</strong> det varit ganska billigt ochenkelt <strong>att</strong> använda. Amalgam kan göras mjukt sådet går <strong>att</strong> forma exakt <strong>för</strong> <strong>att</strong> fylla tänder. När detsedan stelnar är det hårt och starkt. Många somhar haft amalgamlagningar i tänderna har byttdessa mot nya lagningar av annat material.Brytning – inte en enkel frågaI vårt samhälle idag har vi stort behov av metalller,och där<strong>för</strong> är gruvor och dagbrott nödvändiga.De ger dessutom arbetstillfällen till många,och <strong>för</strong> vissa orter har dessa arbetstillfällen storbetydelse.När ett gruvbolag är intresserat av brytning kanman ansöka om provbrytning. Med det menas <strong>att</strong>man gör provborrningar <strong>för</strong> <strong>att</strong> se hur marken serut. Det är Länsstyrelsen som ger godkännande<strong>för</strong> det.Det finns också många nackdelar med malmbrytning.Gruvor <strong>för</strong>ändrar stora landområden.Förutom landskaps<strong>för</strong>ändringen finns riskernamed <strong>att</strong> <strong>för</strong>störa v<strong>att</strong>net omkring brytningen. Metalleroch kemikalier kan läcka ut i v<strong>att</strong>net. Med destora mängderna kemikalier som används är detalltid en risk <strong>för</strong> olyckor som kan bli helt <strong>för</strong>ödande<strong>för</strong> stora naturområden och alla de arter som leverdär. För människor som vistas och lever i närhetenkan det bli problem med buller, vibratio<strong>ner</strong>, dammoch tung trafik. Eftersom brytningen sker på storamarker kan det uppstå konflikter mellan dem somvill använda marken på olika sätt. Det finns ävenkritik mot <strong>att</strong> det är tillåtet <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag från helavärlden <strong>att</strong> bryta malm i Sverige. Stora ekonomiskavinster stannar inte i Sverige, men riskerna <strong>för</strong>miljökatastrofer blir kvar i landet. Värdefull markgör <strong>att</strong> gruvbolag kan få rätt <strong>att</strong> bryta malm ävenom markägaren inte vill.Metaller i färgerVi målar våra hus både på utsidan och insidan.Konstnärer gör akvareller eller oljemålningar. Ismink som nagellack och läppstift finns färger.Alla dessa färger innehåller pigment. Pigmenten isin tur är metall<strong>för</strong>eningar, många är oxider meninte alla. Åtskilliga metall<strong>för</strong>eningar ger vit färg.Titanoxid, antimonoxid och zinkoxid är tre exempel,men också flera bly<strong>för</strong>eningar gör färgenvit. Falu rödfärg får sin välkända nyans av järnoxid.Blyoxid ger en speciell orangeröd ton. Olikagula eller orange färger får man när kromoxidblandas med pigment som innehåller bly, zink,strontium eller nickel. Ren kromoxid gör färgengrön.17 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 70–71Metaller i kroppenVi tänker knappast på våra kroppar som v<strong>att</strong>encister<strong>ner</strong>,trots <strong>att</strong> minst 65 procent av kroppsviktenutgörs av v<strong>att</strong>en. Vi ser oss heller inte sommetallbehållare, ändå består 4 procent av kroppsviktenav metaller. Vi får i oss metaller i löst formmed maten. Som andra ämnen i föda upptas de avblodet i tunntarmen, och kan sedan transporterastill de platser där de behövs.Skelett och tänder måste vara av hårt materialoch det blir de av kalk. Kalk är en <strong>för</strong>ening därmetallen kalcium ingår. Järn finns i våra rödablodkroppar <strong>för</strong> <strong>att</strong> ta upp och transportera syretill kroppens alla celler. Magnesium behövs <strong>för</strong><strong>att</strong> <strong>ner</strong>ver och muskelceller ska fungera väl. Natriumingår i alla kroppens vätskor. Natrium finnsnaturligt i maten vi äter, men det är också en metallsom vi mycket ofta kryddar med. Vanligt saltär natriumklorid, som är en natrium<strong>för</strong>ening. Så<strong>här</strong> mycket metaller finns i människa som väger50 kg.Järn 2gMagnesium 20gNatrium 40gKalium 125gKalcium 1 000gLänktipshttp://www.jernkontoret.se/e<strong>ner</strong>gi_och_miljo/metaller/(svenska stålindustrins branschorganisation)http://www.lansstyrelsen.se/(välj ett län och läs under överrubriken ”miljö ochklimat”, och underrubriken ”verksamheter med miljöpåverkan”)http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/miljo-ochklimat/verksamheter-med-miljopaverkan/miljofarligverksamhet/branscher/gruvor/Pages/default.aspx(det län i landet med flest aktiva gruvor)http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/(metaller