5/2013 - Svenska Numismatiska Föreningen

SEPTEMBER 5 • 2013Den mångsidige Agi Lindgren –slottsarkitekt och sedelkonstnärSigtunamynt funnet 1878 i Lodejnoe Pole, RysslandOfferskål med 4-dalers plåtmynt i Markaryds kyrkaResechecken snart historiaPris 30 kr

Fall Auctions 2013from October 7 to 11 in OsnabrückCoin and Gold TradingAuction House for Coins and MedalsWALLENSTEINAlbrecht, 1623 – 1634, Duke of Friedland. 10 Ducats 1631, Jičín. Very attractivespecimen, almost uncirculated.Catalogue 236: The Collectionof Dieter Grunow: HellenisticTetradrachms • Coins of theAncient World (1,500 lots)Catalogue 237: Gold and SilverCoins from the Collection ofFriedrich Popken • World SilverCoins and Medals from Medievalto Modern Times (2,100 lots)Catalogue 238: The Collectionof Dr. Karl W. Bach: Coins of theCity of Regensburg (400 lots)Catalogue 239: World GoldCoins • German Empire Coins •Russian Coins and Medals(2,500 lots)KINGDOM OF SWEDENFrederick I, 1720 – 1751. Ducat 1750,Stockholm. Very rare, especially inthis condition. Very attractive specimen,extremely fine – uncirculated.RUSSIAN EMPIREAlexander III, 1881 – 1894. 5 Rouble1886, St. Petersburg. Pattern withsmooth edge. Extremely rare. Proof.Interested in receiving ourCatalogues? Simply contact us!Call: +49 541 96 20 20Fax: +49 541 96 20 222E-Mail: service@kuenker.deWeb: www.kuenker.comCITY OF ERFURTUnder Sweden. Gustav II Adolf, 1631 – 1632. ½ Reichsthaler 1632. Piece from thecollection Wasserschleben. Extremely rare, probably the only specimen on themarket. Very fine.Profi t from our Experience –Consign your Coins and Medals!More than 10,000 clients worldwideplace their trust in us. Ourcompany’s fi rst auction was heldin 1985, and we can look backon a positive track record of over230 auctions since that time.Four times a year, the Künkerauction gallery becomes a majorrendezvous for friends ofnumis matics. This is where severalthousand bidders regularlypartici pate in our auctions.ROMAN EMPIREVespasian, 69 – 79, for Domitian.Aureus, 76/77. Specimen with wonderfulgold patina, extremely fine.MACEDONIA, ROMAN PROVINCETetradrachm, 147, Amphipolis. Veryrare. Specimen with magnificentpatina, extremely fine.Fritz Rudolf Künker GmbH & Co. KGGutenbergstrasse 23 · 49076 OsnabrückGermany · www.kuenker.comOsnabrück · Berlin · Munich · HamburgZurich · Znojmo · Moscow98 SNT 5 • 2013

HÖSTEN 2013Föreningens aktiviteterges ut avSVENSKANUMISMATISKAFÖRENINGENi samarbete medKUNGL.MYNTKABINETTETkansli och redaktionBanérgatan 17 n b115 22 StockholmTel. 08 – 667 55 98Måndagarkl. 10 – 12 och 13 – 16Fax 08 – 667 07 71info@numismatik.sePlusgiro 15 00 07 – 3Bankgiro 219 – 0502Svenska Handelsbankenchefredaktör ochansvarig utgivareMonica Golabiewski Lannbymonica@numismatik.seSEPTEMBER25 FöreningskvällPlats Banérgatan 1718.00 Köp, byt och sälj. Tag med numismatiska objekt som skalämna din samling. Föreningen bjuder på enklare förtäring.OKTOBER30 Föreningskväll med föredrag av numismatikernUlf Danell, Österlens museum i SimrishamnPlats Banérgatan 1718.00 Ulf Danell talar om: Runmynt från 1100-talet och dess tolkning. Runmyntfinns från alla århundraden från 300-talet till 1100-talet. De yngsta finnsbara bevarade i ett fåtal exemplar. De är mycket små, väger cirka 0,2 g ochär präglade efter gotländsk myntstandard med 288 penningar på marken.Hittills har fyra olika namn kunnat läsas på dessa mynt, präglade med 9-10olika stampar. Fynd av dessa mynt har gjorts i Östergötland, på Öland, iSkåne, Estland och Lettland. Enligt en ny teori är dessa präglade under enmycket kort period omkring 1190 och kanske i samband med värvandetav gotlänningar till den kristna missionen i Lettland. Se också SNT 2013:3sid. 53-59. Föreningen bjuder på enklare förtäring.Inte bara SNT, både äldre och nyare, kan köpas direkt hos SNF på Banérgatan.Här finns även föreningens egna utgåvor som Smärre Skrifter och Monografiersamt Numismatiska Meddelanden. Kontakta: info@numismatik.sesnt finns på facebookFöreningskväll25/9prenumeration200 kr / år (8 nr)Medlemmar erhåller tidningenautomatisktKom ihåg attmeddela adressändring!SNT trycks med bidrag frånGunnar Ekströms stiftelse förnumismatisk forskning samtSven Svenssons stiftelse förnumismatik.Kungl. MyntkabinettetsverksamhetPå Kungl. Myntkabinettets hemsida – www.myntkabinettet – håller museet på attbygga upp ett rikhaltigt galleri med föremål ur samlingarna. Målet är att ge eninblick i de över 600 000 föremål som vi har ansvar för. Hittills kan man gå in påkategorierna Mynt, Polletter, Sparbössor och Aktiebrev.En ny föreläsningsserie startar i höst. Håll utkik på hemsidan!kmk finns på facebook och twitterFör insänt ej beställtmaterial ansvaras ej.Texter och bilder i SNTlagras elektroniskt och publicerassom pdf på SNF:s och KMK:shemsidor.Den som sänder material till SNT medgerelektronisk lagring / publicering.tryckKaiganISSN 0283-071Xsvenska numismatiska föreningenAdress: Banérgatan 17 n b, Stockholm. T-bana Karlaplan; buss 4, 44Kansli: måndagar kl. 10 – 12, 13 – 16Stängt: midsommar – 1 september; jul- och nyårshelgernawww.numismatik.sekungl. myntkabinettetAdress: Slottsbacken 6, Stockholm. T-bana Gamla stan; buss 2, 43, 55, 59, 76Utställningar: måndag – söndag kl. 10 – 16Numismatiska boksamlingen: torsdagar kl. 13 – 16www.myntkabinettet.setumba bruksmuseumAdress: Sven Palmes väg 2, Tumba. Pendeltåg Tumba; buss 725Utställningar: sept. – april, lörd. – sönd.; maj – aug. tisd. – sönd. kl. 11 – 16www.tumbabruksmuseum.seSNT 5 • 201399

SVENSK NUMISMATISK TIDSKRIFTpresenteras även på Svenska Numismatiska Föreningens och Kungl. Myntkabinettets hemsidor:www.numismatik.se – www.myntkabinettet.seDen tryckta tidskriften kommer ut första veckan i februari – maj, september – december.På hemsidorna kan man sedan ta del av SNT i lågupplöst pdf-format.1/12 sida47 x 50mm250 kr1/8 sida72 x 50mm350 kr1/6 sida47 x 105mm400 kr1/4 sida72 x 105mm600 kr1/2 sida151 x 105mm1 200 krSNT:s låga annonspriser kvarstår 2013Annonser på årsbasis får dessutom 20 % rabatt!Kontakta tidningens redaktion: monica@numismatik.seAnnonsstopp senast den 1:a i månaden före utgivningRadannonser: enskilda SNF-medlemmar erbjuds gratis annons med högst tre raderatt köpa, sälja eller byta samlarobjektAnnonser som inte är förenliga med SNF:s, FIDEM:s och AINP:s etik avböjsHelsida151 x 214 mm2 000 kr2:a och 3:eomslagssidan2 500 kr4:e omslagssidan5 000 krInnehåll SNT 5 • 2013artiklar och notisersid.Sigtunamynt i Lodejnoe Pole, 1878 – en återfunnen proveniens!…………………………………………………………… 101Myntutgivningen 2010-2013………………………………………………………………………………………………… 103Offerskål med plåtmynt från 1741 i Markaryds kyrka……………………………………………………………………… 104Numismatiska Meddelanden – några bibliografiska notiser………………………………………………………………… 106Ett trevligt samlarminne……………………………………………………………………………………………………… 107Resechecken snart historia…………………………………………………………………………………………………… 108Moder Svea igen……………………………………………………………………………………………………………… 112Møntbørs på Frederiksberg…………………………………………………………………………………………………… 112Sjuttio minuter med Ulrika…………………………………………………………………………………………………… 113Oskildrat pommerskt besittningsmynt……………………………………………………………………………………… 113Myntmässa i Borlänge för fjärde året………………………………………………………………………………………… 114Den mångsidige Agi Lindegren……………………………………………………………………………………………… 115Stulet: "Litet Mynt Cabinette"………………………………………………………………………………………………… 116stående rubrikerFrågespalten…………………………………………………………………………………………………………………… 105Föreningar…………………………………………………………………………………………………………………… 110Lokala numismatiska föreningar och myntklubbar i SNF…………………………………………………………………… 110Aktuella Auktioner & Mässor ……………………………………………………………………………………………… 114omslagFörslag till femtiokronorssedel för Östergötlands Enskilda Bank i Linköping. Komponerat och ritat av Agi Lindegren 1893. JuliusKronbergs allegoriska figur Åkerbruket med Moder Svea kommer ju igen på den senare 10 000-kronorssedeln (1958) av Eric Palmquist.Läs mer om den mångsidige och även numismatiskt intresserade konstnären och arkitekten Agi Lindegren från Hudiksvall iartikeln av Monica Golabiewski Lannby på sidan 115.foto: gabriel hildebrand.100 SNT 5 • 2013

