Regionmagasinet nr 2/2005 - Västra Götalandsregionen

www.vgregion.senr. 2/2005Tema: Mat, vikt & hälsaEtt hoppför kroppenTips på kulturaktiviteterför barnen i sommarEn tidning från Västra Götalandsregionen till länets alla hushåll

Välkommen till RMSvenskarna har rykte om sig att vara väderfixerade.Vi ska alltid prata väder och antingen är det för kallteller för varmt, eller så var det bättre förr.Men jag tror att vad vi äter, väger och hur vi ser ut harpasserat vädret som samtalsämne nummer ett. Vi frossari kokböcker och i bantningsprogram på TV samtidigtsom många av oss inte längre orkar höra talas om kolhydrater,stenålderskost, eller få veta att vi inte duger pånågot annat sätt – som människor eller föräldrar.Och medan allt detta pågår håller västvärlden på attäta sig sjuk. Våra barn får diabetes och en massa andrahälsoproblem. Allt fler unga drabbas av fetma. Inte liteövervikt, inte lite rundhet – utan livsfarlig fetma. Devuxnas hjärtan, kärl och leder klarar inte heller av attkämpa emot överflödet.”Lagstiftning är nödvändig”, säger vissa – ”Var och enfår ta sitt eget ansvar”, säger andra.Vem har ansvaret för problemet, och våra liv?Ansvaret är delat och det finns saker att göra.Detta nummer av Regionmagasinet vill ge hopp till densom behöver, kanske förarga någon annan eller skapamöjligheter för en tredje.En baksida av vår relation till mat & hälsa är ätstörningar,som anorexia eller bulimi. Ett oerhört viktigtämne som vi dock inte tar upp i detta nummer. Men hardu funderingar så tveka inte att kontakta vården.Hoppet står bland andra de vattenjympande damernapå Dalheimers hus för (sidan 16). Förargad kanske manblir av alla dubbla budskap som unga tvingas hantera(sidan 6), livsmedelsindustrins (sidan 22) eller myndigheternasinställning.Möjligheter finns i läsarnas egna brev (sidan 14) ellerläkarnas och dietisternas tips i tidningen. Eller varförinte hos de 11-åringar som är helt på det klara med varförbara vissa flingpaket innehåller leksaker.Själv är jag är säker på minst två saker: 1. Alla skarespekteras som människor, oavsett hur de ser ut ellervad de äter. Låter självklart, men är det inte. 2. Mat ochätande är alldeles för viktigt, roligt och gott för att intetas på allvar.81620innehåll nr 2.05Du har rätt att läsa din patientjournal 4Tema – Mat, hälsa och vikt:Ständigt dubbla budskap om mat och utseende 6Mäns och kvinnors förhållande till sina kilon 8Övervikt mer tabu för kvinnor 10Fetma – ett allvarligt hot mot vår hälsa 11Frågor och svar kring myter om vikt 12Läsarnas brev: ”Jag är fet, men inte dum i huvudet” 14I vattnet blir man lätt som en fjäder 16De vet varför godiset placeras vid kassan 18En halv ostmacka betyder mer än man tror 20Vars och ens ansvar, säger livsmedelsindustrin 22Billiga kalorier blir allt billigare – och fler 23Barn behöver hjälp att äta rätt 25Kakor blir bröd när dagis har fredagsmys 26En lekfylld sommar för barnen 28Med önskan om trevlig läsning,Jeanette Karlström,chefredaktörPS! Synpunkter, åsikter, tips och idéer är alltid välkomnatill redaktionen (som består av en anställd, chefredaktören,samt en kommitté som tycker till om innehållet). När tidningenhänvisar till hemsidor på Internet som du är intresseradav – men du inte har någon dator – hör av er tillredaktion på 031-63 07 66 så hjälper vi er.25Korsord 30Färska kryddor självklart i Paraskevi Nikolaous mat 32Besök gärna vår webbplatswww.vgregion.se/regionmagasinetTaltidning – ring 033-35 76 08/35 76 16Lättläst tidning – se www.vgregion.se/regionmagasinetRedaktionskommitté: Pia Naurin, Pider Åvall,Maud Pihlblad, Lena Alexanderson, JeanetteKarlström, Bo Carlsson och Göran EkstedtAnsvarig utgivare: Göran Ekstedt | Chefredaktör: Jeanette Karlström | Grafisk form: Chi Tsai/ETC ProduktionRepro: ETC Produktion | Tryck: Tryckeriet Lagersberg | Upplaga: 720 000 ex | Regionmagasinet: Regionens Hus,Lillhagsparken 5, 405 44 Göteborg | Tel: 0521-27 59 20 Webbplats: www.vgregion.se/regionmagasinetE-post: regionmagasinet@vgregion.se | Omslagsbild: Sergio Joselovsky | ISSN: 1651-6443REGIONMAGASINET 2/2005 3

Göteborgs Symfoniker fyller 100 årI höst är det dubbeljubileum, då Göteborgs Symfonikerfyller 100 år samtidigt som det är 70 år sedanGöteborgs Konserthus invigdes. Under säsongen spelasmusik som skrevs och uruppfördes 1905 och 1935samt musik av tonsättare som föddes dessa år, ochdessutom framförs tre helt nya verk: ett orkesterverkav Anders Eliasson, en pianokonsert av Peter Eötvösoch en trumpetkonsert av Mark Anthony Turnage.Firandet tjuvstartar redan i augustimed en nyhet – två friluftskonserteri Trädgårdsföreningen i Göteborgden 19 och 20 augusti med IngvarOldsberg som presentatör. Nordiskafavoriter och wienervals står påprogrammet.Det stora firandet sker med nio festligaorkesterkonserter i oktober. Konserternaleds av chefdirigent MarioVenzago, orkesterns chefdirigentemeritus Neeme Järvi samt förstegästdirigenten Christian