1957-11-15 Hugo-Pelle Hugo Pettersson virtuos på mungiga

j_j j-,, ,,;go Pettersson—L 20 b, Tsl. SOI 3 cKILSTUNAHugo-Pelle trakterar mungigan.Eskilstuna-spelmanvirtuos pa mungigaTalar man om filaren Hugo Pettersson i Eskilstima, vet kanskeinte sa manga vem man menar. Sager man daremot Hugo-Pelle,blir det en annan sak. Det ar ett valkant namn bade i Sormlandoch Vastmanland, inte bara i spelmanskretsar — men mest darforstas, cftersom det ar i egenskap av spelman Hugo Pettersson,alias Hugo-Pelle, gjort bade sig sjalv och sitt "alias" kamla. I arkan ban fira 25-arsjubileum med sin kara fela, som dock inte ardet enda instrument ban trakterar. Mungigan — ett fint speltygmed urgamla anor — har i Hugo-Pelle en av sina f& kvarvarandevirtuoser.(Forts, pa 9:e sid.)

Eskilstuna-speSman ...25-arsjubileet hanf5r sig till Hugo-Pellesstart pa allvar som spelman,vilken skedde genom att han1932 sokte och vann intrade iSormlands spelmansforbund. Menlangt dessforinnan hade musikenvarit hans favorithobby. Alltsedan16-arsaldern har han spelat gitarr,och han har varit med i mangakapell. Sa mycket av allmogelatarblev det inte i borjan, men demhar han gatt in for helt under desenaste 25 aren. Resultatet ar rang,heder och vardighet av riksspelman,och till resultaten far valocksa raknas ett 60-tal egenhandigtkomponerade latar och sistmen inte minst gladjen av attha en hobby, som inte bara satterfarg pa tillvaron utan blivit ettlivsintresse.Om fiolen blev Hugo-Pelles storaintresse for 25 ar sedan, sa harmungigan kommit in i bilden forstpa senare ar, alleftersom han fattallt livligare kontakt med dengamla allmogemusiken. Instrumentetgaller for att vara mycketsvarspelat. Till utfbrandet ar detmycketenkelt: en epalettformigtbojd jarnbygel med en tunga, somman knapper pa med fingret, medaninstrumentet halles i munnen.Tonlaget varieras medelst olikaspanning av halsmuskulaturen.Instrumentet lar ha utbildats iBortre Indien nagon gang i eri graforntid och var mycket popularti Sverige pa 1700-talet. Nu finnsdet inte manga som kan fa framen melodi pa den enkla jarnbygeln,men Hugo-Pelle kan spela pa densa att det spritter i benen pa ahoraren.Hugo-Pelle ar spelman av dengamla stammen och hyser intenagon over hovan stor respektfor noter, larda musiktermer ochteoretiserande. Man skall spelaakta och ursprungligt som varaforfader gjorde, dem vl fatt detfolkliga musikarvet ifran, menarhan. Sjalv har han lart slgalia sina Instrument p& egenhand och var spelman 1 20" ar,erovrade riksspelmansvardighetenoch tog fiirsta pris i en lattavling,innan han forst 1 60-arsaldern borjade lara slg noterna.— Jag tror det ligger en fara iatt allmogemusiken blir alltforoverarbetad, sager han. Det aktaoch naturliga i den kan latt forsvinna,vilket man sett mangaprov pa, nar alltfor kammarmusikinriktadeforstasigpaare borjat arrangeraoch stuva om de gamlaallmogelatarna, sa att de forloratsin ursprungliga karaktar. Jaggar till och med sa langt, att jagtror att for mycken musiklardomkan vara till direkt skada for enallmogespelman, sager Hugo-Pelle.Det kan bli slaveri under noternaoch termerna. Lika tokigt ardet med de stora anhopningarnaav spelman vid laguppspelningarna.De gamla latarna spelades pasin tid av ett par, hogst tre spelman.Att dra ihop skaror pa kanske100-talet man, som spelar paen gang, kan aldrig vara riktigt."Latarna kraver ett individuelltframforande, massuppbaden arett rent horribelt pahitt. F6rre§-ten kan det dH, ocks& komma medmanga blindpipor, som inte deltarfor musikens skull utan mera fornojet att fa ga omkring och stoltserajiskinnbyxor.Att Hugo-Pelle firar 25-arsjubileummed felan vid fyllda 65 armaste innebara, att han var ganskatill aren kommen, nar han borjade.Det stammer i vad som gallerfiolspelningen, men annars insophan musiken nara nag medmodersmjolken. Fadern, som varfodermarsk vid davarande Nyabryggeriaktiebolaget i Eskilstuna,var ocksa skicklig fiol^pelman.For sonen Hugo lag gitarren narmaretill hands, och han larde sigsnart traktera den med stor sakerhet.Noter var det aldrig fragaom. Hugo-Pelle var da liksom nuen gehorspelare av Guds nade, utrustadmed ett enastaende sinnefor att lara sig melodier. Han speladei flera kapell i Eskilstuna,bland dem Glada fyran, ett valkanteskilstunakapell pa 1920-talet.— Det var en ren tillfallighetatt jag vid 36 ars alder overgicktill fiolen, berattar Hugo-Pelle.Jag bodde i Stockholm d& ochkopto av en kamrat en fiol fordet facila priset av 7 kr. P& denlarde jag niig spela utan hjaip,och snart var jag fangad av detnya instrumentet och dess stbrremojligheter.— Den kande CstgotaspelmannenJosef Aim fran Norrkopingvackte mitt intresse for allmogemusiken,och det drojde inte langeforran jag alskade de gamla folkligalatarna, en karlek som baratilltagit med aren. 1932 blev jagallmogespelman pa allvar. Det vardet aret jag gick in i Sormlandsspelmansforbund.Efter sex ar som spelman togHugo-Pelle Zornmarket i brons,och 1945 erovrade han riksspelmansvardighetengenom att vid enspelmansstamma pa Stenhammarta Zornmarket i silver. Samma artilldelades han forsta pris i en lattavling.Segerlaten hette Dans ilagerhyddan, och for den fick hanen fornamlig Ekstrands-fiol, somalltfort ar Hugo-Pelles karasteklenod. "Utmarkta egna latar ochbra spel", sa lydde professor Sv,enKjellstroms utlatande om den nyvordneriksspemiannen.Hugo-Pelles krafter racker tillfor tv& landskaps spelmansforbund.Ocksa. Vastmanlands spelmansforbundhar namligen i ho- inom ^n varm tillskyndare. Han |var med och bildade det 1950och gor alltsedan dess tata resortill Vasteras, dar det livaktigaVasteras spelmansgille raknarhonom som framstaende medlem.Hugo-Pelle intresserar sig ocksasa for annat som ar gammalt ochfornt. Med sin bandinspelare tarhan upp gamla historier om skrockoch skromt och spelar in latar.Hans drom ar att fa tillfalle attta upp inspelningar av gamla spelmanoch deras melodier. Han tecknarocksa upp historier om och avsormlandska original.Men framst bland hans intressenstar folkmusiken, och framstbland det han sjalv astad'kommitpa omradet satter han sin kompositionTill Granhammars minne.Den gjorde han till minnet av,museitjanstemannen Ernst Granhammar,initiativtagaren till bildandetav spelmansforbunden.Han ligger begraven pa Flodakyrkogard, och vid avtackningenav minnesstenen Sver honom varen av huvudpunkterna framforandetav den av Hugo Petterssonkomponerade hSgtidsmarschen.Aldo