Sigtunamynt i Lodejnoe Pole,1878— en återfunnen proveniens!Av Bo GunnarssonIbörjan av året kom ett e-postmeddelandefrån en samlarkollegamed en bifogad bild ur en gammalauktionskatalog daterad Frankfurt amMain, augusti 1891.Katalogen var från Adolph Hessoch den fotograferade sidan visadefint tecknade bilder av fyra vikingatidamynt. Mynten hade förvirradeinskrifter och var slagna på fyrkantigamyntämnen. Genast anade manatt det kunde handla om Sigtunapräglingar.(Hess, 1891)Min kollega föreslog att jag skulleskriva en artikel om de fint avbildademynten i katalogen. Detta sporrademig att studera materialet utförligareoch resultatet blev att ett ”förloratmynt” återfann sin proveniens.Förutom de fyra avbildade myntenpå sidan kunde man läsa i katalogtextenatt ytterligare minst femtio skandinaviskaimitationer var till salu. Enpost omfattade hela 22 mynt och enannan 15 stycken! Att någon specialsamlatimitationer under 1800-taletsandra hälft verkade osannoliktoch att det i stället handlade om ettmyntfynd som auktionerades ut vardet nog ingen tvekan om. Men vilketfynd var det?Ryskt fynd under klubbanJag tittade närmare på de fyra avbildademynten och kunde enkeltidentifiera med vilka stampar de varslagna utifrån Brita Malmers CommNS 4 och NS 9 (Malmer, 1989) (Malmer,1997).Här hittade jag också svaret på attde mynt som gick under klubban ioktober 1891 kom från ett ryskt fyndgjort 1878 i Lodejnoe Pole, som liggerutmed floden Svir mellan de två storasjöarna Ladoga och Onega. I Malmerscorpus finns hänvisningar till1. Sidan 48 i Hess' katalog 1891 med de fina teckningarna av de vikingatida mynten.skannad av författaren.Hess' katalognummer. När jag dessutomsenare fick möjligheter att tittai katalogen så framgick det i inledningenatt det kom från ”… einem inRussland gehobenen Funde ...” Flerafynd har gjorts vid samma plats ochdet från 1878 har fått beteckningenLodejnoe Pole I.Depån omfattade omkring 3 280mynt där övervägande delen utgjordesav tyska mynt. Slutmyntet (tpq)har fastställts till år 1105 och härfinns även mynt slagna vid mitten av800-talet för Burgered i England, vilketvisar att depåns sammansättningspänner över en tidsperiod på cirka250 år (Kluge, 1981). 1 I katalogenhar det stora fyndet sålts under 1 329utrop. Utrop nr 1106-1128 var katalogiseradesom danska mynt underKnut den store, Magnus den gode,Hardeknut och Knut den helige.SNT 5 • 2013101

2. Illustrationen i Adolph Hess' katalogtillsammans med det verkligaexemplarets åtsida (ovan)i jämförande vinkel.foto myntet: magnus wijk.Den norske kungen Harald Hårdrådevar representerad med ett mynt.Ett mynt fanns rubricerat somsvenskt — Schweden, Anund Jacob1022-1050 — med katalognumret1130. I Comm NS 9 finns myntet angivetsom arkivaliskt exemplar medstampnummer 9.382.1122 men medett frågetecken, vilket betyder okändförvaring. Senare forskning har visatatt myntet, som är av den så kalladeDunstan-stilen, är kopplat till Sigtuna,kedja 10/11/14 och period II (cirka1000/5-1020), alltså under Olof Skötkonungsregeringsperiod. (Malmer,1997 s. 194) (Malmer, 2010 ss. 55-56)De övriga förvirrade mynten såldesunder rubriken ”NordischeNachmünzen” och, som jag nämndeinledningsvis, såldes flera av dessa iposter där den största omfattade hela22 mynt!De flesta imitationerna förvärvadesav Universitetets Myntkabinett i Oslo,några finns i Den kgl. Mønt- og Medaillesamlingi Köpenhamn och ytterligareett par exemplar i Berlin. Fördelningenframgår av tabell 1 nedan.(Malmer, 1997, ss. 351-352)Bland de skandinaviska imitationernafinns ett mynt som är kopplattill den tidiga kedja 1 med säkerkoppling till Olof Skötkonungs tidigamyntning i Sigtuna. Myntet, somär slaget med stampkombinationen4.78.85 (Malmer, 1989), har i DenSvenska Mynthistorien, Vikingatiden,beteckningen SMH 49. Här kan manockså läsa om myntets omdiskuteradeinskrift; sceut noneta on, där entolkning kopplar samman detta medOlofs tillnamnsvariant ”skattkonung”(Malmer, 2010, s. 24) *Sammansättningen av de skandinaviskaimitationerna i fyndet ärintressant med många stampidentiskamynt och dessutom mynt medstampkopplingar mellan flera åt- ochfrånsidor. Detta pekar på att mångaav mynten har transporterats sammanhållnafrån det mynthus där depräglats.Ytterligare information om fyndetoch vad man kan läsa ut av detta finnsi en artikel publicerad i SNT medrubriken ”Två stampkedjor blir tillen- och östliga fynd ger nya ledtrådar”.(Gunnarsson, 2012)Ett privatägt exemplarMalmer har även registrerat ett exemplarsom ”Privat ägo”. Detta ärett av de fint avbildade mynten i katalogenmed nummer 1134. Myntethar stampkombinationen 9.358.1325med individ nr 4 och ingår i kedja 119.Kedjan kopplades för några år sedantill den stora danska kedjan 105 medLund som präglingsort. (Gunnarsson,2009, ss. 81-82)Förvaring Antal AnmärkningUMK, Oslo 61 varav 1 är osäkertKM & MS, Köpenhamn 5Berlin 2 varav 1 är osäkertTabell 1. Imitationernas fördelning i publika samlingar.3. Det privatägda exemplaret9.358.1325.4, Hess nr 1134. Skala 2:1foto: magnus wijk.Kopplingen är intressant eftersomutförandet på mynten i kedja 119 ärstarkt betonat av den karaktäristiskaO-stilen och att mynt på fyrkantigplants ingår. Båda är stilelement medargument för Sigtuna. Det är sannoliktatt kopplingen mellan kedjornahar åstadkommits genom att någonav stamparna transporterats mellanmynthusen i Lund och Sigtuna.Ett bevisat exempel på transport aven stamp mellan mynthusen finns genomett avslag som hittats i Sigtuna.Stampen – som provats på en bit bly– återfinns i en dansk stampkedja ivilken också ingår en stamp där mankan läsa Knut med dansk kungatitel.(Malmer 2010 ss. 36, 77)Tre mynt med stampkombinationen9.358.1325 ingår i Lodejnoe Pole I,två slagna på rund plants och det härbeskrivna och avbildade på fyrkantigplants. Totalt finns elva registreradeexemplar. Malmer tar upp nio styckeni Comm NS 9 och ytterligare två kommerfrån nyligen publicerade fynd påBornholm. (Gunnarsson, 2013) Det102 SNT 5 • 2013