Zacharias.Man bjuder på GSO-klassiker somSibelius och Stenhammar, gästspelav världsstjärnor som sopranenBarbara Bonney och pianistenMichail Pletnjov samt en konsertdär orkesterns medlemmar SaraTrobäck och Claes Gunnarsson ärsolister tillsammans med ChristianZacharias i Beethovens trippelkonsert.Göteborgs Symfoniker fyller 100 år i år, något som firas under hela spelsäsongen.Om du vill höra Symfonikerna presentatör är Anna Mannheimer.tidigare kan du bege dig tillLäs mer på www.gso.seSlottsskogen i Göteborg den 19 juniklockan 14 för den traditionsenligaTEXT: STEFAN NÄVERMYRfriluftskonserten i gröngräset. ÅretsBILD: ANNA HULTI Mannaställs mat utHur många insekter gå det åt föratt göra en hamburgare?Hur kan det gå in flera hundraliter vatten i en flaska öl? Kan viäta oss till en mer hållbar utveckling?Det är frågor somställs i Manna – en annorlundautställning om mat, om vårtdolda beroende av naturen.Manna visas på Universeum iGöteborg hela sommaren, ihopmed den stora temasatsningenom regnskogens pris. Ett smakprovpå Manna visas också isommar i Göteborgs BotaniskaTrädgård. I Mannautställningenkan man fundera över hur långtvår frukost har rest, om biff ochhamburgare, sushi, schysstabananer och kaffe, och hur världenblir vad vi äter. Utställningenvisas i Göteborg 2005 medstöd av miljönämnden i VästraGötalandsregionen. Läs mer påwww.mannautstallningen.nuDu har rätt attläsa din sjukjournalPatienter har rätt att läsasina egna sjukjournaler,utom i enstaka fall. Sjukjournalentillhör inte patienten,utan vårdinrättningen.Ändå är det självklarti Sverige att patienten harrätt att läsa sin journal.Här är en liten guide fördig som är osäker på vadsom gäller:Vänd dig i första hand till din läkareoch be att få läsa journalen eller fåkopior på den.Du ska inte behöva vänta länge,normalt bara ett par dagar.–Varje vårdinrättning ska ha rutinerför utlämnande av journaler, såatt en patient inte ska behöva väntapå att läkaren kommer tillbaka frånsemester, säger regionjurist TorgnyKönigson.Upp till en vecka kan vara enrimlig tid för personalen att avgöraom det finns nåt i journalen som skahållas hemligt, till exempel andrashälsotillstånd eller personliga förhållanden.Tyvärr tar det ibland alldelesför lång tid.Sjukhuset får ta betalt för kopior.De första nio sidorna är gratis, sedankostar det 50 kronor plus 2 kronorför varje sida. Maxbeloppet förkopior på den egna journalen ärdock en patientavgift, vilket betyder120–300 kronor.Du bör kunna få hjälp av läkareneller någon annan att tolka innehålleti journalen, till exempelmedicinska termer.– Det bör man kunna kräva sompatient. Dessutom står det i lagen attjournalen, så långt det är möjligt, skaskrivas så att den kan förstås av patienten,säger Torgny Königson.Sjukhuset har rätt att vägra lämna utjournalen, i vissa undantagsfall.– Det gäller då vården av patientenskulle bli mycket sämre om journalenlämnas ut, då handlar detnästan alltid om psykiatrisk vård.Man kan även få nej om andra personernämns i journalen, till exempelinom barnpsykiatrin där det ärvanligt att föräldrarna nämns, sägerTorgny Königson.– Men jag vill betona att det ärmycket sällsynta undantag.Om du nekas att få ut din journalpå en offentlig vårdinrättning, hardu rätt att få ett beslut från sjukhusetsledning. Det beslutet kan överklagastill kammarrätten.Om en privat vårdinrättningnekar, ska frågan lämnas över tillsocialstyrelsen. Om även socialstyrelsensäger nej, kan du överklagadet beslutet till kammarrätten.TEXT: MATS FAHLGREN4 REGIONMAGASINET 2/2005

Dubbla budskapom mat, vikt & hälsaLite för rund. Alldeles för tunn. Träna för att se bra ut. Unna sig godis ochhamburgare. Idealet är att vara smal men ingen är lagom.Sex tonåringar på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde och deras uppfattningarom att vara smal eller tjock, äta sunt eller snabbmat, och alladessa motsägelsefulla budskap som det inte går att ducka för.–Vi blir påverkade absolut hela tidenoch allra mest i media; det är ju därallt står, men även av filmer, reklamoch kompisar. Bara vi går ner påstan, överallt. Man kommer inteundan.Evelina, Sibela, Hannah, Jessica,Christian och Daniel, de har alla lättför att prata och de säger vad detycker till och med om sitt eget utseende.Modigt.Även om de är rätt nöjda med sigsjälva som de är, så finns ändå dennaupptagenhet av kilon, kalorier, fetmat, socker, godis och så träningenförstås, hela tiden.Fast frågan är väl hur den tonåringär funtad som skakar av sig enhel industri av påverkan som går utpå att smal är lika med snygg, är likamed lyckad.– Numer också att det är farligtmed övervikt. Det läser man ju omvarenda dag.Christian, Hannah, Sibela och deandra tränar alltså regelbundet,först och främst för att hålla sigsmala och bli snygga, och byggamuskler lägger Christian till, allautom Sibela. Hon tränar faktiskt föratt må bra själv.