skolbladet - Sundsvall

Redaktörens raderHär kommer sista numret av Skolbladet för 2009 – även om tidningen kommer utnågra dagar in på 2010. Året som har gått var fullt med förändringar för helaSundsvalls kommun som organisation. Och inte minst för barn- och utbildningsförvaltningen.Vi började 2009 med en förnyad organisation när förskolan och grundskolandelades i södra och norra områdena. 2010 är inte annorlunda.Vi startar året med att välkomna vår nye skoldirektör, Tommy Nilsson, som börjadevid årsskiftet. Ni möter honom i en artikel i detta nummer av Skolbladet.Christin Strömberg går vidare till ett annat uppdrag inom Sundsvalls kommun efterfyra år som skoldirektör. På nästa sida får ni läsa hennes sista ledare som vår chef.Skolbladet har varit på besök hos Bällsta förskola. Där finns en naturpedagogisktinriktad avdelning med 20 barn i åldrarna 3-5 år. Det är naturen som ger materialtill barnens kreativitet, fantasi och nyfikenhet. Naturpedagogik får stöd i forskningensom bedrivs vid Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik vid Linköpingsuniversitet.Vi har också träffat lärare och elever på Hotell- och restaurangprogrammet. Kockelevernahar deltagit i en tävlig på temat smart mat. Lärarna imponerades av elevernaskreativitet, engagemang, motivation och ansvarstagande under tävlingsperioden.Läs om deras funderingar kring hur man ska kunna locka fram samma engagemangoch motivation hos eleverna i skolvardagen.Sundsvalls kommun och Mittuniversitet har ett avtal som erbjuder blivande lärareverksamhetsförlagd utbildning, så kallad VFU. Det är våra lärare inom förskolan,grundskolan och gymnasium som handlederlärarstudenterna under en del av utbildningen.Här kan du läsa om lärarutbildningenoch om hur det är att varalokal lärarutbildare.Skolbladet visar upp och berättar om enliten del av det som sker ute i verksamheten.2010 fortsätter vi på samma sätt. Vikommer att fortsätta att skriva om ert engagemangoch fantastiska arbete.Vi i redaktionsgruppen önskar er alla ettunderbart 2010, fyllt med motivation ochutvecklingsmöjligheter. God fortsättning!Trevlig läsningSolange Hamrin, telefon 060-19 12 82, solange.hamrin@sundsvall.seinnehållDet finns mål och meningmed vår färd... 3Tommy Nilsson – ny skoldirektör 4Utmaning förmorgondagens kockar 6Lärarutbildning– en gemensam angelägenhet 9Lokal lärarutbildare– roligt, lärorikt och krävande 10Inlärning utomhusvid Bällsta förskola 12Anna-Karin Åsander:– Jag vill ge elevernalust till lärande 16skolbladetInformations- och personaltidning föranställda vid Sundsvalls kommuns skolorBarn- och utbildningskontoretSundsvalls kommunNorrmalmsgatan 4851 85 SundsvallRedaktör Solange Hamrintel 060-19 12 82solange.hamrin@sundsvall.seAnsvarigutgivare Christin StrömbergRedaktionskommittéKenneth SteinerAnn-Britt SörensenProduktion FryklundsTryck Tryckeribolaget, SundsvallOmslagsbild Monika Frank, pedagog påBällsta förskolas naturpedagogisktinriktade avdelning.Foto: Svanthe HarströmmSkolbladet finns också påwww.skola.sundsvall.se2

Det finns mål och meningmed vår färd...… och vägen är absolut mödan värd!ledareDet här är min sista ledare i Skolbladet, och nu vill jag framför allt säga hurglad och även stolt jag är över de här åren i kommunens mest angelägnaverksamhet, och den stora tilltro jag har till det jobb vi utför tillsammans.Det är genom att jobba tillsammans som det blir bra, ingen klarar det på sinegen kammare. Vi gör varandra bra!En sak som varit så påtaglig för mig de häråren, där inte allt varit enkelt och inte ensalltid roligt, det är att jag hela tiden käntmig väldigt motiverad. Motiverad att diskuterautveckling och lärande, motiverad attleda mot våra mål och motiverad att spridakunskap om den kommunala verksamheten.Motivationen är ju nu inte en egenskap manhar i sitt eget huvud utan motivation är ettresultat av det sammanhang man finns i, detman möter och det man ser omkring sig. Jaghar haft förmånen att finnas i ett sammanhangsom är utmanande och stimulerande,och som jag tycker har gett mig möjlighetatt verka för de frågor som jag tycker ärkommunens