privatägda exemplaret är för övrigt detenda myntet av de totalt elva kändasom är slaget på fyrkantig plants.Det skulle givetvis vara intressantatt få veta i vilka samlingar myntetfunnits under de dryga 120 år somgått sedan det auktionerades ut. Attkänna till kopplingen till det gamlafyndet är enligt min uppfattning enännu mer värdefull proveniens. Detstora ryska fyndet splittrades, menbland annat tack vare den välgjordakatalogen och att många mynt hamnadei museer finns mycket värdefullinformation dokumenterad och sparadom depåns innehåll.Givetvis började jag undersökaom det fanns möjligheter att lokaliseradet privatägda myntet med denintressanta proveniensen och omägaren kände till dess bakgrund. Dettog inte lång tid innan min efterforskninggav resultat och mycket riktigtså hade myntets proveniens tappatsbort under de ägarbyten som det varitmed om.Numera är proveniensen återfunnenoch därmed också det förmodligenenda med säkerhet kända privatägdamyntet från det stora ochintressanta Lodejnoe Pole I. Efterdrygt 120 år har dessutom auktionskatalogenoch det väl illustreradeauktionsobjektet återförenats hos enoch samma samlare.TackJag vill rikta ett stort tack till samlarensom uppmärksammade katalogenoch som också vidarebefordradebilden till mig med uppmaningenatt skriva en artikel. Jag vill givetvisockså rikta ett mycket stort tack tillsamlaren som kunde visa mig detverkliga myntet som klubbades undernummer 1134 på Adolph Hess' auktionden 19 oktober 1891.Jag vill dessutom tacka Ivar Leimus,Tallinn, som skannat in ochskickat mig litteraturutdrag på ryska,som jag med viss möda kunde tolka,samt Frédéric Elfver, Stockholm, somhjälpt mig med referensen till Kluge1981.Avslutande ordDenna artikel avser att koppla sammanlitteratur och mynt, den vill visavikten av att behålla en proveniens.Och den är inte minst en liten hyllningfrån mig till Brita Malmer.När jag höll på att färdigställa artikelnnåddes jag av det mycket tragiskabeskedet att Brita Malmer hastigtgått bort. Av alla mina tack vill jagrikta det absolut största till Brita, somnumismatisk mentor, som den somständigt uppmuntrat mig att utvecklamin forskning, som gett mig mängderav kreativa synpunkter och värdefullkunskap och inte minst, sporrat migatt publicera mina rön. Tack.Not1Uppgifter tolkade ur ett ryskt dokumentsom Ivar Leimus, Tallinn, vänligenskannat in och skickat till mig.LitteraturGunnarsson, B. 2009. Den gäckandeKedja 105 – spåret av en vikingatidamyntunion? i C. Ekström (red.), SamladGlädje 2009 (ss. 71-89). Uppsala: NumismatiskaKlubben i Uppsala.— 2012. Två stampkedjor blir till en – ochöstliga fynd ger nya ledtrådar. SvenskNumismatisk Tidskrift 2012:7 ss. 148-151.— 2013. Skandinaviska Imitationer i fyndfrån Bornholm. Nordisk NumismatiskUnions Medlemsblad 2013:1 ss. 4-13.Myntutgivningen 2010 — 2013har du också lagt märke tillatt mynt från 2010-talet lyser med sinfrånvaro i växelkassan? Det är inte såkonstigt eftersom det knappast givitsut några bruksmynt alls under senaretid.Utgivningen av mynt styrs helt avefterfrågan och i takt med att kontanthandelnminskar finns inget behovav att prägla nya mynt. Sedan harsäkert också Riksbanken i bakhuvudetatt dagens växelmynt snart ska bytasut mot en helt ny myntserie. Varförprägla mynt som bara ska finnas icirkulation i ett par år, då livslängdenpå ett mynt är betydligt längre?Den nya myntserien planeras attintroduceras i oktober 2016 och mynteni vår nuvarande myntserie skulleHess, A. 1891. Mittelalter-Münzen,namentlich deutsche, englische und nordischedes 10.-12. Jahrhundrets. Frankfurtam Main.Kluge, B. 1981. Das Angelsächsische Elementin den slawischen Münzfunden des10. bis 12. Jahrhunderts. Aspekte einerAnalyse. Eds. Blackburn and Metcalf,Viking-Age Coinage in Northern Lands (ss.257-327). Oxford: The Sixth Oxford Symposium,BAR International Series 122.Malmer, B. 1989. The Sigtuna Coinage c.995-1005. Stockholm (Comm NS 4).— 1997. The Anglo-ScandinavianCoinage c. 995-1020. Stockholm (CommNS 9).— 2010. Den Svenska Mynthistorien.Vikingatiden ca 995-1030. Stockholm:Kungl. Myntkabinettet och SvenskaNumismatiska Föreningen.FörkortningarComm NS = Commentationes denummis saeculorum IX-XI in Sueciarepertis sunt. Nova Series.KM & MS = Den kgl. Mønt- ogMedaillesamling, Köpenhamn.SMH = Den Svenska Mynthistorien,Vikingatiden.UMK = Universitetets Myntkabinett,Oslo.* Ett klargörande: SMH 49 anger somproveniens Gotland, Lärbro, Liffride,men det avbildade exemplaret visar ettmynt ur Sven Svenssons samling påKMK. Mynttypen är däremot korrekt.Red.anm.då vara giltiga betalningsmedel framtill den sista juni 2017.Förutom minnesmynten om 4 000och 300 kronor med anledning av detkungliga bröllopet 2010 är det underperioden 2010-2012 bara enkronan2012 som präglats.Troligen uteblir myntutgivningen2013 också förutom vad gäller enkronor.Sedan tidigare är det känt att enspecialpräglad enkrona kommer attges ut i slutet av 2013. Denna uppmärksammaratt det i år är fyrtio årsedan Carl XVI Gustaf tillträdde tronenoch blev statchef.Ingemar SvensonKällawww.riksbanken.seSNT 5 • 2013103

Offerskål med plåtmynt från 1741i Markaryds kyrkaAv Jan-Olof BjörkIslutet av mars i år var jag å tjänstensvägnar på besök i Markarydskyrka i Småland. Jag hade just avslutatstartmötet med puts- och målerientreprenörenoch representanterför beställaren, Markaryds församling,inför den utvändiga renoveringensom var planerad att genomförasunder sommaren 2013.Markaryds kyrka är belägen straxnordväst om kommuncentrat, medsamma namn, i Växjö stift utmedväg 117 mot Knäred och Halmstad.Kyrkan uppfördes under Oscar I:s regering,åren 1853-1855, av byggmästarnaJ. Herrlin och J. Malmberg efterritningar av arkitekten C-G. Blom-Carlsson. Den gamla kyrkan, sombrann ned 1851, låg på samma plats,vilken för övrigt hyst herrens tempelallt sedan 1100-talet 1 .Vid mina besök i dessa så kulturtyngdabyggnader brukar jag alltid tamig tid att studera annat än just detbyggtekniska. Vid rundvandringenefter mötet – tillsammans med kyrkvaktmästarenPer Persson och fastighets-och kyrkogårdsutskottets ordförandeLars-Åke Svensson – hadevi precis kommit till den gamla sakristian,då jag fick syn på den drygthalvmeterhöga dörren till ett kassaskåpsom är helt infällt i kyrkväggen.Av de mycket vackra detaljernaatt döma, till exempel vredet och detenda långa gångjärnet, bör skåpethärröra från slutet av 1800-talet. Viden första anblick ser man inte nyckelhåletsom är dolt bakom en vridbartäckbricka. Brickan av mässing, drygtfem centimeter i fyrkant, är utformadsom en vapensköld med Smålandslandskapsvapen – det uppresta lejonetmed armborst!Ovetande om mitt numismatiskaOfferskålen i Markaryds kyrka med ett infällt plåtmynt från 1741.Verklig storlek: 50 cm diameter.intresse öppnade Per Persson kassaskåpetoch tog stolt ut ett stort kopparfat.Fatets botten utgörs av ettmycket skickligt infällt 4-dalers plåtmyntmed årtalet 1741, alltså präglatunder slutet av Fredrik I:s regering iAvesta. 2Offerskål med hänganordningPer Persson berättade för mig att fatetibland fortfarande används somen så kallad offerskål. Håvgången elleroffergången har medeltida anor.Ursprungligen avsågs att samla inbidrag till prästens och klockarenslöner. Efter år 1862, då detta syfte avskaffades,och till nutid avses i ställetden insamling som sker vid särskiltviktiga kollekter, då gåvan eller offretläggs på altaret eller i en skål framföraltaret – en offerskål. 3Markaryd kyrkas offerskål mäterfemtio centimeter i diameter och harförmodligen icke alltid använts somsådan. En på baksidan pålödd hänganordningskvallrar om att den undertider också använts som väggdekoration.Ett alternativ är naturligtvisatt den fungerat som både och. Närofferskålen inte användes praktisktförvarades den hängande såsomprydnad på någon av kyrkans väggar.Dock, plåtmyntet i offerskålens bottenär symboliskt mycket passandedå det ju gäller att få kyrkobesökarenatt ge så stora pekuniära gåvor sommöjligt!Man kan fråga sig hur vanligt förekommandedet är att mynt ochplåtmynt används på detta sätt. Närdet gäller den sistnämnda kategorinbetalningsmedel bör ju svaret finnasi Bertel Tingströms corpus PlateMoney. Under rubriken The plates asa commodity skriver Tingström att ide flesta fall utplånades plåtmyntensstämplar då de bearbetades till blandannat husgeråd, brännvinspannor med104 SNT 5 • 2013