– Fast det är klart, säger hon, attom jag ätit för mycket passar jag påatt ta en längre runda om jag ändå ärute och motionerar.Och Christian likaså. Har hanstoppat i sig en massa onyttiga sakerblir det ett extra pass på gymmet.– Jag vill vara smal och se smal utChristian Abi-Khalil, 18 år, 3:e åretpå Naturvetenskapsprogrammet.i mina kläder, säger han, det är viktigtför mig. Han får medhåll av sinaskolkamrater.– Om jag inte tränar mår jag riktigtdåligt, säger Hannah.– Idealet är att man ska vara smalför att vara okej. Men det är ju upptill var och en. Och då måste man juutgå från sig själv, säger Jessica.Så vad tycker hon och de andraom sig själva? Är de tjocka ellersmala, lagom eller inte, i sina egnaögon?– Jag är definitivt för smal, sägerJessica.– Inte tjock, bara lite mullig, mendet är okej, tycker Sibela.– Kanske lite rund, nja, ellerkanske inte, tycker ändå att jag ärlagom, svarar Evelina.– Lite för smal, nej förrestenlagom, säger Hannah.– Lagom, varken mer ellermindre, anser Daniel.– Smal, men lagom, tyckerChristian.Hannah Odnell, 19 år, 3:e åretpå Naturvetenskapsprogrammet.Jessica Säll, 17 år, 2:a åretpå Samhällsprogrammet.Alltså, å ena sidan denna goda självkänslaoch tolerans visavi andra, åandra sidan inget hymlande om attde reagerar om någon är väldigttjock. Fast vem är egentligen tjock?–Tjock är man ju bara om manlider av det, säger Hannah, det avgörman alltså själv.När hon sagt de där orden, att detär man själv som bestämmer, blir dettyst en lång stund. Rummet fylls avfunderingar. Jo, Hannah har nog rätt.Men allt som handlar om vikt ochövervikt, hälsa och ohälsa, verkarvara hopplöst motsägelsefullt.För vore det som Hannah och deandra önskar skulle ju inte omklädningsrummenvara dessa skoningslösaplatser. Både pojkarnas ochflickornas. Där ventileras kalorieroch kilon, hur smal eller tjock manska vara, där den som avviker fårmångas ögon på sig.– Men i verkligheten är ju ingenlagom längre. Och det finns ingagenvägar för hur man ska göra,menar Christian.– Nej, alla de här bilderna påsnygga tjejer som vi ser överallt är jumanipulerade, påpekar Evelina. Detär hur lätt som helst att göra idatorn. Vi var några som prövademed bilder på oss själva. Det varabara att ta bort och släta ut. Vi blevursnygga.Evelina Claesson, 19 år, 3:e åretpå Medieprogrammet.”Idealet är att manska vara smal för attvara okej. Men det ärju upp till var och en.Och då måste man juutgå från sig själv.”6 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

Databas i kampenmot cancerEn ny databas för gynekologiskacellprover, Cytburken, har byggtsupp för hela Västra Götalandsregionen.Med den nya databasenkan alla cellprover, vävnadsproveroch behandlingar registreras ochlagras, vilket i sin tur leder tillbättre kontroll och uppföljning avpatienterna.I Västra Götaland lämnar cirka100 000 kvinnor cellprov varjeår. Syftet är att hitta cellförändringarsom kan vara förstadier tilllivmoderhalscancer. Alla proversom är avvikande utreds ochcirka 2 000 leder till behandling.Onkologiskt Centrum i Göteborghar på uppdrag av Västra Götalandsregionenbyggt upp databasen.Daniel Kusharski, 19 år, 3:e åretpå Naturvetenskapsprogrammet.Att det är just bilderna och skriveriernai media som påverkar allramest är Evelina, Sibela, Hannah,Jessica, Christian och Daniel överensom – och med media menar defrämst kvälls- och veckotidningar,men även TV och film. De storareklamaffischerna på stan somliksom ropar på en när man väntarpå bussen finns där vare sig man villeller inte. Men de förefaller konstigtnog inte lika påträngande. Kan detSibela Campara, 17 år, 2:a åretpå Samhällsvetenskapsprogrammet.beror på att de är ett storstadsfenomen?– Och kompisarna, för alla pratarom det, att man ska vara smal alltså,säger Hannah.Fast Sibela invänder. De honumgås med har en annan inställning.– De bryr sig faktiskt inte. Någratränar inte ens och de äter vad dekänner för, säger hon.Nu när Sibela leder in samtaletpå mat lyser det till i ögonen på alla.Christian Abi-Khalil, Jessica Säll,Sibela Campara, Evelina Claesson,Hannah Odnell och Daniel Kusharskipå Västerhöjdsgymnasiet i Skövde.Här sitter sex matglada och hungrigaungdomar i ett klassrum påSkaraborgstraktens största gymnasiumoch räknar upp sina favoriträtter:tacos, lövbiff, bosnisk pitaoch libanesisk tabuleh.– Men man måste unna sig också.Pizzor, kakor, godis, coca-cola ochhamburgare, självklart. Fast vi vetvad som är bra och dåligt och vadman kan få för sjukdomar av, förmycket socker till exempel.