i maten)18 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 72–73Metaller i kroppenBegreppanrikaskemisk <strong>för</strong>eningMagnesiuMBehövs <strong>för</strong> skelettets uppbyggnadoch <strong>för</strong> <strong>att</strong> muskler,atombergartkretslopplegering<strong>ner</strong>ver och celler ska fungera.biobränslemalmdagbrottmasugnfossila bränslenmi<strong>ner</strong>alfotosyntesmolekylgalvaniseringslagggrundämneväxthuseffektKroppen består av ungefär 65 procentgruvaädelmetallv<strong>att</strong>en. Men vi har också en del metalleri kroppen. Ungefär 4 procent av vår viktutgörs av metaller. Vi får i oss metallernavia maten. De tas upp av blodet i tunntarmenoch transporteras sedan dit debehövs. Kalcium, järn, magnesium ochnatrium behöver vi ganska mycket av.Andra metaller behöver vi bara lite av,som koppar, kobolt, mangan och zink.De kallas <strong>för</strong> spårämnen. Man vet inteexakt vilka olika funktio<strong>ner</strong> alla spårämnenhar, men man vet <strong>att</strong> de behövs<strong>för</strong> <strong>att</strong> vi ska må bra.ZinKÄr viktigt <strong>för</strong> kroppens vävnaderoch <strong>för</strong> <strong>att</strong> bilda enzymer.KopparBehövs <strong>för</strong> <strong>att</strong> barn ska växa,<strong>för</strong> hjärnans utveckling ochimmun<strong>för</strong>svaret. Ingår i ettämne som heter melanin somgör <strong>att</strong> vi blir solbrända.KroMÄr bra <strong>för</strong> blodsockret.JärnBehövs <strong>för</strong> <strong>att</strong> blodet ska kunnatransportera syre till alla celler.Ingår också i våra muskler.KalciuMBehövs <strong>för</strong> <strong>att</strong> bygga upp tändernaoch skelettet, och <strong>för</strong><strong>att</strong> musklerna och <strong>ner</strong>vernaska fungera. Men det behövsäven i blodet, <strong>för</strong> <strong>att</strong> det skakunna bildas sårskorpor.Kan du nu?> AVad är det <strong>för</strong> skillnad mellan ettgrundämne och en kemisk <strong>för</strong>ening?> ARita och beskriv kolets kretslopp.> ABerätta hur man får upp järn urberggrunden.> AVad är en legering?> AGe exempel på några metaller och vadvi använder dem till.> ABerätta om några metaller som kroppenbehöver.> ALäs frågorna på s. 58 och se om du kansvara på dem nu.Kemiska <strong>för</strong>eningarjärnoxid (rost) sockerGrundämnenaluminiumblyguldheliumjärnkalciumkolkopparkromkvicksilvermagnesiumnatriumnickelplatinasilversyretitanKeminatriuMFinns i alla våra kroppsvätskor.Ingår i salt (natriumklorid).koldioxidsaltv<strong>att</strong>enärgvätezink72 ämnen runt omkring ossämnen runt omkring oss73Metaller i kroppenSyftet är <strong>att</strong> eleverna ska <strong>för</strong>stå <strong>att</strong> metaller inteendast finns i berggrunden och bara användstill <strong>för</strong>emål. De är viktiga ämnen som finns ikroppen och som människor, djur och växter ärberoende av.Begrepp, grundämnen ochkemiska <strong>för</strong>eningarAtt <strong>för</strong>klara begreppen ökar inte bara ord<strong>för</strong>ståelsenutan blir ett sätt <strong>att</strong> repetera och summerafakta. Man kan arbeta med begreppen på flerasätt, <strong>här</strong> är några tips.• Förhör och diskussion. Ge eleverna några begrepppå listan eller be dem <strong>att</strong> själva väljanågra som de ska <strong>för</strong>klara. Låt dem <strong>för</strong>sökapara ihop kemisk <strong>för</strong>ening med de grundämnensom ingår. Vilka andra kemiska <strong>för</strong>eningarkan de få ihop med hjälp av grundämnena? Detkan göras muntligt eller skriftligt.• Paruppgift. Låt eleverna arbeta i par och <strong>för</strong>klara<strong>för</strong> varandra. De begrepp de inte kan fårde ta reda på tillsammans genom <strong>att</strong> söka igrundboken. Utvärdera i klassen vilka begreppsom var svårast.• Läxa. Be eleverna skriva <strong>för</strong>klarningar till någrabegrepp hemma. Låt eleverna ta reda på vilkagrundämnen som ingår i de kemiska <strong>för</strong>eningarna.Kan du nu?