mera. Av detta följer att det vanligtvisär omöjligt att säga att ett visstföremål är tillverkat av koppar frånplåtmynt. Trots allt beskriver och avbildarTingström en 2-daler sm 1723som klippts till rund form och försettsmed fem försänkta hål utmed kanten.Han antar att föremålet was used forsome kind of cover, possibly for a hubcap, det vill säga någon form av lockeller kanske en navkapsel.Tingström fortsätter med att beskrivaett speciellt användningsområdeför de svenska plåtmynten, nämligensom råmaterial till bokstavstypervid franska boktryckerier. Enligt ensamtida fransk källa från år 1764 ägde4-dalerplåtmynten lagom tjocklek förändamålet. 4 Utöver detta nämnerTingström ingenting om plåtmyntenssekundära användning. Uppenbarligenvar den i denna notis beskrivnaofferskålen liksom andra liknandearbeten okända för Bertel Tingström.Tillverkningstid?När kan då offerskålen ha tillverkats?Det troliga är att den kommit till efteratt plåtmynten spelat ut sin roll sombetalningsmedel men innan de åsattesalltför högt samlarvärde. Av stationsinspektorensoch kopparmyntsamlarenLorenz Anderssons (1849-1920) mycket intressanta anteckningarom sin samtid och samlarkollegor 5SNT 5 • 2013Markaryds kyrka 2013.framgår att plåtmynten handladessom metallskrot under första halvanav 1800-talet.Andersson skriver att järnhandlarenEdvid Rudgren i Göteborg ”samlademynt i den gamla goda tiden, dåsådana kunde erhållas för ringa pris”.Han bodde under flera år i kopparslagarePettersons gård på Vallgatan, därhan hade tillfälle att granska de kopparskrothögarav gamla mynt, somkopparslagaren köpte från alla hålloch kanter. Här träffade han på sinasällsyntheter, bland andra de förstakända exemplaren av ½ skilling 1804och 1/6 skilling banko 1844 (Karl XIVJohan). Rudgren, med vilken jag underflera år dagligen sammanträffade,var en sympatisk och allvarlig, religiöstanlagd person. Han ökade icke sinsamling på senare år utan nöjde sigmed vad han tidigare år samlat. Detvar dock med en viss grämelse hantalade om de massor av kopparplåtar,som lassvis kördes in till kopparslagarePettersson från Borås, Ulricehamnoch andra håll och smiddes om tillkopparkärl. Ingen brydde sig om attdå för tiden samla sådana mynt.”Ett antagande kan alltså vara att vårofferskål tillverkats någon gång kringmitten av 1800-talet – varför inte tillMarkaryds kyrkas invigning den 30augusti 1857.foto: författaren.Noter och källor1Se Markaryds församlings hemsida:http://sv.wikipedia.org/wiki/Markaryds_kyrka#Inventarier2Den Svenska Mynthistorien (SMH),utgiven av Svenska NumismatiskaFöreningen och Kungl. Myntkabinettet.Stockholm 2007. Jämför SMH, FredrikI, nr 60:22. Fredrik I:s plåtmynt medvalören 4 daler sm skall väga cirka 3 kgoch ha måtten cirka 23 x 24 cm.3Svenska akademiens ordbok: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ och Nationalencyklopedin,www.ne.se4Bertel Tingström: Plate Money, theworld’s largest currency. Utgiven avKungl. Myntkabinettet. Stockholm1986. Jämför sid. 122 ff.5En dotter till Lorenz Andersson överlämnadetill Kungl. Vitterhets Historieoch Antikvitets Akademiens (KVHAA)arkiv det handskrivna manus som hanskrev i början av 1900-talet och dateradeKarlstad november 1910.FrågespaltenOidentifierat objekt. Förstorat.foto: ralf karlsson.Jag behöver hjälp med att identifieraovanstående objekt. Föremålet kanskeär en pollett, spelpenning ellerliknande. Har själv aldrig sett desslike tidigare.Materialet ser ut som mässing alternativt9 karat guld. Det är 17 mmstort och 2,7 mm tjockt, vikten är 4,55gram. Texten på åtsidan: carolvsrex, runt en kungabild, och på frånsidanen stor krona, därunder ett Xsamt bokstaven S underst. Inget angivetårtal.Har försökt att hitta föremålet påinternet och i numismatiska böckerutan att lyckas. Så, är det någon somkänner sig hugad månntro med att taen kik på bilderna och kanske kännaigen föremålet i bästa fall, eller kanskeen god gissning?Ralf Karlsson,LandskronaI majnumret(SNT 2013:4på sidan 85)efterfrågadesen förklaringtill en orangefärgad papperstia från1977, som en samlare funnit i sin nyinköptasedelsamling.Frågan besvarades av Bertil Jönssonpå mynthandeln Mynt & Medaljeri Stockholm. Han kunde berättaatt kemtvätt gör att sedelpapperet påverkaspå detta sätt. Han hade dessutomsjälv en likadan tia.Bertil Jönsson berättade vidare attpå 1963 års sedel kan baksidan tvättasbort med tvål och vatten. Han hadesjälv försökt sig på detta, i ungdomligtoförstånd förstås men med enerfarenhet rikare. Inget att ta eftermenade han ...Red.105

NUMISMATISKA MEDDELANDEN— NÅGRA BIBLIOGRAFISKA NOTISER1-2. Johan Otto Wedbergsbokägarmärken.Överst en litograferad lapp,nederst en stämpel.justitierådet johan otto wedberg(1826-1912) hörde till SvenskaNumismatiska Föreningens stiftareoch ingick under många år i dess styrelse.Under åren 1903-1906 var handessutom föreningens ordförande.Wedberg var en betydande mynt-,medalj-, pollett- och boksamlare under1800-talets sista decennier. Biblioteketomfattade vid sekelskiftet intemindre än 13 000 böcker och 12 000småskrifter. Den numismatiska delenav boksamlingen var viktig och däriingick även en unik samling tidningsurklippom mynt och medaljer från1600-talet och framåt, vilken numera– till forskningens glädje – finns påKungl. Myntkabinettet (men tillhörAntikvarisk Topografiska Arkivet varsnumismatiska del förvaras på KMK).Efter Wedbergs död skingradeshans samlingar; mynten såldes år1912 på T. G. Appelgrens auktionernr 15-17, medan böckerna avyttradespå olika vägar, bland annat genomStockholms Bokauktionskammare.Böcker med Wedbergs bokägaremärken,antingen en litograferad lapp elleren stämpel med texten J. O. WED-BERG inom ram, förekommer ganskaofta i antikvariatsbokhandeln och påauktioner. Fig. 1-2Undertecknad är ägare till Wedbergstidiga svit av NumismatiskaMeddelanden (NM), vilka innehålleren del intressanta anteckningarav hans hand. De ger oss bland annatupplysningar om författarna bakomett antal anonyma artiklar och notiseri meddelandena. Det visar sig attWedberg själv är upphovsmannen tillde flesta av dem. Därmed kan hansnumismatiska bibliografi utökas medinte mindre än elva nummer.Ytterligare två anonyma notiserskrevs av Carl Snoilsky (1841-1903),som vid tidpunkten för författandetvar chef för Kungl. Biblioteket.Snoilskys breda kunskaper inom numismatikenhar varit kända sedantidigare, men Wedbergs anonymaartiklar och notiser visar att även hanvar mycket beläst och kunnig i ämnet.Vid Numismatiska MeddelandenVIII, utgivna 1887, har Wedberg låtitbinda in dels ett kasserat omslag,dels ett likaledes kasserat försättsblad.Fig. 3-4 Omslaget har av någonanledning bland annat försetts medrubriken numismatiska föreningensförhandlingar. Även titelbladetavviker på några punkter från detreguljära. Framförallt stavas RobertHartmans namn med ett n, vilket faktisktöverensstämmer med listan överbegagnade förkortningar vid citeradesamlare i myntbeskrivningen.Vilken stavning är då den rätta,Hartman eller det nya titelbladetsHartmann?Efter att ha konsulterat SvensktBiografiskt Lexikon kan vi fastslå attadjunkten Robert Wilhelm Hartman(1827-1891) tillhörde en släkt medrötterna i Gävle, vilken stavar efternamnetmed endast ett n. Märkligtnog är således det titelblad som ersattedet kasserade felaktigt. På bakreomslaget till Numismatiska MeddelandenX, som utkom 1887 och innehållerAstley Levins beskrivning överJohan III:s mynt, återfinner vi texten:”Med detta häfte följa ny titel och nyttomslag till det år 1883 tryckta häftet8 af Numismatiska meddelanden,att utbytas mot de felaktiga dylika,som åtföljde nämnde häfte”. Först dåskickades således det nya omslagetoch titelbladet ut.Utgivningen av Olof Hallborgs(1815-1901) och Robert Hartmansmyntbeskrivning skapade ett stortintresse kring Gustav II Adolfs ochKristinas kopparmynt. I slutet av1800-talet förekom dessa i storamängder och var relativt billiga i inköp.De sällsynta varianterna drevsdock upp i pris på auktionerna närsamlarna skulle fylla sina luckor i”HH”, som referensverket kom attkallas efter författarnas initialbokstäveri efternamnen. I viss mån ersattes”HH” för Gustav II Adolf-myntensvidkommande, när T. G. Appelgrendetaljerat beskrev den del av GustafCavallis jättelika samling som såldespå auktion 1927 hos N. F. Boberg. Isenare tid har ju Sten Törngren ochAnatoly Skripunov också utgivit välgenomarbetade beskrivningar avKristinas 1- respektive ¼-ören, men”HH” används fortfarande i stor utsträckningsom referensverk av samlareoch auktionsfirmor.Anonyma artiklar i NMförfattade av Johan Otto Wedberg:Gustav II Adolfs Nürnbergs dukatoch riksdaler; NM I, 1874, s. 68-70.Till Bremens och Verdensmynthistoria; NM IX, 1883, s. 13-15.Elbings en sextiondedels thaler; NMX, 1887, s. 46.Till svenska Pommerns mynthistoria;NM X, 1887, s. 47-52.106 SNT 5 • 2013