– Så länge vi bor hemma är detinget problem. Det blir svårare närvi flyttat för det är inte roligt att lagamat bara till sig själv.TEXT: MONICA HIRSCHFOTO: MATS PETERSSON118 miljonertill vårdgarantiRegionfullmäktige har beslutatatt 118 miljoner kronor ska överförastill regionstyrelsen för attklara den nationella vård- ochbehandlingsgarantin. Det utökadestatsbidraget från regeringeninnebär att Regionen får 118miljoner kronor i år och 85 miljonernästa år. Målet är attVästra Götalandsregionen till den1 november ska kunna erbjudasamtliga patienter specialistläkarbesökinom tre månader,och tid för behandling inom ytterligaretre månader.Regionfullmäktige har att taställning till ett förslag på atttillföra ytterligare 100 miljonerkronor till kökortande åtgärder(vid denna tidnings pressläggninghade mötet ännu inte hållits).VGR söker ännufler mentorerFör drygt ett år sedan startadeVästra Götalandsregionen en heltny högskoleutbildning till integrationsmentor.I december certifieradesden första kullen, menintresset för den nystartadeutbildningen var stort och den25 augusti startar därför en nykursomgång i Göteborg. Sistaansökningsdag är den 20 juni.För mer information, besök vårhemsida, www.vgregion.se/integrationsmentorTEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 7

Unga musikerefterlysesÄr du ung låtskrivare eller textförfattare?Eller skriver du poesi?Vet du att du har något somandra kunde gilla att höra?Nu startar Låtfabriken – projektetsom hjälper dig ta plats, växaoch nå ut. Två musikfrämjare iVästra Götaland – föreningenKulturUngdom och stiftelsenMusik i Väst – spanar efter15–20 ungdomar som vill varamed i höstens satsning på ungakreatörer.De som vill kan anmäla sittintresse genom att skicka innågra prov på det man gör – låttexter,dikter eller musik – tillMusik i Väst. Brevlådan är öppenfram till 30 juni. Mer informationfinns på www.miv.se ochwww.kulturungdom.seSymbolervisar lågt golvNu finns symboler som ska visaresenärer med funktionshindereller barnvagn vilka turer i Göteborgsom körs med låggolvsspårvagneller låggolvsbuss, samtvilka spårvagnar och bussar somhar rullstolsplats. Symbolernafinns såväl på hållplatsernasinformationsdisplayer som påVästtrafiks hemsida eller för densom använder Västtrafiks Waptjänst.Ungefär 95 procent av allaspårvagnar och bussar i stadstrafikeni Göteborg har idag lågtgolv, och cirka 70 procent hardessutom rullstolsplats.År 2010 ska kollektivtrafikenvara anpassad fullt ut för funktionshindrade.107 dialekterpå nätetTillsammans med kollegor vidUmeå och Lunds universitet harOlle Engstrand vid Stockholmsuniversitet tagit fram DialektdatabasenSwedia 2000. Sedan entid tillbaka kan man knappa insig på www.swedia.nu ochlyssna på 107 svenska dialekter,upplästa av både unga och gamla.För varje dialektprov finns – försäkerhets skull – en översättningi skrift.Ulf SchildtSamma problemUlf Schildt och Eva Andersen harunder ett par års tid fått hjälp avdistriktsgymnastiken i Strömstad attlägga om sina livsstilar. Ulf har följtett individuellt program, Eva deltagiti en kvinnogrupp. Nu fortsätterde att träna på gymmet ett parmornar i veckan.Idag träffas de för att prata omifall det finns skillnader mellan huren man och en kvinna upplever sinaextra kilon. De tar upp sig själva ochhur de kom hit som exempel.– För mig var det tack vare enolyckshändelse, förklarar Ulf.Han var ute och körde mc, tvingadesväja för en bil, välte och krossadeena axeln. På sjukgymnastikenfick han hjälp med rehabilitering.När axeln började bli bra, blev Ulftillfrågad om han inte också ville gåner i vikt.– Innan dess hade jag aldrig funderatpå att min övervikt kunde varafarlig. Klart att jag ibland tänkt göranåt åt kalaskulan, men den oroademig inte.Eva, däremot, hade lidit länge:– Jag åt och åt och tänkte att jaghöll på att äta ihjäl mig. Jag orkadeMedan han skojade om sin kagge, drog honskamset i tröjan för att dölja sin mage.Som man och kvinna har Ulf Schildt och EvaAndersen haft olika förhållanden till sin övervikt.ingenting, blev andfådd av allt trots – Fast visst har vi pratat om våraatt jag inte rökte. Kände att om jag kaggar, jag och kompisarna. Menfortsatte så här skulle det snart ske vi är nog mer kaxiga. Själv såg jagen katastrof. Jag fick panik för jag magen mest som nåt som kommervisste att det är i femtioårsåldern med tiden och tänkte inte på migsom sjukdomarna kommer. När jag själv som fet.fick syn på annonsen i tidningenvisste jag att detta med viktminskningsgruppvar nåt för mig.drar hon automatiskt ut tyget i trö-Eva å sin sida skämdes. Fortfarandejans nederkant så att det inte skaHon menar att detta är nog lite smita åt.typiskt för de olika könen:Ingen av dem har upplevt diskrimineringsom de vet förekommer– Killar vill gärna skaka av sigsvårigheter och tro att det bara är att mot feta personer. Eva har fått indiskretablickar, men inte Ulf:slänga dem bakom sig. Vi kvinnorbiter oss fast, vänder och vrider, vill – Nej, det har jag aldrig märkt.gärna veta varför och tala om det Fast jag är inte den som visar uppmed varann. Samtidigt är trycket på mig på stranden. På jobbet kan dekvinnan mycket hårdare, att hon ska retas och kalla mig tjocken, men detvara smal.är bara att svara tillbaka.Ulf protesterar inte. Säger att han I både Ulfs och Evas fall har viktökningenskett successivt. inte är typen som ältar.Kilona8 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