Ȫ Ȫ Ett grundämne består av samma slags atomer,en kemisk <strong>för</strong>ening är ett ämne med olika slagsatomer. Exempel på grundämnen är kol och syre,exempel på kemiska <strong>för</strong>eningar är koldioxid ochrost. (s. 61)Ȫ Ȫ Kol finns i allt levande, i dig och i växter. Koletfinns i luften i gasform <strong>för</strong>enat med syre somkoldioxid. I marken ligger kol lagrat som stenkol,torv, gas eller olja. Det finns kol i haven, lagrat påbotten och i allt levande. Kolet går i ett kretsloppgenom <strong>att</strong> alger och växter kan ta upp koldioxidfrån luften och binda det. Människor och djurandas ut koldioxid och växter tar upp koldioxid(fotosyntes). När människan tar upp lagrat kolsom i t.ex. olja och <strong>för</strong>brän<strong>ner</strong>, går det ut mer koli luften än vad som hin<strong>ner</strong> lagras. Koldioxid ärviktigt <strong>för</strong> växthuseffekten, men kan även bidratill <strong>att</strong> växthuseffekten ökar och klimatet <strong>för</strong>ändras.(s. 62, 63)Ȫ Ȫ Järn finns i berggrunden. I gruvor bryter manjärnmalm. Järnet sorteras ut, anrikas och smälts imasugnar. (s. 66, 67)Ȫ Ȫ När man blandar metaller med andra metaller ellerämnen så kallas det <strong>för</strong> legering. Det gör man<strong>för</strong> <strong>att</strong> få andra egenskaper i metallen, t.ex. <strong>att</strong>den ska bli smidigare eller <strong>för</strong> <strong>att</strong> minska risken<strong>för</strong> <strong>att</strong> den ska rosta. (s. 67)19 Ämnen omkring oss
Grundboken s. 72–73Ȫ Ȫ Guld, silver, nickel och platina används tillsmycken. Koppar har använts till vapen och kärloch används idag till bl.a. rör, ledningar och tak.Aluminium används till burkar, båtar, flygplanoch ledningar. Magnesium används till fotoblixtar,lysraketer och bilar. Zink används i legeringmed järn till spikar, skruvar och burkar. Titankan användas till skruvar i kroppen. Kvicksilveranvändes <strong>för</strong>r i termometrar och tandlagningar.Nickel används i legeringar <strong>för</strong> <strong>att</strong> minska rost,men även till blixtlås och mynt. (s. 67–71)Ȫ Ȫ Krom: <strong>för</strong> blodsockret, magnesium: <strong>för</strong> skelett,muskler, <strong>ner</strong>ver och celler, järn: <strong>för</strong> muskler ochblod, zink: <strong>för</strong> vävnader, koppar: <strong>för</strong> immun<strong>för</strong>svaretoch hjärnans utveckling, kalcium: <strong>för</strong>tänder, skelett, <strong>ner</strong>ver och muskler, natrium: <strong>för</strong>alla kroppsvätskor. (s. 72)Ȫ Ȫ Se s. 1 <strong>för</strong> sidhänvisning till fångafrågorna.20 Ämnen omkring oss
Arbetsblad 1Namn:GrundämnenVälj ett grundämne och ta reda på mer om det.Grundämne:Kemisk beteckning <strong>för</strong> ämnet:Förekomst, hur vanligt grundämnet är och var det finns:Vilka egenskaper har det?Är det giftigt?Återvin<strong>ner</strong> man det?Användning:Rita gärna en bild på saker man gör av grundämnet.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB21 Ämnen omkring oss
Arbetsblad 2Namn:Fält studieBergarter och mi<strong>ner</strong>alerDu behöver: några stenar, lite sand,ett <strong>för</strong>storingsglas och en bok om stenar.1 Titta på olika stenar. Jäm<strong>för</strong> med bilderi stenboken eller på internet.Vilka olika bergarter har du hittat?2 Använd ett <strong>för</strong>storingsglas och titta igen.Rita av en bit av stenen i <strong>för</strong>storing.Färglägg.3 Varje färgad del i din sten är ett mi<strong>ner</strong>al,en <strong>för</strong>ening där en eller flera metalleroch syre oftast ingår. Hur många olikami<strong>ner</strong>al kan du se?4 Titta på sandkorn med <strong>för</strong>storingsglas.Rita av och färglägg några olika sandkorn.Många sandkorn är genomskinliga.De består av kvarts. Det är ett mi<strong>ner</strong>alsom också heter kiseldioxid och är en<strong>för</strong>ening mellan kisel och syre. Du sågsäkert kvarts även i dina stenar. Kiselär ingen metall, men kvarts är ändåett mycket hårt ämne. Det användsvid glastillverkning.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB22 Ämnen omkring oss
Arbetsblad 3Namn:Exp erimentExperiment med stålullExperimenten görs tillsammans med läraren.1 Brinnande stålullDu behöver: stålull utan tvål, en bakplåt eller något annat som skydd <strong>för</strong>bordet, tändstickor.Gör så <strong>här</strong>: Tänd eld på stålull. Ta bara en liten tuss, eftersom stålull är mycketbrandfarligt. Se till <strong>att</strong> tussen inte är hårt hoptryckt. Låt det brinna klart!Vad hände med stålullen?2 Inget som brin<strong>ner</strong> <strong>för</strong>svin<strong>ner</strong>Du behöver: stålull utan tvål, en bakplåt eller något annat som skydd <strong>för</strong>bordet, tråd, tändstickor, en pinne eller galge eller ännu hellre en balansvåg.Gör så <strong>här</strong>: Sätt fast två tussar stålull på balansvågen. Se till <strong>att</strong> det blirjämvikt.a) Vad tror du kommer <strong>att</strong> hända när du tänder eld på den ena tussen? Var<strong>för</strong>?b) Tänd eld på stålullen. Vad hände?Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB23 Ämnen omkring oss