Till kopparmyntningens historia;NM X, 1887, s. 53-54.Carl XIII:s belöningspenningför verksamt biträde till hafvensförening; NM X, 1887, s. 55-57.Minnespenning öfver BorgmästarenFredrik Wittstock; NM X, 1887, s. 58.Svenska regeringens myntverk i Riga;NM XIV, 1896, s. 45.Messingsbrukens polletter; NM XIV,1896, s. 46-48.Anmälan av M. Bahrfeldt: DieMünzen und das Münzwesen derHerzogthümer Bremen und Verdenunter Schwedischen Herrschaft1648-1719. Hannover 1892; NM XIV,1896, s. 49-50.Numismatiska misstag; NM XIV,1896, s. 57-58.Anonyma artiklar i NMförfattade av Carl Snoilsky:Ur C. G. Tessins numismatiskaanteckningar; NM XIV, 1896, s. 53-54.Myntskatt, funnen i Stockholm; NMXIV, 1896, s. 54.skanning: mgl.3-4. Till vänster det kasserade omslaget med den felaktiga rubriken.Till höger det kasserade titelbladet.Bengt HemmingssonLitteraturCarlander, C. M.: Svenska bibliotek ochex-libris, del IV:1. Stockholm 1904; s. 116:J. O. Wedbergs bibliotek.Hesse, B-O.: Svensk Numismatisk Bibliografiintill år 1903; NM XLII, 2004; nr0870-71: Hallborg & Hartman; för övrigaskrifter av Wedberg, se nr 0265, 0974,1749-50.Högberg, Th.: Svenska numismatiker underfyra sekler. En biografisk-bibliografiskhandbok. Göteborg 1961; s. 90f.: OlofHallborg; s. 100f.: Robert Wilhelm Hartman;s. 229f.: Johan Otto Wedberg.NM = Numismatiska Meddelanden.Svenskt Biografiskt Lexikon, häfte 87,Stockholm 1969; s. 295: Hartman, släkt.Wiséhn, I.: Uppgifter om tidiga myntsamlarei Wedbergs klippsamling, SvenskNumismatisk Tidskrift 1988:6, s. 154-155.Stöd medaljkonstenBli medlem i FIDEMwww.fidem-medals.orgEtt trevligtsamlarminnejag var nygift och min fru hadefått ett stipendium för att delta i entysk språkkurs. Kursen hölls i en litenby utanför München. Eftersomjag var ledig, så tänkte jag följa medpå resan. Skolledningen lät mig dockinte bo i den privatfamilj som varanvisad för henne. Kanske var detryktet om den svenska synden, somdå flög över världen, som korsadevåra planer? Jag bar visserligen vigselring– men vigselbeviset hade jagnaturligtvis inte tagit med mig. Hursom helst så saknade byn ett hotell,varför jag sökte rum i ett närbelägetmunkkloster. En säng, stengolv ochett krucifix på väggen – det var allt.Ett trettiotal studenter från helavärlden samlades den första kursdagen– och jag fick vara med. Sommarkvällenvar ljum och cikadornaackompanjerade oss och eldflugornalyste allt starkare allt eftersommörkret föll. Vi samlades runt enlägereld och var och en fick presenterasig, sina intressen och sitt land.När turen kom till mig berättade jagnaturligtvis om min lite udda hobby– att samla mynt.Efter mitt lilla anförande påstapplande tyska tog en ung pojkefrån Cypern upp en mössa. Hanföreslog att alla skulle berika minsamling genom att skänka mig allaväxelmynt som fanns i deltagarnasportmonnäer. Mössan gick lagetrunt och jag fick nästan ett kilomynt från ett tjugofemtal länder.Lyckan var fulländad! Inte blev jagförmögen men ett härligt samlarminnerikare!Väl hemkommen fick jag en försändelsefrån Vatikanstaten. Det varen av deltagarna, en mörkfärgadkatolsk präst från Nigeria, som jaghade blivit speciellt god vän med.Han ville ge mig en personlig gåvaoch skickade över ett set med myntfrån Kyrkostaten. Dessa mynt harjag ännu bevarade som ett kärtminne.Rolf SandströmSNT 5 • 2013107

Sex olika resecheckar utgivna av: Creditanstalt-Bankverein Wien, 1 000 österrikiska schilling 1961; Deutsche Bank, 100 D-mark 1961;Crédit Lyonnais, 10 000 francs / 100 nya francs 1961; Nordisk Reisesjekk / Til bankene i Norge, 50 kroner 1961;The First National City Bank of New York, US $ 10 1961, och Midland Bank Limited, £ 2 1961.Resechecken snart historiaresechecken debuterade den 5augusti 1891 vid receptionsdiskenpå Hotel Haufe i Leipzig, då WilliamFargo – son till James C. Fargo, chefför American Express – betalade sinräkning med en resecheck, en uppfinningav Marcellus F. Berry som varanställd vid detta företag.Nu fick resenären en check somalltid var säker, kunde överlåtas ochgodtas som betalningsmedel, mensom ändå var skyddad mot förlust,stöld, förfalskning och bedrägeri.Samtidigt blev resechecken en viktigstimulans för turismen. Gamla tidersresande hade använt internationellterkända handelsmynt vid betalningar,som till exempel florin, dukat,reichsthaler, peso, sovereign.Problem uppstod dock alltid vidväxling och under resor. För att kommatillrätta med problemen inträddeAmerican Express på scenen. AmericanExpress, grundat 1850 av HenryWells och William George Fargo,sysslade redan från början med frakteroch finansiering.James C. Fargo svarade för två nyheter:The American Express MoneyOrder och American Express TravellersCheques. Det förstnämnda varett förfalskningssäkert betalningsdokumentsom utvecklades 1882.Nu kunde inte endast affärsmän utanockså vanliga medborgare och nyanländainvandrare sända pengar överAtlanten.Resechecken presenterades 1891av James C. Fargo. Som förebild hademan en så kallad Circular Note (cirkulärsedel),en form av kreditivbrevsom framtagits av den berömda eng-108 SNT 5 • 2013

elska resebyrån Thomas Cook & Coår 1872. I motsats till andras kreditivbrevkunde Cooks inlösas av ettstort antal hotell, banker och biljettförsäljare.Även i USA hade Cook &Co stor framgång med sina CircularNotes.Resechecken har i stort sammautseende och funktion och lyder påfasta valörer i olika valutor. Köparenskriver vid inköpet i den utställandebanken sitt namn och vid inlösen(till exempel i utländsk bank ellerresebyrå) en kontrollnamnteckningpå resechecken. En rad företag i resechecksbranschenskulle komma attha likartad service och antalet valutorökade. Checkar utgavs i amerikanskadollar, tyska D-mark, franska franc,schweizerfranc, engelska pund, kanadensiskadollar och japanska yen. År1985 infördes på försök även resecheckari den écu (European CurrencyUnit) som var ”teoretisk” föregångaretill euron.Av American Express’ resecheckarsåldes år 1990 i genomsnitt 700 dollari sekunden. I hela världen såldesunder samma år resecheckar till ettvärde av över 25 miljarder dollar.I dag är det inte många som använderresecheckar, men Forex säljerdem fortfarande. Forex uppger(i skrivande stund) på sin hemsidaatt ”vid sidan av Global Cash är resecheckardet säkraste betalningsmedletpå resor”. Global Cash är ettså kallat prepaid-kort som kontoförsmed valutorna euro eller US-dollar.Köparen betalar kortet i lokal valuta.Därefter räknas den lokala valutanom enligt en omräkningskurs somsätts av Forex Bank. Kortet användsför köp eller uttag i alla butiker ochuttagsautomater över hela världensom accepterar VISA online-kort.När det gäller resecheckar har ForexBank fem olika resechecksvalutor;nämligen australiensiska dollar, kanadensiskadollar, euro, japanska yenoch US-dollar. Vid eventuell förlustersätter American Express resecheckarnainom några dagar.foto: gabriel hildebrand.Ian WiséhnSwiss Bank Corporation London,resecheck på £ 10, 1920-talet, specimen. 330 x 126 mm.Australia and New Zealand Bank Limited,resecheck på £ 50 (engelska pund), 1957, specimen. 338 x 153 mm.Thomas Cook,resecheck på $ 50 (australiensiska dollar), 1978, specimen. 338 x 148 mm.Strandbergs Mynthandel& Aktiesamlaren ABVärderar, köper och säljermynt, ordnar, medaljer, aktiebrev,sedlar, äldre handlingar m.m.www.strandbergs-mynt.seArsenalsgatan 6 • Box 7377 • 103 91 StockholmTel. 08 – 611 01 10 • Fax 08 – 611 32 95ULF NORDLINDMYNTHANDEL ABKarlavägen 46Box 5132 • 102 43 StockholmTel. 08 – 662 62 61Fax 08 – 661 62 13KÖPER • SÄLJER • BYTERMYNT • SEDLARMEDALJER • ORDNARLagerlista över svenska personmedaljeroch numismatisk litteraturwww.nordlindsmynt.seSNT 5 • 2013109