Hundratals män och kvinnor i Strömstad har fått hjälp att ändra livsstil.Insatser mot fetma och övervikt har blivit ett tänk som sitter i våraväggar, säger Marie-Ann Stoltz, chef på distriktssjukgymnastiken. Dethandlar inte enbart om att minska i vikt, utan mer att ändra beteende.På 1980-talet framkom att kvinnorna här hade mycket högre risk att fåhjärtkärlsjukdomar än i andra delar av landet. Flera grupper startade förkvinnor i riskzonen. De leddes bland annat av dietisten som då fanns hossjukgymnastiken.På 90-talet ville man även nå männen, som också de var sjukare än jämnårigaruntom i Sverige. En mansgrupp bildades med sjukgymnasten AnnÅhlin som ledare. Hon gläds över att deltagarna fortfarande, på egenhand, träffas. Långt fler män har emellertid gått i individuella program.– De har inte nått sämre resultat, säger undersköterskan Linda Larssonsom fortbildat sig vid Huddinge överviktsenhet. Och det har inte varitsvårare att jobba med männen än med kvinnorna. Däremot kanske de istörre utsträckning behöver en varningsklocka innan de söker hjälp.Ett nytt projekt med mödravården ska erbjuda blivande mammor kostochmotionsråd, eftersom graviditeten är en period i livet då kvinnor lättfastnar i övervikt och fetma.Arbetet med livsstilsgrupper har fått efterföljare, bland annat i Lilla Edet,Uddevalla, Sotenäs och Vänersborg. Liknande, fast enbart individuella, insatsergörs i Munkedal. I Henån har ett projekt med skolbarn just avslutats.Eva Anderseni skilda världarhar smugit sig på. Ulf menar att hanunnat sig för mycket av livets goda:– Det har blivit väl mycket bearnaisesåsoch öl. Och godis framförTV:n.För Eva står viktökningen för någotbetydligt allvarligare, där tröstätandespelat stor roll:– Jag gick aldrig ner ordentligtefter jag fött vårt första barn. Senfick jag och min man problem medatt få fler barn, så det blev undersökningaroch fertilitetsbehandlingar imånga år med en massa hormonersom också påverkade.Efter 17 år blev hon gravid, menpojken dog när hon var i niondemånaden. Sorgen, jämte ett stressigtoch ensamt arbete, gjorde att honinte satte sig själv och hälsan ifrämsta rummet. Tvärtom kundetröstätandet hjälpa henne att förträngadet svåra. Det är först i viktminskningsgruppensom hon insettatt hon måste acceptera sig själv.– Jag har lärt mig att våga stå förden jag är och att tala inför andra.Självkänslan är bättre, jag har landati min kropp och kommit underfundHjälp med ändrad livsstil”Jag åt och åt ochtänkte att jag höll påatt äta ihjäl mig. Jagorkade ingenting, blevandfådd av allt trotsatt jag inte rökte.”med mig själv. Det måste man för attkunna ta itu med saker och ting.Ulf skulle inte vilja byta ut sittindividuella program mot gruppverksamhet:– Nej, jag trivs bäst ensam, sägerhan halvt på skämt, halvt på allvar.Kanske tänker fler män så eftersomdet varit lättare att rekryterakvinnor till grupperna. Endast en avmottagningens fem grupper harbestått av män. Ingen vet varför,men enligt personalen kommermännen först när man vänder sigdirekt till dem med uppmaningen”du man!”.Att män snabbare verkar gå ner ivikt är nåt som Ulf och Eva kännerigen. Han tappade tolv kilo i ett svep,så fort att personalen fick bromsahonom. För Eva var det mer motigt:– Först gick jag ner åtta kilo, mensen upp nåt kilo igen och nu liggerdet still. Tyvärr.Fast egentligen spelar inte vikten såstor roll, enas hon och Ulf om. Viktigareär friheten att kunna röra sigoch glädjen över att må bra.– Nu går jag stavgång, simmaroch tränar, säger Eva. Jag kanspringa uppför trappan. Förr måstejag dra mig uppför med hjälp avräcket. När jag varit i gymmet förejobbet känner jag mig nästan berusadav lycka. Det är riktig livskvalitet.Den kommer inifrån. Förr vardet alltid nåt annat som gick föremig och mina behov.Ulf njuter av att ha upptäckt alltsom är både gott och nyttigt att äta,istället för fett och farligt, när hanvill mysa till det. Och han ser framemot sommarens turer på mc:n, meden avsevärt stoltare hållning i ryggen.TEXT: CAJSA MALMSTRÖMBILD: JON LIINASONFler får tid påvårdcentralernaAndelen patienter som får träffaen läkare inom sju dagar, det villsäga inom tiden för besöksgarantin,är större än för ett år sedan.Det visar en mätning som förbundetSveriges kommuner ochlandsting genomfört vid landetsvårdcentraler.Vid mätningen den 15 marsbesökte drygt 34 000 patienteren allmänläkarmottagning/vårdcentral(29 000 i mars 2004).Av de patienter som omfattadesav besöksgarantin fick 85 procentträffa en läkare inom sjudagar, och 59 procent sammadag. Motsvarande för 2004 var82 respektive 58 procent.16 busstureröver gränsen25 års diskussioner och funderingarär slut: Gränspendelnmellan Strömstad och Halden blirverklighet. 