Arbetsblad 4Namn:Exp erimentExperiment med rostDu behöver: stålull utan tvål, v<strong>att</strong>en, en stor mjuk petflaska.Gör så <strong>här</strong>: Stoppa i ganska mycket stålull i flaskan. Häll på ungefär 1 dl v<strong>att</strong>en.Skruva på korken och skaka om så <strong>att</strong> stålullen blir blöt. Låt flaskan ståett par dygn.1 Vad tror du kommer <strong>att</strong> hända?2 Vad hände? Rita hur det såg ut.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB24 Ämnen omkring oss
Arbetsblad 5Namn:Exp erimentExperiment med silverDu behöver: skål, ägg, visp och ett <strong>för</strong>emål av silver (t.ex. smycke eller sked).Gör så <strong>här</strong>: Vispa ett ägg i en skål. Lägg <strong>ner</strong> silver<strong>för</strong>emålet.Vänta en halvtimme.a) Hur ser det ut?b) Var<strong>för</strong>?(Med hushållssoda kan du få silvret blankt igen.)Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB25 Ämnen omkring oss
Arbetsblad 6Namn:Läs och skrivTennLäs texten och svara på frågorna.Sedan länge har tenn använts till <strong>för</strong>tenning av kopparkärl. Det innebär <strong>att</strong> insidanav kärlen täcks med ett tunt lager av tenn. Koppar är giftigt och bör inte användasutan <strong>för</strong>tenning, om man lagar mat som innehåller någon syra, dvs. frukter, vin,ättika och många grönsaker.Även järnplåt <strong>för</strong>tennas och kallas då bleckplåt. Många konservburkar görsfortfarande av bleckplåt. Tidigare var materialet vanligt också i <strong>för</strong>varingsburkarav olika slag.Tenn är vanligare i legeringar än som ren metall. Brons, som består av koppar ochtenn, är den mest kända. Legeringen mellan bly och tenn kallas lödtenn.Egyptierna trodde <strong>att</strong> tenn och bly var olika former av samma metall. Frånromartiden och en bit in på medeltiden användes lödtenn till kyrksilver i f<strong>att</strong>igakyrkor. Muggar och tallrikar kunde också vara gjorda av lödtenn. Gammalt lödtennär sällsynt, det togs tillbaka av tenngjutaren som betalning vid nya köp.Idag används tenn i industriella processer i hela världen. Inom rymdindustrin ärlegeringar med titan vanliga.1 Vad menas med <strong>för</strong>tenning?2 Var<strong>för</strong> <strong>för</strong>tennar man koppar<strong>för</strong>emål?3 Tenn ingår ofta i olika legeringar. Vilka metaller <strong>för</strong>utom tenn ingår ia) bleckplåt? c) lödtenn?b) brons?4 Var<strong>för</strong> bör man inte äta mat på tallrikar som är gjorda i lödtenn?Ta reda på5 Vad heter tenn på latin och vilken kemisk beteckning har tenn?Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB26 Ämnen omkring oss
Arbetsblad 7Namn:Ta reda påFördelar och nackdelar med malmbrytningSök i böcker och på internet efter fakta om gruvor och dagbrott.1 Vilka <strong>för</strong>delar finns det med gruvor och dagbrott?2 Vilka nackdelar finns det med gruvor och dagbrott?3 Hittar du exempel på <strong>för</strong>etag, organisatio<strong>ner</strong>, <strong>för</strong>eningar, politiker eller andra soma) <strong>för</strong>espråkar gruvbrytning?b) är kritiska till gruvbrytning?4 Ange på vilka hemsidor och i vilka böcker, faktahäften eller andra källor dusökt information.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB27 Ämnen omkring oss
Facit till ArbetsbladNamn:Arbetsblad 3Experiment med stålull1 Stålullen brin<strong>ner</strong> och får enmörkare rödare färg. Stålullenbestår av järnatomer. När mantänder eld på stålullen <strong>för</strong>enasjärnatomer med syreatomer iluften. Ett nytt ämne, järnoxid,bildas. Järnoxid har en mörkarefärg än järnet.2 b) Tussen som har brunnit blirtyngre. Järnatomerna har <strong>för</strong>enatsig med syreatomerna iluften. Vi har fått fler atomerän vi hade från början. Ju fleratomer, ju tyngre ämne.Arbetsblad 4Experiment med rostJärnatomerna <strong>för</strong>enas medv<strong>att</strong>net och syret i luften iflaskan. Föreningen är rost,vilket syns tydligt. Syret harinte <strong>för</strong>svunnit utan gått frångasform (syrgas) till fast form(järnoxid). När syret i luften iflaskan tas upp av järnet minskartrycket i flaskan. Eftersomlufttrycket utan<strong>för</strong> flaskan ärdetsamma som tidigare, såtrycker det hårdare på utsidanav flaskan. Flaskan kollapsar.Arbetsblad 5Experiment med