Föreningartre föreningskvällar har genomförtsunder våren 2013. Två "köp,sälj och byt" och en "diskussionsafton".En kväll med föredrag om provmyntrefereras på nästa sida.Många trevliga mynt och andra numismatiskaobjekt har visats upp ochdiskuterats. Vid mötet den 24 aprilvisades bland annat ett par riktigtfina viktsatser, en av dem en komplettholländsk viktsats för mynt från mittenav 1600-talet. En viktsats i högstakvalitet med alla delar helt intakta vilketinkluderar såväl våg, vikter somoriginalbild i locket på en för övrigtmycket läcker förvaringsask.Vinterhalvåret är högsäsong förmynt med många auktioner ochmässor. Tillströmningen av medlemmartill föreningskvällarna har varitbra, men fortfarande finns det platsför fler utan att det blir trångt i lokalen!Särskilt roligt är att föreningskvällarnaockså har gästats av medlemmarsom inte bor i Stockholmsområdet.Medlemmar som haft ärendeni Stockholm och samtidigt passatpå att besöka föreningskvällar och taKunskapen runt bordet på Banérgatanbrukar vara imponerande,oavsett vilket numismatiskt samtalsämnesom kommer upp.del av föreningens digra bibliotek.Även om det inte varit "fullsatt" påföreningskvällarna, så har det varittillräckligt med deltagare för att få igång olika diskussioner kring såvälkvalitet och värde som sällsynthetsgrad.Särskilt roande, tycker undertecknad,är alla de anekdoter somde mer seniora medlemmarna gärnadelar med sig av. Historier om såvälhandlare som samlare på 1960- och1970-talen. Under 2013 har bland annatHirsch mynthandel med HarryGlück, de tidiga Svenssonauktionernaoch Ahlströms första auktion påForesta diskuterats. Det är lätt att bliavundsjuk av både utbud och prisbildpå mynt under dessa årtionden.SNF:s föreningskvällar äger normaltrum den sista onsdagen i månadenoch brukar starta klockan 18.00.Lite beroende på innehåll kan aktiviteternahålla på upp till ett par timmar.Har du möjlighet rekommenderasett besök och har du något myntsom du vill visa upp och diskuteraär det alltid välkommet. Kunskapenrunt bordet på Banérgatan brukarvara imponerande oavsett vilket numismatisktsamtalsämne som kommerupp.Vid decembermötet 2012 återupptogsen gammal tradition, en litenauktion med objekt från Sven Svenssonssamlingar. Målet är att ävendecembermötet 2013 (den 4/12) skainnehålla en auktion med ett trettiotalobjekt. Hela programmet för föreningskvällarnahittar du på redaktionssidani denna tidskrift.Ingemar SvensonLokala numismatiska föreningaroch myntklubbar i SNFKungl. MyntkabinettetNy bok:Reformer ochrevolutionerEn kort introduktion tillSveriges ekonomiska historiaåren 1750 – 2010av Christopher LagerqvistPris 195 krkonferens.butik@myntkabinettet.seSlottsbacken 6Gamla Stan – StockholmTel.: 08 – 5195 5304Alingsås Numismatiska Föreningc/o JohanssonRoslagsgatan 27441 57 AlingsåsFalu-Borlänge Myntklubbwww.fb-myntklubb.seGefle Myntklubbwww.geflemyntklubb.se/Göteborgs Numismatiska Föreningwww.gwindor.net/gnf.htmHalmstads MyntklubbÖringe312 91 HalmstadKalmar Myntklubbwww.kalmarmyntklubb.seKatrineholm Flen VingåkerMyntklubbwww.kfvmynt.seMyntklubben Skilling Bancowww.mksb.seMyntsamlarklubben Gotenmyntsamlarklubbengoten.comNola Myntklubb, Örnsköldsvikwww.infoom.se/nolamyntklubbNorrköpings Myntklubbwww.norrkopingsmyntklubb.seNumismatiska klubben i Uppsalawww.nku.nuSamlarklubben Numisc/o NormarkLinvägen 5930 10 LövångerSigtuna Myntklubbwww.sigtunamyntklubb.seSkånes Numismatiska Föreningwww.sknf.se/Stockholms Myntklubbhem.passagen.se/stockholms.myntklubbSträngnäs Myntklubbmyntintresse.blogspot.seSödra Dalarnas Myntklubbmedlem.spray.se/sdmyntklubbÄndringar och tillägg?Kontakta: info@numismatik.se110 SNT 5 • 2013

Föredrag omprovmynt på SNFden 29 maj 2013svenska numismatiska föreningensföreningskvällar vårterminen2013 avslutades den 29 maj med ettföredrag om svenska provmynt. Detvar föreningens ordförande Jan-OlofBjörk som rest från Växjö till Stockholmför att hålla detta intressantaföredrag. Det var ovanligt många besökarepå plats denna kväll. Flera avdem var personer som åtminstone jaginte sett på länge på Banérgatan mennu återkommit.Grundstommen i föredraget fannsmed redan på årsmötet i Mariefredförra året. Gripsholmsvikens konferensutrustninghade dock ett och annatoch önska, varför det blev ett otalavbrott då videokanonen slocknadeungefär var femte minut. På Banérgatanfungerade allt till full belåtenhetoch Jan-Olof kunde helt koncentrerasig på själva föredraget.Vad är då ett provmynt? Jan-Olofciterade ur den numismatiska litteraturen:Ett provmynt kan definieras på flerasätt, men det går nog att enas om attdet kan vara någon form av försökspräglingföranledd av till exempel enny regent, en förändring i myntsystemet,metallsammansättningen elleratt man provar en ny präglingsmetod.Gemensamt är också att dessa myntaldrig har varit avsedda att sättas icirkulation, men att det ändå har bevaratsett antal av dessa till våra dagar.Den svenska provmyntshistorien ärriktig spännande. Jan-Olof har forskati det bevarade materialet och visadeen rad tidigare mer eller mindreokända präglingar. Det troligen förstasvenska provmyntet är en 3-penningsom präglades under Karl IX år 1606(SM 87). Det kan finnas äldre provmyntmen dessa är mer osäkra.Jan-Olofs exposé började med demynt som präglades under Gustav IIAdolf och avslutades med föregångarentill femman 1972-1973, ett provmyntpräglat redan 1967. Att nickelmyntensutformning åren 1962-19731. Provmynt 1853/54 under Oscar Imed vikt och legering angivna.SM 161.2. Provmynt 1951 i bronsmed avvikande motiv på åtsidan.Konstnär: Robert Nilsson.SM 194.3. Gipsavgjutning från 1951.Modellen användes på nickelmyntet1962-1973.Konstnär: Léo Holmgren.SM –.fanns med som förslag redan 1951är säkert en nyhet för många. Menlikheten mellan förslag och de myntsom senare kom att präglas är slående.Fig. 3Andra förslag från 1951 förverkligadesredan 1952 även om vissasmärre förändringar av motivet gjordes.Fig. 2Bernadotte-tiden har varit full avprovpräglingar och detta till följdav flera omdaningar av det svenskamyntsystemet. Nya valörer, ringpräglingmed mera skulle testas. Blandmånga provmynt från denna tid är10-öret utan år (1853/54?) (SM 160och 161) särskilt intressant, då bådemyntets metallegering och vikt framgårav motivet på detsamma. Fig. 1Till crème de la crème bland svenskaprovmynt måste räknas de tvåmynt om 5 och 10 francs (SM 234och 235), som framställdes till myntkongresseni Paris 1881. Dessa bådabimetallmynt i guld och platina fannsnaturligtvis med i Björks föredrag.Som samlare tittar vi oftast på åtochfrånsidan men missar randen.Visst inspekteras hela myntet för attkonstatera att randen är oskadad,men ofta stannar det där. Jan-Olofvände på flera av mynten som sågrelativt ordinära ut och visade attflera av dessa hade olika typer avrandpräglingar. Det var tillverkningsmetodersom flera år senare börjadeanvändas på de reguljära mynten.Nödmyntet Kronans vertikala räfflingfinns redan på ett markmynt i kopparfrån 1713 och försök med ringpräglinggjordes redan 1822. Ringpräglinginfördes tillfälligt på kopparmyntenår 1832-1833 (Palmkvistserien) ochblev permanent från 1835.Naturligtvis fanns många flerprovmynt att visa upp, men för engenomgång av alla dessa hade föreningskvällenblivit lång. Vi får hoppasatt Björk delar med sig av sin kunskapytterligare, gärna i skriftlig form. Jagvet att han redan står bakom flera avnotiserna kring provmynt i misab:sauktionskataloger.SNF gjorde under denna föreningskvällett försök att spela in helaföredraget för en eventuell framtidapublicering på hemsidan. I skrivandestund är inte inspelningen redigerad,men förhoppningsvis blir detett intresseväckande sammandrag på10-20 minuter. Faller inspelningsförsöketväl ut kan säkert även framtidaföredrag komma att videofilmas ochpubliceras för en lite bredare publikän den som får plats på Banérgatan.foto: jan-olof björk.Ingemar SvensonReferensSM = Ahlström, B., Almer, Y., Hemmingsson,B.: Sveriges mynt 1521-1977.Stockholm 1976.SNT 5 • 2013111

Moder Svea igenRiksbankens minnessedel över Tumba sedelpappersbruks tillkomst 1755. Specimen. Mått: 170 x 92 mm.foto: riksbanken.i en kort artikel i februarinumreti år berättade jag om Moder Sveaoch andra kvinnor på våra sedlar.Där framgick av min text att motivetSittande Svea sågs på en sedel sistagången på Riksbankens jubileumssedel1968.I Populär Historia 2013:6 blev jagav en insändare pinsamt nog på-mind om den vackra och välgjorda100-kronorssedel, som gavs ut i sambandmed att Tumba Bruksmuseumöppnade år 2005. Det var för att fira250-årsjubileet (som lämpligt nog inföllsamma år) av Riksbankens sedelpappersbrukstillkomst 1755 som sedelntillkom i en upplaga om 100 000exemplar. På den återfinns ModerSvea i den utformning som utfördesav Julius Kronberg på 1890-talet.Minnessedeln presenterades i SNT2005:4 av Elisabeth Haitto Connah,som då var informatör för det nyabruksmuseet i Tumba.Mer information om minnessedelnfinns här: www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Sedlar/Giltiga-sedlar/Minnessedel/MGLMøntbørs påFrederiksbergefter afviklingen af fire succesfuldemøntmässer fra 2009-2012byder Dansk Numismatisk ForeningSøndag 3. november samlerne velkommentil sin femte møntbørs påFrederiksberg. Der opstilles knapt 40stande med mønthandlere, foreningerog auktionshuse. Hovedparten afde danske mønthandlere stiller op,sammen med handlere fra Sverige,Norge, Tyskland og Italien.Ny deltager i år er Gilles Blancon,Hannover, og Ivano Nutile, Italien.Førstnævnte har specialiseret sig iantik numismatik og medbringer etstort udvalg af græske, romerske, byzantinskeog keltiske mønter, menssidstnævnte medtager mønter fra Italienog Europa samt pengesedler. Såmulighederne for at finde netop énaf de mønter du mangler er særdelesgode.I 2012 var besøgstallet mere end525 gæster, og der var ved udgangenmange som gav udtryk for at de varsærdeles tilfredse med udbyttet afbesøget. Yderligere deltagereliste kanfindes på hjemmesiden:www.cphcoinfair.dk.Den Kgl. Mønt i København deltagerigen i år og opsætter en udstillingved indgangen. Søndag 3. november2013, kl. 10-17, Radisson Blu Falconer,Falkoner Allé 9, 2000 Frederiksberg.foto: torben juul hansen.Mønter bliver diskutteret og mønter bliver der set på. 2012.Preben NielsenSamlere fra Helsingfors ogNykøbing Sj mødes på Frederiksberg.112 SNT 5 • 2013