16 dagliga bussturerinnebär en efterlängtat kollektivförbindelsemellan de två gränskommunernaoch för de personersom arbetspendlar mellan VästraGötaland och Norge. Gränspendeln,som är ett tvåårigt försöksprojekt,finansieras med 4 miljonerkronor från EU och 3,5 frånnorska staten.Närmare 4 000 personerpendlar dagligen över gränsentill Norge.Satsning påmusik i SkaraSkara kommun får stöd av regionutvecklingsnämndeni arbetetmed att utveckla det starka klusterav ljud och musik som finnsi Skaraborg. Genom projektetKreativa Industrier vill man skapaen plattform så att musikindustrinoch branscher i dess närhet fårännu bättre möjlighet att placeraVästsverige på musikkartan.Man vill bland annat hittalämpliga utbildningar, blandannat en högskoleutbildninginom musik- och bildproduktionsamt en ny gren med inriktningpå ljud hos dataspelsutvecklingsprogrammetvid Högskolan iSkövde. Närmare 2,5 miljonerkronor avsätts för att genomförasatsningen.TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 9

Sociologen Anna Johansson är rädd för att insatserna mot fetma kan göra att överviktiga, särskilt kvinnor, känner sig ännu mer utpekade.Överviktmer tabu för kvinnorFeta kvinnor uppfattas ofta som mer provocerandeän män vars stora magar snarare utstrålarpondus. Det menar sociologen Anna Johansson.Det finns mycket som skiljer könen åtnär det gäller fetma. Rent biologisktska en kvinna ha mer kroppsfett änen man, eftersom hon föder barnoch ammar. Ändå är övervikt mertabu för kvinnor och många lidermer än män av sina extra kilon.På kvinnor råder en stark förväntanatt de ska göra sig vackra ochsexuellt attraktiva, konstaterar AnnaJohansson.Hon är sociolog och har skrivitboken ”Elefant i nylonstrumpor” omkvinnlighet, kropp och hunger. Denhandlar bland annat om hur den alltintensivare kroppsfixeringen i detvästerländska samhället drabbarfrämst kvinnor.Kvinnor är mest utsatta för detrådande idealet som säger att enkropp ska vara ung, slank, stark, vit,utan funktionshinder.Eftersom mannen dessutom är normär den kvinnliga kroppen i sig avvikande.Kvinnans kropp ses som ettproblem som ska tuktas och åtgärdasför att passa in i mallen. Om honinte klarar det, utan kroppen svällerut och blir fet, kan det tolkas sombristande disciplin och moral hoskvinnan i fråga. Att en man lägger påsig om magen uppfattas mer som etttecken på pondus och han kan medstörre självklarhet bära upp sinkalaskula.Fast nu ser Anna Johansson huräven män i allt större grad drabbasav kroppsfixeringen.För dem handlar det inte såmycket om mindre kroppsfett, utanmer om muskler.Samtidigt som reklamens budskap äratt alla ska vara slanka och smala,bär kommersiella krafter ett stortansvar för att alltfler, såväl kvinnorsom män, blir överviktiga.– Hela tiden utsätts vi för uppmaningaratt äta mer och mer, onyttigtoch i gigantiska proportioner, läskoch godis och en massa annat. Menpå samma gång som vi äter ochnjuter får vi inte gå upp i vikt. Det ärmycket svårt att som individ värjasig mot dessa motstridiga budskap.Hon är kritisk mot mycket i denoffentliga debatten om folkhälsa ochkampen mot fetma. Den kan förvärra,snarare än förbättra förutsättningarnaför överviktiga, menar hon:– Idag talar man om fetma som enepidemi som hotar hela befolkningen,nästan som pesten. Man användersamma språk som i krigföring.Många överviktiga känner sig utpekade,kränkta och sårade. De beläggsmed skam och skuld. Istället bordevi till exempel granska livsmedelsindustrinsansvar.Det gäller också att sätta in övervikti ett bredare sammanhang ochreflektera över synen på kroppen urett kulturellt och socialt perspektiv.Anna Johansson ser skolan som ettnaturligt forum där unga tillsammanskan diskutera och lära sig förhållasig till sin kropp.– Det ska inte enbart vara inriktatpå det mekaniska och fysiska. Likaviktigt är att tala om det inre. Mångabehöver träna sig i att bara vara ieller förnimma sin kropp och varaöppen för dess signaler, inte minstmed tanke på alla som blir utbrändaidag.Hon betonar hur betydelsefulltdet är att få lov att acceptera sigsjälv för att också kunna känna sighemma i sin kropp.TEXT: CAJSA MALMSTRÖMBILD: JON LIINASON10 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

Fetma är ett allvarligt hotStaffan Mårild väjer inte för att kalla överviktoch fetma för en epidemi och ett allvarligt hotmot folkhälsan. Han har mött hundratals ungafeta på Runda barn-teamet vid Drottning Silviasbarn- och ungdomssjukhus i Göteborg.– Jag ser fetma som en livsstilsjukdomsom beror på den miljö som omgeross, förklarar barnläkaren StaffanMårild. Vi behöver förstå att fetmautgör ett allvarligt hälsohot mot barnoch vuxna som måste bekämpas.Han talar om att vi lever i enfetmaframkallande miljö där olikafaktorer tillsammans utgör den storarisken: ökad tillgång på mikro ochfrys, restauranger och fik, alltsocker, inte enbart i läsk och godis,utan även vanlig mat, TV-utbud ochstillasittande samt söndertrasaderutiner för måltider.De allvarliga följderna av dagenslivsstil drabbar allt yngre barn. På 16år har andelen barn som klassas somfeta sexfaldigats, enligt en studie avcirka 7 000 unga i Västsverige.