viktigaste. Motivationen är avgörandeför att växa.Motivera meraJag har rätt nyligen blivit mormor, och pånytt blivit varse kraften i ett barns grundläggandesträvan att etablera kontakt och fågensvar från personer runt omkring – fungerarinte ett leende kan ett skrik ge resultat.Det är jätteroligt att se framstegen från veckatill vecka och framför allt den energi som”den lilla damen” lägger i att pröva om ochom igen för att till slut lyckas rulla runt, attsträcka sig efter och gripa tag i favoritleksakenoch hålla fast i den, hela tiden uppmuntradav framstegen och beundrande tillrop.Mormorshjärtat blir alldeles varmt bara jagtänker på det. Jag är alldeles säker på att detär lika för henne som för mig, att motivationenför att fortsätta beror på det hon haromkring sig och det gehör hon får från ossi omgivningen. Som sagt, motivationen ärinte en egenskap den utvecklas i relationmed sammanhanget.Därför är det så viktigt att alla som harförmånen att jobba med barn och elever,fokuserar på att skapa ett sammanhang runtbarnen som motiverar till det vi vill att förskolanoch skolan ska ge, nämligen utvecklingoch lärande. Det som motiverar är vadbarnet ser, inte vem barnet är. Ser de mogna,engagerade och kunniga vuxna som kan getrygghet och som har höga förväntningar påbarnen/eleverna? Ser de roliga miljöer somlockar till att pröva nytt?Det är lärmiljön med din pedagogiskaförmåga som barnet och eleven ser!! Värnaglittret i deras ögon och tänk på att vaddom ser och det gensvar de får från dig äravgörande för om de är motiverade framöver.Förutom ungdomar med goda kunskaperbehöver arbetslivet ungdomar med rättinställning!Värdefulla ansträngningarLäste häromdagen att man egentligen aldrigska berömma talang och begåvning utanbelöna ansträngningen. Klokt sagt och helti linje med att elever stimuleras av tilltro ochhöga förväntningar på att göra sitt bästa, inteorealistiska men höga.Tänkte bland annat på det när vi i förvaltningsledningeni veckan hade vårt årligasamtal utifrån alla era kvalitetsredovisningaroch än en gång blir det uppenbart att mycketgott prövas och pågår i våra verksamheter.Jag tycker det är ett stort dilemma att vårverksamhet nästan uteslutande bedöms utifråneffekterna av vårt arbete, som elevernasbetyg, men det finns inga bra sätt att värderaansträngningen för att eleverna ska lyckas.Dilemmat är att ingen kan ta ansvar för vadsom händer i en annan persons huvud, menman kan ta ansvar för sin egen ansträngningoch kvaliteten i det man gör. Tur att viändå känner att ansträngningen har ett stortvärde, för hur skulle vi annars våga tänkanytt och våga pröva nytt.Karin Boye skrev: ”Nog finns det mål ochmening i vår färd – men det är vägen, som ärmödan värd.” Jag kan inte annat än att hållamed henne, … vägen är mödan värd!Slutligen – stort tack för den här tiden, denhar lärt mig mycket och jag hoppas att denockså gett er en hel del. Och framför allt tackför alla möten, nästan alltid de allra bästa förfortsatt lärande!Lycka till!Christin Strömberg, skoldirektör3

Tommy Nilsson– ny skoldirektörHan är engagerad, tydlig och målmedveten. Han har tävlingsinstinkt, menär inte hetsig utan förespråkar tålamod och uthållighet. Han tycker att detär fantastiskt roligt att jobba med människor och lärande och han betonarvikten av entusiasm och glädje i det man gör.Han heter Tommy Nilsson och är ny skoldirektör i Sundsvalls kommun.Tommy är född och uppvuxen i Kalmar.ringar ska få genomslag bland alla somHan blev antagen som aspirant inomberörs i en stor organisation.armén 1984 och flyttade då till Borås. I 15– Jag tycker att professor Ulf Blossingår har han varit officer och genomgått allastår för ett sunt resonemang kring hur mannivåhöjande utbildningar som finns inomfår en förändring att slå igenom.försvaret vilket ledde till att han blev utta-Ulf Blossing delar in förändringsproces-gen till en chefsurvalsgrupps, det som tidi-sen i fyra faser.gare hette generalstabskåren.Den första fasen är initieringsfasen, det– Genom åren har jag alltså byggt envill säga när vi har fått ett uppdrag ellerbra grund för mitt ledarskap och