silvera) Silver<strong>för</strong>emålet blir svart.b) Det beror på <strong>att</strong> silver <strong>för</strong>enarsig svavel, som finns i ägget.Arbetsblad 6Tenn1 Ett tunt lager av tenn som ”målas”på en yta, t.ex. kopparkärl.2 För <strong>att</strong> koppar är giftigt <strong>att</strong> fåi sig, och utan <strong>för</strong>tenning kanman få i sig koppar om kärlenanvänds till matlagning eller<strong>för</strong>varing.3 a) järnb) kopparc) bly4 Bly är en giftig tungmetall somär väldigt skadlig <strong>för</strong> hälsan.5 stannum, SnArbetsblad 7Fördelar och nackdelar medmalmbrytning1 Det ger många arbetstillfällenoch ger material som vi behövertill broar, bilar, konservburkar,minneskort, mobiltelefo<strong>ner</strong>etc.2 Miljöutsläpp, <strong>för</strong>oreningar, ingrepppå naturområden somkan påverka hotade arter ochkänsliga naturområden, konfliktermellan olika intressenetc.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB28 Ämnen omkring oss
Diagnos 4Namn:Ämnen omkring oss1 Markera om påståendena om atomer stämmer eller inte.StämmerStämmer inteDu är uppbyggd av atomer.Atomer finns inte i stenar.De finns i solen.De har en kärna i mitten.De är odelbara.Atomer är det allra minsta som finns.Flera atomer som sitter ihop kallas <strong>för</strong> molekyl.2 a) Ringa in alla kemiska <strong>för</strong>eningar.ärgjärnsockertitanjärnoxidsnökoldioxidmagnesiumkopparb) De som du inte ringade in, vad kan mankalla dem <strong>för</strong> med ett gemensamt namn?3 Vilka två grundämnen består koldioxid av?4 a) Vad menas med mi<strong>ner</strong>al?b) Ge exempel på ett vanligt mi<strong>ner</strong>al.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB29 Ämnen omkring oss
Diagnos 4Namn:5 a) Ge exempel på tre metaller.b) Ge exempel på vad vi använder metaller till.c) Ge exempel på några gemensamma egenskaper som metaller har.6 Vad gör man in en gruva eller ett dagbrott?7 Vad stämmer om järn och rost?Om järn<strong>för</strong>emål rostar sönder måstede bytas ut och det blir dyrt.Rost är fult och det är där<strong>för</strong> maninte vill <strong>att</strong> <strong>för</strong>emål ska rosta.När saker rostar bildas ett extra skyddsom gör <strong>att</strong> de håller längre.StämmerStämmer inte8 Vad menas med legering?När silver<strong>för</strong>emål blir svarta.När en metall blandas med andra ämnen <strong>för</strong> <strong>att</strong> få nya egenskaper.När järnmalmen tas upp ur marken och sorteras ut.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB30 Ämnen omkring oss
Diagnos 4Namn:Fun dera9Berätta hur man framställer järn med hjälp av formeln:järnoxid + kol • järn + koldioxid10Det finns runt 100 grundämnen. Förklara hur det kan finnas enormt mångafler ämnen.11Förklara var<strong>för</strong> ska man återvinna metaller.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB31 Ämnen omkring oss
Diagnos 4Namn:CO 2CO 212a) Förklara kolets kretslopp med hjälp av bilden.b) På vilka sätt kan människan påverka kolets kretslopp?Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB32 Ämnen omkring oss
Facit till Diagnos 4Namn:1 Stämmer Stämmer inte2 aärgjärnsockerjärnoxidkoldioxidkoppartitansnömagnesiumb) Grundämnen (järn, koppar,magnesium, titan).3 a) Kol och syre.4 a) Kemiska <strong>för</strong>eningar i berggrunden.b) T.ex. fältspat, magnetit,kalksten och kvarts.5 b) T.ex. till byggmaterial i störresaker som broar, bilar ochflygplan, till mindre delar i telefo<strong>ner</strong>,kameror och datorer,till spikar och skruvar.c) De är glansiga och hårdamen formbara, de leder värmeoch elektricitet.6 Man bryter malm och mi<strong>ner</strong>aler,man tar fram de ämnenman vill åt från berggrundensom t.ex. järn.7 Stämmer Stämmer inteI uppgift 9–12 har eleverna chans <strong>att</strong> visa <strong>att</strong> de <strong>för</strong>står skillnaden mellangrundämnen och kemiska <strong>för</strong>eningar, och med exempel <strong>för</strong>klarahur kemiska <strong>för</strong>eningar kan ha andra egenskaper än de grundämnensom ingår. De kan visa <strong>att</strong> de kan berätta hur metallutvinning går tilloch argumentera <strong>för</strong> <strong>att</strong> metaller återvinns. De kan dessutom visa omde <strong>för</strong>stått <strong>att</strong> alla ämnen finns i kretslopp, med kol som exempel, och<strong>för</strong>klara hur människan kan påverka de naturliga kretsloppen.För uppgift 9–12 ges <strong>för</strong>slag på svar i <strong>för</strong>hållande till betygsstegen.9 Järn