– En ökning som sker så snabbtkan jämföras med en epidemi,förtydligar han.När forskare talar om fetma utgår defrån den definition som tagits framav världshälsoorganisationen WHOoch måttet på Body Mass Index,BMI. För en vuxen liggernormalvärdet mellan 18 och 25,mellan 25 och 30 räknas som överviktoch över 30 innebär fetma. Hosöverviktiga syns en klart ökad riskför en rad sjukdomar och för demsom lider av fetma är faran så storatt de per definition anses ha ensjukdom. Staffan Mårild beskriverriskerna så här:– Det handlar om för mycketkroppsfett. När mängden fett blir förhög klarar inte kroppen av att hanteradet. Det extra fettet är inte paketsom vi går runt och bär på. Fettetbryts ner och byggs upp hela tiden.Beståndsdelarna transporteras runt ikroppen och utgör en ständig belastningför lever, blodkärl, hjärta, hormonsystemoch allt annat. Kroppenfår hela tiden jobba för högtryck.Hans barnpatienter visar tydligatecken på farliga hälsokonsekvenser:Drygt 30 procent har förstadiertill diabetes typ 2, och hjärtkärlsjukdomar.En del har för högt blodtryckoch astma, förfettning av lever, gallsten,sömnapné (andningssvårigheterunder sömnen), smärta i lederoch skelett. Framtida hot är svårigheteratt få barn, mag- och tarmcancermed mera. Man har belägg föratt feta vuxna är överrepresenteradei det som kallas plötslig död. Allt dethär finns vetenskapliga studier på.”Många känner sigutanför och mobbas.De mår jättedåligt.En studie visar attfeta barn har likadålig livskvalitetsom cancersjuka.”Men det största problemet är ofta detpsykiska och sociala lidandet:– Många känner sig utanför ochmobbas. De mår jättedåligt. Enstudie visar att feta barn har likadålig livskvalitet som cancersjuka.Detta är en viktig anledning tillatt barnen måste få hjälp. Värstutsatta är flickorna:– Det är inte så farligt för enpojke att vara stor och kraftig, ävenom de medicinska konsekvensernadrabbar män hårdare än kvinnor.Men flickor känner sig avvikande,att de inte passar in i den socialamallen. Undersökningar visar attfeta flickor i gymnasiet mer sällanhittar en partner, får lägre utbildning,tjänar mindre och har sämresjälvförtroende än jämnåriga.För barnläkaren Staffan Mårild handlar kampen mot fetman framförallt om människorsrätt till ett friskare liv.För Staffan Mårild handlar arbetetmot fetman om barns rätt tillhälsa och ett friskt liv, något somstadgas i FN:s barnkonventionTEXT: CAJSA MALMSTRÖMBILD: JON LIINASONFakta:BMI räknas ut enligt följandeformel: antal kroppskilon divideratmed kroppens längd multipliceratmed kroppens längd.Exempel: 76 /(1,62 x 1,62)=29.Om du undrar över ditt BMI,kontakta vården. För barn finnssärskilt anpassade BMI-värden.Ny ersättningsmodell inom vårdenEn ny modell för ersättning till regionens sjukhus har tagits fram. Den nyamodellen ska styra sjukhusens verksamhet tydligare mot mål som kortareköer, god kvalitet och gott bemötande. Den nya modellen består avfyra delar; ersättning för riktade uppdrag, fast ersättning för verksamheten,prestationsersättning samt en ny målstyrningsdel.TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 11

Få områden omgärdas av så många frågor ochmyter som vikt, mat och hälsa. RM frågade fyraläkare/forskare om sanningen bakom några avvåra vanligaste påståenden, liksom funderingarsom kommit till redaktionen.Experterna är långt ifrån ense om allt, mende håller med varandra när det gäller t exvikten av motion och regelbundna måltider.Svarar gör: Christer Enkvist, (CE) läkare ochmedicinsk rådgivare i Västra Götalandsregionen,Lena Hulthén,(LH) professor i nutrition(näringslära) vid Sahlgrenska Akademin, Göteborg,Åsa Larsson, (ÅL) distriktsläkare, Stavrevårdcentral, Trollhättan samt Staffan Mårild,(SM) överläkare, runda barn-teamet, DrottningSilvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.Myt och sanningom vikt och matFråga: Jag har låg ämnesomsättning,Problemet är antagligen att mannerad och socialt utstött, listan ärinte så konstigt att jag aldrig kan gåbantar hela tiden, dvs äter för lite. (ÅL)lång. Det är en rättighet för personerner hur lite jag än äter?Det är aldrig för sent. Men detmed fetma att få besked om detta iSvar: Ämnesomsättningen är enförsta är att du själv vill förändra dintid, för det går bromsa och motverkafaktor som reglerar vikten, men visstlivsstil, annars hittar man ständigtallt det negativa. Ätstörningar ses hoskan man gå ner även med lågursäkter för att det inte fungerar.sex till sju procent av feta ungdomarämnesomsättning. (CE)Inse att det tagit tid att nå den över-mot tre procent av icke-feta tonåring-Stämmer dåligt. Sällan fel påvikt du har idag och får därför ocksåar. Hos vuxna kan det vara högre fre-ämnesomsättningen hos överviktiga.får ta tid att gå ner i vikt. (LH)kvens bland feta. Troligen bidrar alla(ÅL)”snabba”, enkla tips till detta. DetFå individer har en rubbad ellercent, muskler och annan vävnad 52Fråga: Det var då ett jäkla tjat omkrävs långsiktighet, stöd och