för attidentifierat något som ska förändras. I ini-arbeta med människor, konstaterar han.tieringsfasen kan man jobba olika vis, till1999 lämnade han försvaret och blevexempel med föreläsningar, work shops,rektor på en grundskola i Borås. Ett par årlitteraturstudier, lärande samtal och andrasenare blev han skolchef i Biskopsgårdenolika typer av input för att sprida kunskapi Göteborg. Där var han i fem år innanoch kännedom. Här är ledarskapet jätte-sökte sig tillbaka till Borås och ett uppdragviktigt.som verksamhetschef för förskola, skola,Sedan kommer en svår fas – implemen-fritid och kultur. Och det är därifrån hanteringsfasen. Det är när vi ska föra in detnu kommer till Sundsvall.nya i organisationen. Även här är ledarskapetjätteviktigt, men tålamodet ochTålamod och uthållighetuthålligheten är ännu viktigare. I en orga-Han beskriver sig själv som väldigt enga-nisation finns alltid många olika erfarenhe-gerad och erkänner att han kräver mycketter, synsätt och synpunkter representerade.av sig själv och av dem han möter – utifrånVid en förändring gäller det att ha tålamo-deras förutsättningar.det att ”loopa om” olika synsätt och få medTålamod har han lärt sig med tiden.sig åtminstone majoriteten.– Tålamod handlar inte enbart om ettDärefter kommer institutionsfasen, då4På plats i Sundsvall. Tommy Nilsson– kommunens nye skoldirektör.Foto: Svanthe Harströmförhållningssätt, menar Tommy. Tålamod,liksom uthållighet, är också faktorer jagtror mycket på för att beslut och föränd-förändringen ska sätta sig i organisationenoch bäras av verksamheten. Och det tartid. Enligt professor Blossing måste man

äkna med att det i större organsiationerför hur man ser på saker och ting i den härlärandet. Jag är av den åsikten att man kantar mellan fyra och nio år.organisationen. Jag vill så snart som möj-systematisera kunskapsperspektivet tydligtDen fjärde och sista fasen handlar omligt få en bild av förutsättningarna här. Jagoch skarpt, på samma sätt som med värde-att sprida det goda exemplet till andra.har förstås läst kvalitetsredovisningar, mål-grundarbetet och den sociala utvecklingen.– Mina egna lärdomar och erfarenheteroch resursplaner, skolplan, ledarplan och– Det yttersta uppdraget för oss äröverensstämmer med Ulf Blossings syn påmycket annat som kommunen ger uttrycknaturligtvis kunskapsuppdraget. Vi skaförändringsprocessen, konstaterar Tommy.för. Men vad finns under ytan? Det ska blikunna ge våra barn och ungdomar detFörutom tålamod och uthållighet tror jagspännande att ta del av.som de är berättigade till, att till exempelmycket på att arbeta med långsiktighet,nå behörighet till gymnasieskolan, påpekarhelhetssyn och strategisk metodik, det villsäga involvera ledare och medarbetare.UnderifrånperspektivTommy återkommer ofta till begreppetunderifrånperspektiv och menar att detfinns en väldig kraft i det.– Under senare år har jag jobbat mycket“För mig hör desociala målen ochkunskapsmålenintimt samman ochmåste integreras”Tommy. Men samtidigt höjer han ett varningensfinger och uppmanar till vaksamhetpå det allt starkare kunskapsperspektivsom nu växer fram, till exempel i förskolansläroplan.– Det sociala perspektivet får inte tappasbort.med underifrånperspektiv, inspirerad avLockad av röda trådenprofessor Gunnar Berg, berättar han ochIntegrerade mål– Det som lockat mig att flytta tillger ett exempel från Borås.Tommy konstaterar att elevpengen ärSundsvalls kommun är bland annat den– Alla pedagoger på en skola tillfråga-högre i Sundsvall än i Borås. Men resul-sammanhållna skolorganisationen, meddes om vad de ser för framgångsfaktorertaten, i form av betygen i år 9, är sämre iden röda tråden från förskola till gymna-och vilka behov de har. För dem speladeSundsvall än i Borås.sieskola, som gör det möjligt att jobba medspråket en central roll. Vi fångade upp– Jag tänker inte dra några slutsatserhelheten och elevens utvecklingsresa frångruppens uppfattning och känsla, gjordeutifrån dessa siffror just nu, säger han.förskola till gymnasiet. Det är en fantastiskkopplingar till styrdokument och mål ochMen det kan bli spännande