Sjuttio minutermed Ulrikagöteborgs numismatiska föreninggenomförde år 2007 en studiecirkelkring sju landskapsinventeringar— Kungl. Myntkabinettets projekt,Sveriges Mynthistoria, Landskapsinventeringen.I år hade svensksektionen i föreningeninbjudit Ulrika Bornestaf frånKMK att tala om myntfynden i Halland,den volym (nr 10) i serien därhon står som författare. På grund avatt sista tåget till Stockholm går redan19.40 hade hon endast sjuttio minuterpå sig. Men Ulrika förvaltade minuternaväl. Framförandet var behagligt,men hon lyckades ändå presentera enkolossal mängd fakta. Mycket genomsina excellenta illustrationer. Dessavar även ur konstnärlig synpunktfina. De var uppbyggda kring periodernajärnålder, vikingatid, medeltidoch nyare tid.Ulrika redovisade även de nya fyndsom gjorts efter katalogens tryckningår 2003. Till exempel fem nya fyndfrån vikingatid med 14 mynt. Vidmyntpresentationen gjorde hon endel humoristiska kommentarer somlättade upp faktaflödet. Till exempelatt taket på Versailleslottet är täcktmed material från svenska plåtmynt.Varbergs fästning där man hittat mynt från 1500-, 1600- och 1700-talen.foto: ulrika bornestaf, 2012.Själva föredraget varade 50 minuteroch 20 minuter ägnades åt frågor,debatt och kaffe. En medlem från Nyebronära Viskan visade ett arabiskt silvermyntfrån 800-talet som han hittatnär han var tio år.De fynd och mynt som Ulrika valt utvar mycket upplysande. Hon hann medatt sätta in mynten i deras historiskasammanhang. En upplysning gladdemig mycket: nu är mynten i landskapsinventeringsböckernasökbara på sml.myntkabinettet.se – vilket framsteg!Avslutningsvis redogjorde hon förden svenska lagstiftningen om myntfyndoch hembudsplikt och de ändringsförslagsom är under utredning.Att det varit en mycket givandekväll det var alla ense om, särskiltde hitresta deltagarna från Halland.Hoppas Ulrika får tillfälle att spridasina kunskaper i fler föreningar!Till sist: Hjärtligt tack Myntkabinettetför att vi i GNF fick låna UlrikaBornestaf!Bengt HolménOskildrat pommersktbesittningsmyntdet sista besittningsmyntet medden svenske monarkens porträtt ärAdolf Fredriks mynt från Pommernmed myntorten Stralsund. Otto HenrikKnorre (OHK) var myntmästarei Stralsund åren 1758-1760 och efterföljdesav Lorentz Fredrik Knorre(LFK) år 1761. I varken Sveriges besittningsmynt(SB), 1980, eller i DenSvenska Mynthistorien (SMH), 2007,omnämns 1760 års mynt med myntmästarmärketLFK.På Heidrun Höhns auktion 77 iTyskland i april i år köpte jag en troligenokänd och opublicerad 8-groschen(1/3 taler) 1760 med myntmästarmärketL.F.K. (objekt 2115)! BådeSB och SMH anger endast 1760 OHK(SB 246, SMH 47:1) och 1761 LFK(SB 247a), inte 1760 LFK.Exemplaret är tyvärr slitet menändå mycket intressant. Om någraav SNT:s läsare har mer informationom detta mynt skulle jag vara myckettacksam!Ottar ErtzeidReferenserAhlström, B., Almer, Y., Jonsson, K.:Sveriges besittningsmynt. Stockholm 1980.Den Svenska Mynthistorien. Frihetstidenoch den gustavianska perioden 1719–1808.Utgiven av Kungl. Myntkabinettet ochSvenska Numismatiska Föreningen.Stockholm 2007.foto: författaren.Adolf Fredrik,Stralsund, 8 groschen 1760med myntmästarmärket LFK.SNT 5 • 2013113

Såväl äldre som yngre myntsamlare fann vägen till Myntmässan i Borlänge 2013. foto: författaren.Myntmässa i Borlängeför fjärde åretfalu-borlänge myntklubb arrangeradeen myntmässa lördagen den 6april i sin klubblokal Liljegården belägeni centrala Borlänge. Det var fjärdeåret i rad som myntmässan genomfördes.Tre externa utställare fannspå plats, en fjärde hade tyvärr tvingatslämna ett sent återbud. Lokalensutställningsyta fylldes ändå upp medsexton bord, som de externa utställarnaoch klubbens egna medlemmarställde ut på.Som sig bör på en myntklubbsmässa fanns givetvis ett brett utbudav mynt. En hel del sedlar, polletterauktioner & mässor14/9 MISAB — s. 12028/9 Myntmässa i Lund — s. 116.5/10 Myntmässa i Norrköping —s. 114.7-11/10 Künker, Osnabrück —s. 98.19/10 Holmasto, Helsingfors —s. 1173/11 Myntmässa i Frederiksberg— s. 11216/11 Myntkompaniet — s. 119och medaljer fanns dessutom med iutbudet. En av klubbmedlemmarnaställde ut en fin samling av både lokalmyntoch annorlunda betalningsmedel.Besökarna kunde kort ochgott ta del av ett rikt utbud av intressantaföremål.Mässkommittén summerade mässansom mycket lyckad. Antalet betalandebesökare ökade 20 % jämförtmed mässan 2012. Antalet medlemmarsom besökte mässan var så gottsom lika många som förra året.Klubben fick under dagen tre nyamedlemmar, varav en junior. Falu-Borlänge Myntklubb har därmedomkring åttio medlemmar!35-årsjubileum och fler mässorI höst kommer klubben att uppmärksammasitt 35-årsjubileum (1978-2013) och med den genuina mynttraditionsom finns i Dalarna medmynttillverkning i Avesta, Hedemoraoch Säter under århundranden finnsdet all anledning att förbli en livaktigmyntklubb här intill Dalälven, föratt citera Anette Lyngeberger som ärklubbens ordförande.Mässkommittén har ambitionen attytterligare utveckla den kommandefemte mässan i ordningen 2014.Björn LindqvistFBMK:s sekreterareKöpes25 öre 1867 på 66 (-1/1+)Ralf Karlssonrtk@bredband.netMYNTMÄSSA INORRKÖPINGLÖRDAG 5 OKTOBER 2013kl. 10:00 – 15:00MATTEUSGÅRDENNorra Promenaden 108Mynt, Frimärken, Vykort, AntikCa 20 mynthandlare/utställareABAXA.se MynttillbehörFörsäljning – VärderingArrangör:Norrköpings Myntklubbhttp://norrkopingsmyntklubb.seinfo@norrkopingsmyntklubb.se114 SNT 5 • 2013

Den mångsidigeAgi Lindegrenagi lindegren (1858-1927) var enmångsidig konstnär. Han var intebara utbildad arkitekt (slottsarkitekt)utan även tecknare, dekoratör ochgrafiker och en ofta anlitad formgivareav exlibris – bokägarmärken.Hans eget exlibris visar ett träd meddess stadiga stam förankrad i jorden.Ur stammen ses grönskande grenar.Kring trädet ringlar sig devisen: hinclabor: hinc merces: [= ungefär: ”Urarbetet kommer belöningen” (tackHarald Nilsson för översättningen)]samt förstås agi. Dessutom hade Lindegrenen viss numismatisk anknytningsom vi ska se här.Agi (August var hans egentliganamn) föddes i Hudiksvall och gicki läroverket där men kom att studeravid Tekniska högskolans arkitektlinje1877-1881 och vid Konstakademien1882-1885. Han var god vän medAlbert Engström och därtill dennesmedhjälpare i tidningen Strix.Lindegren var sin hemstad Hudiksvalltrogen. Där gifte han sig medAnnie Hjortzberg som var syster tillOlle Hjortzberg, båda konstnärer. Detvar Agi Lindegren som 1894 föreslogbyggandet av Hälsinglands museum iHudiksvall. Han och hans familj stöttademuseet både ekonomiskt ochgenom dyrbara donationer av såvälkonst som konsthantverk. Att hanäven ägde ett visst numismatiskt intressevittnar gåvorna till museet avsåväl mynt som numismatisk litteraturom. Dessa förevisades undertecknadvid ett besök på museet i våras.Förslag till femtiokronorssedel för Östergötlands Enskilda Bank.Komponerat och ritat av Agi Lindegren 1893. Julius Kronbergs allegoriska figurÅkerbruket med Moder Svea kommer ju igen på den senare 10 000-kronorssedeln(1958) av Eric Palmquist. KMK.foto: gabriel hildebrand.SedelkonstnärVad som kanske är mindre känt äratt Agi Lindegren var med och ritadeflera av 1890-talets sedelförslag.Tillsammans med Julius Kronberg(1850-1921) utarbetade han skissertill Riksbankens nya sedlar menfrämst privatbankernas sedlar (privatbankerhade rätt att ge ut egnasedlar fram till 1903).De förslag till privatbankssedlarnasom är signerade, och som man därförmed säkerhet vet att Lindegrenoch Kronberg står bakom, gäller följandebanker: Mälare-ProvinsernasEnskilda Bank, Norrbottens EnskildaBank, Skånes Enskilda Bank samtÖstergötlands Enskilda Bank. Troligenär de båda också konstnärernabakom de slutgiltiga sedlarna som utgavsav Mälare-Provinsernas EnskildaBank, Norrbottens Enskilda Banksamt Östergötlands Enskilda Bank.Jacob Bagges sedeltryckeriÅr 1986 erhöll Kungl. Myntkabinetteten större samling sedelblanketter,färgprover, provtryck och skisserfrån AB Tumba Bruk. Dessa härrördefrån AB Jacob Bagges Sedeltryckeri iStockholm, mestadels privatbankssedlar.Häri ingår bland annat de sedelskissersom Julius Kronberg ochAgi Lindegren utförde.Monica Golabiewski LannbyLitteraturWiséhn, I.: Agi Lindegren och JuliusKronberg – två sedelkonstnärer på1890-talet. SNT 2001:3 s. 65-67.Agi Lindegrens eget exlibris, som hananvände i sitt exemplar av Jonas Hallenbergsavhandling om arabiska mynt:Ex occasione Numi Cufici de nominis deGud, in Suio-Gothica cognatisque linguisorigine, disquisitio historica et philologica,tryckt i Stockholm 1796.Hallenberg blev senare riksantikvarie,1803. I den rollen inventerade ochpublicerade han Kungl. Myntkabinettetssamlingar och myntfynd.Boken ingår i Lindegrens donation tillHälsinglands museum.foto: författaren.SNT 5 • 2013115