finns i berggrunden som järnoxid, järn <strong>för</strong>enat med syre. I gruvorbryter man järnmalm. Först gräver man upp malmen i gruvan <strong>för</strong> <strong>att</strong>krossa och sortera, det kallas <strong>för</strong> anrikning. Järnmalmen transporterasvidare och hettas upp i stora masugnar tillsammans med kol. Kolet<strong>för</strong>enas med syret i järnmalmen (järnoxid) och bildar koldioxid. Gasenlämnar ugnen och kvar blir det rena järnet.E C AEleven <strong>för</strong>klarar tillviss del brytning avjärnmalm.Eleven beskriverbrytning av järnmalmoch använder någrabegrepp, som brytning,dagbrott, gruva,anrikning, järnmalmoch kemisk <strong>för</strong>eningpå ett korrekt sätt.Eleven beskriver ut<strong>för</strong>ligtbrytning avjärnmalm genom <strong>att</strong>använda alla begrepppå ett korrekt sätt.10 Eftersom grundämnen kan ingå i många olika kemiska <strong>för</strong>eningarfinns det många fler ämnen. T.ex. kol kan finnas som en kemisk <strong>för</strong>eningi luften, gasen koldioxid, men även i fast form som kolhydratersom vi äter.EEleven kan till viss del <strong>för</strong>klaragenom <strong>att</strong> visa påskillnaden mellan grundämnenoch kemiska <strong>för</strong>eningarmed hjälp av exempel.Exempel på elevsvar:- Flera grundämnen kan gåihop till nya ämnen.- Kol kan vara i luften med syreeller i växter som socker.- Syre kan vara en gas men iv<strong>att</strong>net är syret ihop med väte.CEleven <strong>för</strong>står och kan <strong>för</strong>klaraskillnaden mellan grundämnen ochkemiska <strong>för</strong>eningar och ge exempel.Exempel på elevsvar:- Eftersom varje grundämne kaningå i olika kemiska <strong>för</strong>eningarkan det bli fler ämnen än det finnsgrundämnen.- Syre är ett grundämne men tillsammansmed kol kan det bildakoldioxid. Syre kan också <strong>för</strong>enasmed väte till v<strong>att</strong>enmolekyl.8 När en metall blandas med andraämnen <strong>för</strong> <strong>att</strong> få nya egenskaper.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB33 Ämnen omkring oss
Facit till Diagnos 4Namn:11 Argument <strong>för</strong> återvinning av metaller kan vara:Metall finns i berggrunden och <strong>för</strong> <strong>att</strong> ta fram det, bryta, krävs ingreppi och <strong>för</strong>ändring av naturen.Det går åt mer e<strong>ner</strong>gi <strong>för</strong> <strong>att</strong> framställa ny metall från berggrunden än<strong>att</strong> smälta <strong>ner</strong> och återvinna metall.E C AEleven kan ge ett argument<strong>för</strong> metallåtervinning.Eleven kan ge ett argument<strong>för</strong> metallåtervinningmed en godtagbar<strong>för</strong>klaring.Eleven kan ge två argument<strong>för</strong> metallåtervinningmed godtagbara<strong>för</strong>klaringar.12 a) Se grundboken s. 63.b) Människan kan släppa ut mer koldioxid än vad som hin<strong>ner</strong> lagras.Då kan det naturliga kretsloppet rubbas. Vi tar upp det lagrade koleti marken, s.k. fossila bränslen som olja, stenkol, kolgas och torv, och<strong>för</strong>brän<strong>ner</strong> det. Koldioxiden som bildas kommer ut i luften.E C AEleven <strong>för</strong>klarar tillviss del kolets kretsloppi naturen och kange ett exempel på hurmänniskan kan påverkakolets kretslopp.Eleven beskriver helakolets kretslopp ochanvänder några begrepp,som gasform,kemisk <strong>för</strong>ening, <strong>för</strong>bränning,fossilt bränsleoch växthuseffekt,på ett korrekt sätt, ochkan ge exempel på hurmänniskan kan påverkakolets kretslopp.Eleven beskriver helakolets kretslopp genom<strong>att</strong> använda allabegrepp på ett korrektsätt. Eleven kan <strong>för</strong>klarahur människan påverkarkolets naturligakretslopp, och visar i<strong>för</strong>klaringen <strong>för</strong>ståelse<strong>för</strong> obalansen mellan<strong>att</strong> <strong>för</strong>bränna mer lagratkol än vad som hin<strong>ner</strong>lagras på nytt.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB34 Ämnen omkring oss