att gå in ochtillgång, tycker Tommy. Han ser ocksåarbetade för att pedagogerna skulle kännatitta på förutsättningarna i Sundsvall ochutmaningar i sitt nya uppdrag, exempelvisigen sig och känna sig hemma. Det resulte-spegla dem mot jämförbara kommuner.i framväxten av allt fler friskolor i kommu-rade så småningom i en jättekraft i pedago-Det skulle ge ett gott underlag att disku-nen.gernas arbete. Känslan av ”vi tillsammans”tera med politiker, anställda, elever och– Min utgångspunkt är att konkurrensoch att man är med och påverkar skapar enföräldrar. Men jag tror inte att det är avgö-är stimulerande, men jag tycker att det ärotrolig drivkraft.rande hur mycket resurser vi har, utan hurviktigt att jobba för likvärdiga förutsätt-– I min roll vill jag synliggöra och möj-vi använder resurserna.ningar för de båda skolformerna.liggöra en metodik där underifrånperspek-– Jag har förstått, utifrån vad jag harHans första intryck av Sundsvall somtivet kommer till tals. Jag tycker också attläst, att man här i Sundsvall jobbat mycketstad är positivt – överraskande positivt,det är viktigt att diskutera och kommamed trygghet och värdegrundsperspekti-hävdar han.fram till vilka roller vi har i en organisa-vet. Men kunskapsperspektivet framträder– Musik, litteratur, naturen och motiontion. Jag har ju förväntningar på andra iinte lika tydligt i de dokument jag läst.ger mig kraft, energi och balans i tillvaron.organisationen och de har förväntningar– För mig hör de sociala målen ochDet verkar finnas goda förutsättningar attpå mig, och pratar vi inte om det är detkunskapsmålen intimt samman och måstehitta det här i Sundsvall. Jag är passioneradlätt hänt att man börjar förvänta sig orim-integreras. Har du ingen trygghet ochorienterare, så bland det första jag gjordeligheter.ingen socialt fungerande situation i grup-när det stod klart att jag skulle flytta till– Nu när jag börjat i Sundsvall ska jagpen och enskilt, så har du kanske liteSundvall var att söka reda på Sundsvallslägga mig vinn om att skapa en förståelsestörre utmaning i att ta till dig kunskapen iorienteringsklubb.5

där, med planering av menyn, genomförandetoch även presentationen av menyninför gästerna, funderar Anders.– De flesta unga mår bra av att få tamer ansvar, konstaterar han. Den direktafeedback som eleverna får i restaurangen,av gästerna, är otroligt nyttig och lärorik.UtvecklandeSanna, som går sista året på HR-programmet,tycker att idén om mer elevansvar iRestaurang Altin är bra.– När det är på riktigt, med gäster i restaurangen,tar man uppgiften på mer allvaroch anstränger sig mer än vad man kanskegör på en vanlig lektion, menar hon.Lars-Erik, som har undervisat på programmeti många år, ser möjligheter:– Det här med att tänka i nya banorför att hitta nya inlärningsvägar är utvecklande– även för mig som ändå varit medväldigt länge.Vinnande recept iSmart mat-tävlingenVaniljpannacotta med kryddäpplenav Felix Persson, Sanna Rafstedt och Andreas JanssonPannacotta5 dl grädde1 vaniljstång1 dl socker2 gelatinbladIngredienser till kryddäpplen2 äpplen50 g socker100 g vatten1 kanelstång1 stjärnanis½ tsk stött kardemumma4 blad citronmelissSkala, kärna ur och klyfta äpplena. Koka upp vattnet.Smält sockret i en annan kastrull. När sockret börjarsmälta och får en gyllenbrun färg tillsätts det kokandevattnet. Rör om. Tillsätt kryddorna, låt koka någraminuter. Lägg i äppelklyftorna och koka på svag värme ca5 min. Låt svalna och lägg kryddäpplena ovanpå pannacottansom fått stelna i kylen. Garnera med citronmeliss.Indisk bön- och rotsaksgrytaav Andreas Larsson och Emil StrandbergUgnsbakade grönsaker2-4 morötter2-4 stora potatisar1-2 palsternackor1 röd lök1-2 vitlöksklyftorolivolja och saltBöngryta100-140 g nötkött½ gul lök2 msk olja½ tsk malen gurkmeja½ tsk malen kryddpeppar½ tsk malen kanel½ tsk malen spiskummin2 stora gröna äpplen225 g kokta vita bönorsalt och pepparDressing2 dl creme fraichevirlök efter smaksalt och pepparSkär grönsakerna i stickor och klyftor och hacka vitlökenfint. Lägg alt i smord ugnssäker form. Häll över lite olja,salta och rör om. Grädda i ugn 220 °, 10-20 min.Hacka köttet fint och bryn det lätt. Hacka lök och läggi pannan med köttet, Tillsätt alla kryddor. Hacka äpplenoch lägg i pannan, låt steka tills de blir lite mjuka. Tillsättbönor och stek tills de är varma. Smaka av med salt ochpeppar. Rör ihop dressingen och servera till grytan.8