Stulet: "LitetMynt Cabinette"Som ett litet bidrag till raden av tidigamyntsamlare får utdrag ur nedanståendebouppteckning samt omnämnandenav ett par myntstölder tjäna.en bouppteckning förrättadesden 10 december 1827 på Trånghallai Bankeryds socken några kilometernorr om Jönköping efter hovrättsassessornoch häradshövdingen AndersHarald Almqvist, som avlidit den 20oktober samma år. Hans tio år äldrehustru, som hette Anna Helena Sundström,dog 1½ år senare. Äktenskapetvar barnlöst.Almqvist var född i Vänersborg år1781, där fadern var landssekreterare.Höstterminen 1796 skrevs sonen invid Trivialskolan i Skara. Han tillhörför övrigt de skaradjäknar som jag är ifärd med att biografera. (Se även minartikel om Gustaf Adolf Sandbergsefterlämnade myntsamling i SNT2013:3, s. 59.)I bouppteckningen nämns blandannat riksdalrar, en kröningspenning,ett skådemynt, svenska och utländskadukater i olika valörer samtett österländskt guldmynt. Alla guldmyntär antecknade som saknade, övrigamynt som bibehållna eller redanbortgivna av änkan. Nämnt är ocksåett stulet "Litet Mynt Cabinette af omkring300 dels svenska dels utländskamynt i silfver, större och mindre".Även ett litet myntkabinett av kopparär upptaget i bouppteckningen mensom "finnes i behåll".I en länskungörelse den 2 juni 1819(www.ukforsk.se/landshov/landshov.pdf) rapporterades om stölden:Hos häradshövding Almqvist påTrånghalla hemman i Jönköpings länstals natten till den andra juni 300större och mindre mest gamla svenskaoch utländska silvermynt och medaljer,ett litet silverur och 2 silverbeslagnasjöskumspipor. Hederlig belöningutlovas till den som kan återskaffa detstulna.Dessutom rapporteras om en annanstöld i samma nämnda kungörelse:Samma natt stals från Hovrättsrådetvon Strokirch på Målskog i Backerydssocken en del pengar av olika slagoch valörer, en låda med ogångbarakopparmynt, ett guldur förfärdigati Paris av Walair och en guldbit avgenombrutet arbete, flera stora förläggsskedar,12 matskedar, flera andraskedar, skospännen och armknapparmed slipade stenar, en fin rakkniv, entobakslåda av ek fodrad med bly ochnågra nycklar.På Målskogs säteri satt då hovrättsrådetJohan Filip von Strokirch(1764-1841) med sin maka AgnetaSofia Gyllenhaal (1763-1852).Pelle RäfAnders Harald Almqvist är vad redaktionenkänner till hittills inte nämnd iden numismatiska litteraturen. WilhelmTheodor Strokirk (1823-1895) är däremotvälbekant i numismatiska kretsar. Menhuruvida de båda herrarna Johan Filip ochhan är släkt med varandra överlåter vi tillandra att studera. Red.Sveriges Mynthandlares FöreninganordnarMYNTMÄSSA I LUNDLördag 28 septemberHotel Lundia(100 meter från järnvägsstationen)Öppettid: 11.00 – 16.00Entré 20 krSVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGSjöberg 1 • 147 91 Grödinge • Tel. 08 - 732 66 86 • 070 - 212 64 55www.mynt.nu/smf/116 SNT 5 • 2013

SÄLJ OCH KÖP PÅ HOLMASTOSINTERNATIONELLA NUMISMATISKASPECIALAUKTIONER I HELSINGFORS!RESULTATEN TALAR FÖR SIG:SEK 140 000SEK 560 000 SEK 64 000SEK 800 000SEK 400 000PÅ HOLMASTOS OKTOBERAUKTION SÄLJES BLAND ANNAT:...och transportsedeln 100 Daler 1667, som avbildats på sid 15 i boken Sveriges sedlar.1 2 5 a u k t i o n e r sed a n å r 1978 .STOR KÖPSTARK RYSK KUNDKRETS,”ALLA OLIGARKER KÖPER HOS OSS”.HOLMASTOMy n t- och a n t i k h a n d e lWWW.HOLMASTO.FI | HOLMASTO@HOLMASTO.COMALEXANDERSGATAN 50 (INVID STOCKMANN) 00100 HELSINGFORS, FINLAND EST. 1949tel: +358-9-666500SNT 5 • 2013117

LUNDS MYNTHANDELKÖPER och SÄLJERBYTER och VÄRDERARMYNT och SEDLARTILLBEHÖR och LITTERATURGRATIS LAGERLISTA(uppge samlarområde)Klostergatan 5, 222 22 LUNDTel. och fax 046 – 14 43 69e-post: siv-gunnar@swipnet.seHÅKAN WESTERLUNDMYNTHANDELKÖPER • SÄLJER • BYTERMYNT • SEDLAR • MEDALJEROlympiska föremålVasagatan 42111 20 STOCKHOLMTel. 08 – 411 08 07Öppet: måndag–torsdag 11–13SELINS MYNTHANDEL ABMynt Sedlar MedaljerOrdnar NålmärkenÖppettider:Vardagar 10.00 – 18.00Regeringsgatan 6111 53 StockholmTel. 08 – 411 50 81Fax. 08 – 411 52 23HB MYNT & MEDALJERSveavägen 96Box 19 507S-104 32 Stockholm 19T-Rådmansgatan (uppgång Handelshögskolan) + fax 08 – 673 34 23Svenska och utländska mynt, sedlar och ordnar,militaria och nålmärken, medaljerÖppet: vardagar 11-17, fredag 11-15TILLBEHÖR FÖR MYNT,FRIMÄRKEN OCH VYKORTtill lågprisHF FRIMÄRKENLurendalsvägen 7, 439 62 FrillesåsTel. 0340 – 65 04 57www.hffrimarken.com • info@hffrimarken.comSkarabéMynt & Guld ABköper och säljerMYNT, SEDLARoch MEDALJERFöremål från antikenVästra Hamngatan 6411 17 GöteborgTel. 031 – 135 088skarabe@telia.com – www.skarabe.euÖppet: Vardagar 10 – 18118 SNT 5 • 2013

MYNTAUKTIONi Stockholm lördag 16 novemberNågra mynt vi har sålt tidigare:(inklusive köparprovision)1 daler 1594“SIGIMVNDVS”677.000:-1 daler 1598106.000:-8 mark 160881.000:-½ dukat 170145.000:-½ dukat 1747Ädelfors82.000:-4 dukater 184368.000:-2 dukater 184337.000:-50 öre 186226.000:-1 riksdalerriksmynt 187339.000:-2 kr 1878 “OCH”84.000:-Norge 1 speciedaler 182457.000:-Norge ½ speciedaler 1873181.000:-Bättre mynt och hela samlingar mottages till höstens myntauktion.Vi har mycket goda möjligheter att finna köpare till dina objekt eftersom mer än20.000 kunder i Sverige och utlandet ser varje auktion via vår hemsida och katalogen.Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion!Vi köper även guld och silver kontant!MyntkompanietSvartensgatan 6116 20 StockholmTfn: 08–678 32 17Fax: 08–643 22 38E-post: coins@philea.sewww.myntkompaniet.seSNT 5 • 2013119

MYNTAUKTIONERI SVERIGE ABAUKTION 914 september 2013Garnisonen - StockholmAuktionskatalogenbeställs genominsättning av 190 krtill bg 399-0090Myntauktioner i Sverige ABBanérgatan 17 - 115 22 StockholmE-mail: info@myntauktioner.se - Telefon: 08-410 465 65www.myntauktioner.se