Namn: KLASS: DATUM:Min utvärderingKapitel 4. Ämnen runt omkring ossArbetsuppgifterI aktivitetsboken har jag jobbat med:Vanliga uppgifterTa reda på-frågorFundera-frågorExperimentJag har sökt fakta från:GrundbokenInternetAndra böckerAnnan källa:Plussida”Har du koll på …?”Kunskaper i <strong>för</strong>hållande till målenSå <strong>här</strong> säker kän<strong>ner</strong> jag mig på <strong>att</strong> jag kan kapitlets mål: (Sätt kryss på linjen.)A Förklara vad en atom är.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerA Förklara vad en molekyl är.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerA Förklara vad en kemisk <strong>för</strong>ening är.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerA Ge exempel på atom, molekyl och kemisk <strong>för</strong>ening.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerA Ge exempel på ämnens egenskaper.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerKopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB35Ämnen omkring oss
Namn: KLASS: DATUM:A Berätta om kolets kretslopp i naturen.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerA Ge exempel på vad man använder metaller till.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerA Förklara hur man får fram metaller ur berggrunden.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerA Förklara var<strong>för</strong> man ska återvinna metaller.Inte säker alls Ganska säker Mycket säkerKommentarerEgen kommentar:Kommentar från läraren:Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB36Ämnen omkring oss
Facit till Aktivitetsboken, 4. Ämnen runt omkring oss16 Kolet i veden frigörs och <strong>för</strong>enas med syre ochOlika ämnen, s. 48–4015 CO 2blir till gasform, koldioxid, CO1 väte och helium2.17 Till borrar, diamant är ett hårt mi<strong>ner</strong>al som finns2 fast, flytande och gasnaturligt i naturen.3 Exempel på ämnens egenskaper: färg, hur lätt delöser sig i v<strong>att</strong>en, hur lätta eller tunga de är, hur Ämnen i jordskorpan, s. 51–53de smakar eller luktar, vid vilken temperatur de18 a) En kemisk <strong>för</strong>ening i berggrunden.kokar, smälter eller fryser, hur frätande de är ellerhur de leder värme, kyla eller elektricitet.b) T.ex. fältspat, kvarts, kalksten.4c) kalksten, granit, gnejsatomkärna19 a) Mi<strong>ner</strong>al som innehåller mycket metall.neutron b) T.ex. magnetit är järnmalm, kopparkis är kopparmalm.20 Består av ett enda mi<strong>ner</strong>al.ametistBestår av aluminium, kisel och syre.protonÄr vanlig i berg.Uppbyggd av kisel och syre.Är glasaktig och använd i smycken.Bergkristall där järn ingår och ger en lila färg.bergkristallfältspatkalkstenelektron21 De är blanka, hårda men lätta <strong>att</strong> forma. De ledervärme och elektricitet bra.5 a) atomer23 Metall leder värme bra. Du kommer <strong>att</strong> kännab) grundämnevärmen eftersom metallbitarna leder värmenc) kemisk <strong>för</strong>ening (eller molekyl)från ljuslågan till handen.d) molekyle) molekyl / kemisk <strong>för</strong>ening, syre, väteAtt får fram metaller ur berget,s. 53–546 t.ex. kol C, väte H, syre O, natrium Na, klor Cl724 svart magnetit och röd hematitv<strong>att</strong>enjärnoxid25. a) brytningsyrekoldioxidväteb) I dagbrott sker brytningen på markytan och imagnesiumkoppargruvor sker brytningen under mark.26 syre9 För <strong>att</strong> forskare från alla olika länder lättare ska 27 När man blandar metaller med andra metalllereller andra ämnen. Det gör man <strong>för</strong> <strong>att</strong> ändra<strong>för</strong>stå varandra.egenskaper hos metallen, t.ex. <strong>för</strong>hindra <strong>att</strong> järn10 När grundämnen <strong>för</strong>enas får de nya egenskaper rostar. Järn blandat med nickel eller krom bliroch bildar nya ämnen. Där<strong>för</strong> kan det av alla grundämnenbildas väldigt många fler olika ämnen.rostfritt stål.28 a) Man tar upp malmer och mi<strong>ner</strong>aler från berggrunden.11 Alla grundämnen fanns då som nu. Människanhar under historien flyttat runt på ämnen menb) Man separerar järnet från berget.även lärt sig tillverka nya ämnen. För tusen år sedanfanns teknik <strong>för</strong> <strong>att</strong> göra t.ex. krut, brons och c) Där tas syret bort från järnmalmen. Man tillsätterkol som binds med syret i järnet.bröd. Idag kan vi göra mängder av nya ämnen,t.ex. plast, medici<strong>ner</strong>, metallblandningar, kläderav syntetiska material och bekämpningsmedel.Järnoxid + kol • järn + koldioxidd) tackjärne) braskami<strong>ner</strong> eller maski<strong>ner</strong>Kolets kretslopp, s. 50–51f ) kol12 Se bilden på s. 63 i grundboken.g) För <strong>att</strong> järnet ska bli mer smidigt (stål).13 Det hin<strong>ner</strong> inte lagras lika mycket kol som visläpper ut. Det leder till <strong>att</strong> mer koldioxid finns Ädelmetaller, s. 55i luften och det gör <strong>att</strong> växthuseffekten ökar ochpåverkar klimatet.30 guld: smyckensilver: smycken, bestick, skålar14. a) I marken, i havet och i allt levande.koppar: ledningar, kablar, v<strong>att</strong>enrör, takb) I luften som koldioxid.platina: smycken och lagning av tänderKopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB 37Ämnen omkring oss