Lärarutbildning– en gemensam angelägenhetför universitetet och kommunenDagens lärarutbildning är en högskoleförlagd yrkesutbildning och den ären gemensam angelägenhet för universitet och kommuner. Utbildningenbygger på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskollärareoch lärare runt om i kommunen spelar en nyckelroll i utbildningen – somlokala lärarutbildare, LLU.Lärarutbildningens mål är att utbilda kritisktreflekterande lärare med pedagogiskkompetens för samhällets behov. Utbildningenska ge så väl teoretiska kunskaper sompraktiska erfarenheter och utgöra grundenför det livslånga lärandet som professionellpedagog.I både den högskoleförlagda delen av ut -bildningen och i den verksamhetsförlagdadelen, som sker ute i förskolor och skolor,integreras hela tiden teori och praktik.Det ställer höga krav på lärarutbildarna.En lokal lärarutbildare måste, förutom attvara en god reflekterande praktiker, ocksåvara väl förtrogen med den vetenskapligagrund som praxis vilar på. På motsvarandesätt måste lärarutbildarna på universitetetkunna förstå så väl praktiken som teorin.Ulla-Lena Fransson och Marianne Gustafsson är Sundsvalls kommuns VFU-utvecklare.Foto: Svanthe HarströmMöjligheterSundsvalls kommun och Mittuniversitetethar ett samarbetsavtal som går ut på attblivande lärare erbjuds verksamhetsförlagdutbildning, VFU, på förskolor och skolor iSundsvalls kommun.– Genom att samverka med lärarutbildningenser vi goda möjligheter till skolutveckling.Samarbetet skapar också braförutsättningar för rekrytering av nya lärare,säger Ulla-Lena Fransson, som tillsammansmed Marianne Gustafsson är Sundsvallskommuns VFU-utvecklare.– Det är rektor eller förskolechef somutser lokala lärarutbildare, berättar MarianneGustafsson. Av en lokal lärarutbildare9

krävs ett djupt intresse för pedagogik. Uppgiftenär att handleda studenten in i lärararbetetmed allt vad det innebär. I rolleningår att tydliggöra verksamheten – vad detinnebär att vara lärare, hur man organiserarelevernas lärande men också vad och hurelever lär.– För att utbilda lärare som kan förenaakademisk och yrkesprofessionell kompetenskrävs en tydlig växelverkan mellanteori och praktik. Lärarstudenterna måstefå möjlighet att applicera och reflektera överteorier och mönster, både under sina högskoleförlagdastudier och under sin VFU.Det ställer helt nya krav på den handledningsom studenten ska erbjudas hos oss ipraktiken. Därför strävar vi efter att ge allalokala lärarutbildare en gedigen utbildning ihandledningens konst, säger Ulla-Lena.HandledarutbildningI Mittuniversitetets regi genomgår de lokalalärarutbildarna en tvådagars handledarutbildningsamt 7,5 poängskursen ”Lärandegenom handledning och reflektion”. Dessakurser är obligatoriska. Universitetet erbjuderäven de lokala lärarutbildarna möjlighetenatt bygga på med en magisterutbildningi pedagogik.– Vi arrangerar själva också seminarierför de lokala lärarutbildarna och lärarstudenterna,berättar Ulla-Lena.Central organisationI Sundsvall har man satsat på en centralorganisation för den verksamhetsförlagdautbildningen, med Ulla-Lena och Mariannesom ansvariga bland annat för utveckling avverksamheten och samordning med Mittuniversitetet.Kommunens skolor och förskolorär indelade i partnerområden med enpedagogisk samordnare för varje område.De placerar studenter och är mentorer förstudenterna under VFU:n. Själva genomförandetav VFU:n ansvarar de lokala lärarutbildarnapå förskolorna och skolorna för.Tillsammans med studenterna planerar deoch genomför den verksamhetsförlagdautbildningen samt bedömer studenternasarbete.– Att vara lokal lärarutbildare är att geoch ta, beskriver Ulla-Lena. När studentenfår diskutera och reflektera kring återkommandesituationer tillsammans med sinlokala lärarutbildare, utvecklar han eller honberedskap för att arbeta i skolan samtidigtsom skolans personal kan få ökad förståelseför sitt eget arbete.Lokal lärarutbildare– roligt, lärorikt och krävande10Elisabeth Millberg, Sara Dahlqvistoch Ebba Nystrand-Eriksson är er -farna lokala lärarutbildare.Elisabeth jobbar i förskolan, Sarai grundskolan och Ebba i gymnasieskolan.Att vara lokal lärarutbildaretycker alla tre är roligt, givande ochlärorikt. Men det är också ett krävandeuppdrag.– Uppdraget gör att jag hela tiden utvecklasoch växer i min yrkesroll, säger Elisabeth.Det är otroligt nyttigt och lärorikt att ständigttvingas klä sina handlingar, och tankarnabakom, i ord för att på ett så tydligtsätt som möjligt beskriva och förklara förstudenten hur jag tänker och varför jag görsom jag gör.– Jag får ut mycket själv av att ha en lärarstudenthos mig, tycker Sara. Dels håller jagmig uppdaterad på kursplaner, kurslitteratur,forskning m m. Dels har jag som lokallärarutbildare möjlighet att delta i mångaolika seminarier, träffar och utbildningar.Jag har också möjlighet att plantera idéerhos lärarstudenten om möjliga examensjobbkopplade till min skola. Det innebäratt funderingar och frågor som jag har kringmin egen verksamhet kan en student göraen djupdykning i, belysa ur ett vetenskapligtperspektiv och bidra till att jag också får läramig mer.– Som lokal lärarutbildare handlederman vuxna. Det är utvecklande, menarEbba. Man får bolla egna och andras idéer,prata och diskutera pedagogik och metodikmed både lärarstuderande och med kollegori samband med seminarier och olika träffar.TidskrävandeFör att hålla hög kvalitet på den verksamhetsförlagdautbildningen krävs både enga-

Inlärning utomhusvid Bällsta förskolaFoto: Svanthe Harström12

– Pinne, kotte, ormbunksblad. Pinne, kotte, ormbunksblad. Pinne… Vadska vi lägga bredvid pinnen nu Erik?En grupp barn sitter på huk och följer intresserat och nyfiket vad ”fröken”Victoria Widmark, elev från Mittuniversitetet, lägger ut på marken.– Du ska lägga dit en kotte, svarar Erik bestämt.Barnen som är ute i skogen och jobbarsamhetsidé, fick klartecken att starta ochmed mattemönster hör hemma på Bällstaskickade ut information och en förfråganförskola i Matfors, på avdelning Stubbentill barnfamiljer om de var intresserade.där Elisabeth Lenz, Berit Edlund, AnnikaFörsta terminen, 2007, var det 14 barnViklund och Monika Frank arbetar.I luften är det minusgrader. Marken ärsvagt vitpudrad av frost. En blek midvin-anmälda till avdelningen och sedan desshar intresset vuxit. Idag har vi 20 barn iåldrarna 3-5 år, berättar Monika.Förskolepedagog Elisabeth Lenz värmer dagenslunch i Muurikan över elden.Foto: Svanthe Harströmtersol når knappt upp över grantopparna.laven som hänger på trädgrenarna är tom-Hit, till scoutstugan några kilometer utan -Lustfyllda upplevelsertens skägg…för Matfors, åker barn och pedagoger prak-Grundtanken med det naturpedagogiskatiskt taget varje onsdag morgon och åter-arbetssättet är att barnen ska få lära kännaStöd i forskningvänder till Bällsta förskola först efter lunch.naturen via lek och lustfyllda upplevelserDet som pedagogerna vid Bällsta förskola– Vi har möjlighet att gå in i scout-och på så vis lära sig uppskatta och utve-observerat i barngruppen har också stödstugan om vi vill, men vi håller oss mestckla ett livslångt intresse för naturen.i den forskning som bedrivs vid Natio-i skogen och markerna runt stugan. Här– Av erfarenhet vet vi att utomhus-nellt Centrum för Utomhuspedagogik vidfinns också ett utedass, vilket är bra, ochverksamhet leder till färre konflikter, lägreLinköpings universitet. Där har man, medhär finns en iordningställd eldstad som viljudnivå, ökat samarbete, bättre hälsa ochAnders Szczepanski i spetsen, påvisat blandanvänder när vi fixar lunchen, berättar för-bättre motorik och kroppsuppfattning,annat utomhuspedagogikens hälsofräm -skolepedagog Monika Frank.säger Monika.jande effekter. Till exempel att koncentra-Hon berättar också att här ute i naturentionen ökar och stressnivåerna sjunker vidMöjligheter och fördelaragerar barnen mer självständigt än