Namn:Facit till Aktivitetsboken, 4. Ämnen runt omkring oss31 a) För <strong>att</strong> silver lätt <strong>för</strong>enas med andra ämnenoch får en svart färg.b) Ärg bildas, koppar <strong>för</strong>enas med syre.32 Om metaller är mer vanliga och lätta <strong>att</strong> få framblir de billigare. De dyraste är de som antingen ärovanliga eller väldigt dyra <strong>att</strong> bryta och framställa.33 a) Det var ett värdefullt och eftertraktat ämne.Andra metaller, s. 56–5735 a) Mg b) Tic) Al d) Mge) Pb f ) Mgg) Hg h) Ali) Ni j) Hgk) Al l) Ni36 Stor skillnad. Många saker som används i vardageninnehåller metall, som elektriska produkter,ledningar, v<strong>att</strong>enrör, bilar etc. Eftersom alla redskapsom tillverkar saker av annat material skulle<strong>för</strong>svinna, skulle t.ex. en trästol vara svår <strong>att</strong> görautan redskap som yxa, såg, fil, hammare, spik osv.37. Metaller finns begränsat på jorden. Det går åt mere<strong>ner</strong>gi <strong>att</strong> bryta nytt än <strong>att</strong> smälta <strong>ner</strong> och återanvändadet vi redan använt. (Dessutom <strong>för</strong>ändraroch påverkar gruvor och dagbrott naturen.)38. a) Finns t.ex. i Kiruna och Malmberget.b) Där utvinns järnmalm.d) Gruvor och dagbrott påverkar och <strong>för</strong>ändrarnaturen omkring genom <strong>att</strong> stora delar av markenbryts upp, nya vägar anläggs och det blir mertung trafik. Det kan påverka v<strong>att</strong>net i marken somi sin tur kan påverka all natur omkring.39 Krom: <strong>för</strong> blodsockret, magnesium: <strong>för</strong> skelett,muskler, <strong>ner</strong>ver och celler, järn: <strong>för</strong> muskler ochblodet, zink: <strong>för</strong> vävnader, koppar: <strong>för</strong> immun<strong>för</strong>svaretoch hjärnans utveckling, kalcium: <strong>för</strong> tänder,skelett, <strong>ner</strong>ver och muskler, natrium: <strong>för</strong> allakroppsvätskor.40 K V I C K S I L V E R3 Under romartiden användes bly t.ex. till tak,kistor och v<strong>att</strong>enledningar. Under medeltidenanvände man bly till olika dekoratio<strong>ner</strong> och senareäven som skulpturer. I modern tid har blyanvänts i t.ex. b<strong>att</strong>erier och kablar.4 Den är flytande i rumstemperatur. Det betyder<strong>att</strong> kvicksilver har låg smältpunkt.5 Kvicksilver, i form av kvicksilverlegering somkallas amalgam. Idag när man vet hur skadligtkvicksilver är, används t.ex. porslin eller plast,ibland även guld eller komposit (plast med kvartseller glas).6 För <strong>att</strong> tungmetallerna finns i olika kretslopp ochnäringskedjor i naturen. De kan tas upp ur markenav växter som vi odlar. Tungmetaller i v<strong>att</strong>nettas upp av plankton som är basen i näringskedjor.Det gör <strong>att</strong> fiskar och kräftdjur kan lagra tungmetaller.Har du koll på ämnen runt omkringoss? s. 60–611Är vanligast i jordskorpan.Finns i brons och mässing.ÄdlastKan användas <strong>för</strong> <strong>att</strong> laga benbrott.2 a) atomb) molekylc) grundämne3saltsockerBlir svart av svavel.Finns i havssalt.koldioxidv<strong>att</strong>enjärnvätesnösyrekolGuldSilverKopparAluminiumMagnesiumTitanK O P P A RJ Ä R NL E G E R I N GR O S T4M A S U G NB A U X I TB R O N SM A G N E S I U MLodrätt ord: KORROSIONPlussida: Tungmetaller, s. 58–591 Bly, uran, kvicksilver, kadmium och guld.2 Eftersom de kan påverka vår hälsa och miljö.Tungmetaller är giftiga och skadliga <strong>för</strong> oss.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB 38 Ämnen omkring oss
Namn:Facit till Aktivitetsboken, 4. Ämnen runt omkring oss5 a) t.ex. granit, gnejs, kalkstenb) t.ex. fältspat, kalksten, kvartsc) t.ex. järn, silver, guld, koppar6 De leder värme och elektricitet bra, är blanka ochhårda och går <strong>att</strong> forma.7 krom, zink, koppar, natrium, kalcium, järn, magnesium8 Det går åt mindre e<strong>ner</strong>gi till <strong>att</strong> återvinna metalllerän till <strong>att</strong> bryta och framställa nya. Det finnsen begränsad mängd metall i jordskorpan. Brytningpåverkar naturen omkring.Kopiering tillåten © <strong>Sanoma</strong> <strong>Utbildning</strong> AB 39 Ämnen omkring oss
Change language