vad deinlärning utomhus. Det sociala klimatetDet är på Monikas initiativ som förskolangör inomhus.bland både barn och lärare blir bättre ochhar startat en naturpedagogiskt inriktad– Utomhus går aktivitetsval ofta föreutomhusinlärning bidrar till en naturligavdelning.kamratval, konstaterar Monica.motion som motverkar, fetma, diabetes och– Jag har tidigare bland annat jobbatDet leder till ständigt nya kontakterbenskörhet.med ”Frilufts” för 6-åringar och i ett pro-inom barngruppen, bra samarbetsklimat,Men varken Bällsta förskola eller Natio-jekt på Norra Berget som handlade omgod kamratskap och att flickor och pojkarnellt Centrum för Utomhuspedagogik ärbarn, natur och kultur och jag är utbildadnaturligt leker tillsammans, med sammautomhusfanatiska. Man ser inte ett natur-inom Friluftsfrämjandet. Det har fått migsaker.pedagogiskt arbetssätt som lösningen påatt se möjligheterna och fördelarna med ett– Vi märker också tydligt hur barnenallt, utan som ett betydelsefullt komple-naturpedagogiskt arbetssätt, förklarar hon.utvecklar sin kreativitet, fantasi och nyfi-ment till det traditionella arbetssättet.– När jag efter några år på en små-kenhet med hjälp av allt som finns i natu-barnsavdelning skulle börja arbeta medren, berättar Elisabeth.Fantastisk kokerskastörre barn hade jag massor av idéer omI skogen blir en kort pinne en varm-– Barnen måste tycka att det är roligt,hur man skulle kunna arbeta medvetetkorv, som grillas över stickorna sompoängterar Monika. Frusna, hungriga ochmed naturpedagogik. Min chef och minabarnen format till en låtsasbrasa. Barkentrötta barn tycker inte att det är kul attarbetskamrater på Bällsta förskola var medfrån ett dött träd blir kött som serveras.vara ute. Vi anpassar oss alltid efter väderpå noterna och jag formulerade en verk-Den stora stenen är ett sjörövarskepp ochoch årstid. Om det till exempel hällregnar13

väntar vi med att ge oss ut och vi serverarinte frukt mitt i vintern när vi är ute. Detär svårt att hålla i en frukt med handskarnapå och det tar för lång tid att äta, så barnenhinner börja frysa.Däremot finns alltid varm choklad ochsmörgås med när barngruppen är ute. Ochpå onsdagar har de med sig lunch, somkokerskan har förberett så att det bara äratt värma på Muurikkan över elden.– Vår kokerska är fantastisk, förklararMonika och hennes arbetskamrater. Förutomatt hon förbereder våra onsdagsluncher,som vi äter utomhus, ordnar hon såatt vi får äta lunch kl 13 alla andra dagarnär vi kommer in efter vår utomhusvistelse,trots att hon då är mitt uppe i diskenefter de andra avdelningarnas lunch samtidigtsom hon förbereder eftermiddagensmellanmål. Utan henne skulle den härverksamheten inte fungera.14Roterar uppgifterNär Skolbladet träffar barnen och pedagogernai Matforsskogen håller ElisabethLenz på att värma lunchen på Muurikkan.Idag serveras nasigoreng.Under tiden jobbar barnen i gruppenRävarna med mattemönster medan gruppenEkorrarna letar djurspår och funderartillsammans med en av pedagogerna kringdet här med is – vad är is egentligen ochhur blir det is?– Vi planerar i fyraveckorsperioder, be -rättar Monika. En av oss pedagoger ansvararför planering och genomförande avsamlingarna med fokus på språk, en annanansvarar för matematik och en tredje förI skogen blir pinnen en varmkorv… Barnens kreativitet, fantasi och nyfikenhet utvecklas medhjälp av allt som finns i naturen.Foto: Svanthe Harströmnaturinriktade övningar. Efter fyra veckorskiftar vi ansvarsområde.Planeringen och målen finns tydligtpresenterade hemma på förskolan, för föräldraratt läsa när de lämnar och hämtarsina barn på förskolan.Vila till musikEfter fyra timmars aktiviteter utomhus ärbarnen ganska nöjda.– När vi kommer tillbaka till förskolanär det aldrig några problem att samla gruppenpå mjuka mattan för en stunds vila. Vivarvar ner till lugn musik och en del barnbrukar somna skönt, beskriver Annika.Efter drygt två år med det naturpedagogiskaarbetssättet har Monika och hennesarbetskamrater svårt att tänka sig jobba påannat sätt.– Naturen ger oss och barnen ett oslagbartunderlag för lärande, menar de.

Mattemönster i naturen. Victoria Widmark, lärarstudent, jobbar med barnen på den naturpedagogisktinriktade avdelningen på Bällsta förskola.Foto: Svanthe HarströmUr Läroplan för förskolanFörskolan skall sträva efter att• varje barn utvecklar förståelse för sinegen delaktighet i naturens kretslopp ochför enkla naturvetenskapliga fenomen,liksom sitt kunnande om växter och djur.• ge barn möjlighet att förstå hur egnahandlingar kan påverka miljön• varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsfömågaoch kroppsuppfattningsamt förståelse för vikten av att värna omsin hälsa och sitt välbefinnande.Litteraturtips:• Utomhuspedagogik som kunskapskälla– närmiljö blir lärmiljö, av Lars OweDahlgren, Sverre Sjölander, Jan Paul Stridoch Anders Szczepanski• Utomhuspedagogik – boklig bildning ochsinnlig erfarenhet, av Lars Owe Dahlgrenoch Anders Szczepanski.• Leka och lära matematik ute, av KajsaMolander, Gert Strandberg, TorstenKellander, Robert Lättman-Masch, MatsWejdmark, Mia Bucht.• Språkglädje, av Ann-Katrin Svensson15

Posttidning BSkolbladetBarn- och utbildningskontoretSundsvalls kommun851 85 SundsvallAnna-Karin Åsander:– Jag vill ge elevernalust till lärande16Respekt är ledordet. Anna-KarinÅsander börjar jobba på att görarespekt till ett naturligt inslag blandsina elever så snart klassen samlatsefter sommarlovet.– Det brukar ta en knapp termininnan det känns som gruppen formatsoch eleverna har blivit ”minabarn”. Sen, när gruppen fungeraroch eleverna känner trygg het, finnsdet inget som är så fantastiskt somatt vara lärare, säger Anna-Karin.Anna-Karin är lärare på Kyrkmons skola iNjurunda. I höstas fick hon nya elever dåhon blev klasslärare för elever i år 3.– Sexorna som jag hade tidigare varunderbara. Dem hade jag jobbat med i fyraår och det var nog den härligaste klass jagnågonsin haft. Men det är alltid lika spännandeatt börja jobba med en ny klass ochnya elever, tycker hon.Inflytande och ansvarElevinflytande och frihet under ansvarpräglar Anna-Karins arbetsmetod.– Jag strävar alltid efter att utgå frånelevernas förkunskaper eftersom det gördem delaktiga i arbetet och det i sin turökar deras motivation att ta mer ansvar.Och med ökat ansvar ökar också elevernasstolthet och glädje i arbetet, beskriver hon.– Målet för mig är att ge eleverna enbra förutsättning för framtiden. När delämnar Kyrkmons skola vill jag att de skaha redskapen att hitta det de vill veta. Ochkanske viktigast av allt – jag vill ge elevernalust till lärande.Nödvändiga verktygDatorn, Internet och mobiltelefon betraktarAnna-Karin som nödvändiga verktygför eleverna i skolarbetet. Lika självklarasom penna, sudd och uppslagsverk.– Mina elever får ha mobilen i klassrummet.Naturligtvis får de inte sitta ochsms:a eller prata i den. Men för dem ärmobilen lika mycket en miniräknare ochkamera som den är telefon, förklarar hon.Tre olika källorHon jobbar inte med klassuppsättningarav läromedel i alla ämnen. I stället ser hontill att det finns ett varierat utbud, mednågra böcker av varje.– Jag vill att eleverna ska använda minsttre olika källor när de söker informationoch fakta. Därför har vi många olikaböcker, men få av varje. Dessutom ger deteleverna mer att samlas två-tre styckenkring till exempel en kartbok. Det skaparett naturligt samarbete och ett naturligttillfälle till lärande samtal eleverna emellan.Anna-Karin utbildade sig ursprungligentill förskollärare och jobbade också iförskolan ett antal år i slutet av 70-taletAnna-Karin Åsander, klasslärare i år 3 på Kyrkmonsskola. Foto: Svanthe Harströmoch hela 80-talet. Så småningom läste honvidare till lärare, samtidigt som hon jobbadeheltid i skolan.Hon hade ett vikariat en tid på Nivrenaskolan,men i övrigt har Anna-Karinvarit Kyrkmons skola trogen.– Jag var själv elev här på skolan, berättarhon. Jag var till och med här innan jagens var född! Jag var nämligen här i minmammas mage, då hon också vara lärarehär på Kyrkmons skola.