insiktstörd ämnesomsättning som skulleprocent och benstommen tre pro-vikt hela tiden. Det är väl inte farligtom att fetma inte skall bantas bort,förklara att man inte kan gå ner icent. Variationen i benstommen kanatt vara lite rund? Den här utseende-utan att nyttig kost, motion och änd-vikt. (LH)alltså bara ge max ett till två kilofixeringen skapar bara ätstörningarrade beteenden har effekt på sikt. (SM)skillnad i vikt och förklarar intehos tonåringarna.Den risken finns och jag tror attFråga: Jag har kraftig benstomme –övervikt. (SM)Svar: Det handlar inte bara om ut-hela problemet borde både avdrama-inte så konstigt att jag väger mycket,seendet. Det handlar mer om dintiseras och inte vara så ”vetenskap-eller?Fråga: Det känns inte som någon idéhälsa. (ÅL)lig”. (CE)Svar: Variationen i benstommen äratt jag bantar. Har hållit på i 30 årDet är bättre ur hälsosynpunktrelativt liten och förklarar inte över-utan att gå ner något varaktigt.att vara lite rund och fysiskt aktiv änFråga: Experterna är ju aldrig över-vikt. (LH)Svar: Då måste man se på de alter-smal och inte röra på sig. (LH)ens. Ena stunden jagar dom fett ochBenstommen är kanske tre tillnativa metoder som kommit påFetma är ett allvarligt hälsohot,sedan verkar formfranska och snabbafem procent av totala kroppsvikten.senare tid. Exempelvis där man skalllivslängden förkortas, livskvalitetenkolhydrater vara rena giftet. Varför ärJag har tittat på en tonåring medäta fett och proteiner och dra ner påhar visat sig vara lika dålig som viddet så och kan ingen riktig expert sägafetma. Där var fettandelen 45 pro-kolhydrater. (CE)cancersjukdomar, man blir diskrimi-vad som gäller?12 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

”Det var då ett jäklatjat om vikt helatiden. Det är väl intefarligt att vara literund? Den här utseendefixeringenskaparbara ätstörningar hostonåringarna.”Svar: Det finns stora skillnader. Fixeringenvid kalorier och balansräkningdominerar de officiella experternassyn, medan andra inte tror såmycket på detta sätt att banta. (CE)Problemet med vissa experter äratt dom fastnar i ett tänkande och harsedan svårt att tänka om, om det visarsig att resultaten inte infinner sig. (ÅL)Just på detta område är det vanligtatt många personer vill varaexperter och många av dessa harenkla patentlösningar, ex ät baraäggvitehaltiga produkter, användglycemiskt index, ät inte kolhydrater,motionera etc. Kvällstidningarnaälskar att ta upp sådant eftersom dedå säljer bra. Mycket mindre dogmatiskaoch oglamorösa metoder ärsannolikt det som har effekt: Detfinns en mängd olika åtgärder somkan ingå i behandlingen. Det myllrarav möjliga saker att ändra i kost,motion och beteende, men det gälleratt upptäcka dem – detta skall i småsteg åtgärdas varaktigt och genomförasunder lång tid. Här behövsstöd och hjälp från andra personeroch arbetsmetoder som speglar detegna arbetet och hur man genomförförändringar. (SM)Fråga: Jag tror jag behöver hjälp, mittbarn är väldigt kraftigt. Vart vänderjag mig?Svar: Vårdcentralen och skolsköterskanhjälper gärna till. (ÅL)För barn är det barnavårdscentralen(BVC) eller skolhälsovårdensom kan se om barnet är överviktigteller har fetma och där kan ävensjuksköterskan bedöma vilka åtgärdersom kan vara aktuella. (SM)I första hand till primärvården.(CE)Fråga: Okej – jag förstår att allt flerblir tjocka för att vi har ett livsstilsproblem.Men hur sjutton ändrar manen livsstil?Svar: Man måste påverka våra barnslivsstil redan på BVC. Låta livsmedelsindustrinta ett större ansvar föralla sockertillsatser. Förbjuda godis,läsk och annat onyttigt i skolor ochpå biografer, idrottsarenor och påandra offentliga ställen. Öka på skolgymnastiken.Uppmuntra barn attcykla eller gå till skolan. Bilenanvänds alldeles för mycket till onödigatransporter idag. (ÅL)Sätta sig ner och fundera hur jagäter och rör mig. Vad kan jag ändrapå? Hur äter jag över dagen? Varfinns mina risksituationer för överätande? När jag är på fest, har långtråkigt,är stressad, ledsen, kommerhem och är hungrig eller sugen efternågot gott när jag har hoppat överen måltid? Det är inte lätt men det ärdu själv som bestämmer. (LH)Det är inte lätt att ändra livsstilutan vidare, de vanor man har sitteroftast fast ordentligt. Det gäller att fåupp ett medvetande om att detbehövs, att bli motiverad – intresserad.Stöd och uppmuntran dykerofta upp om människor i omgivningenser att man tar sig an det eventuellaproblem som finns och detta gerdå bättre självförtroende och självkänsla.Denna fråga är inte till för ettkort svar, det skull behövas en helPanelens fem bästaråd kring mat, hälsaoch fetma:uppsats eller bok för att belysa dethela. (SM)SAMMANSTÄLLT AV: BO CARLSSONBILD: ANNA REHNBERGÅsa Larsson•Var inte så rädd för fett och protein, där finns både essentiella fettsyroroch essentiella aminosyror men inga essentiella kolhydrater.•Ät mycket rotsaker och andra grönsaker.•Ät mindre kolhydrater. Undvik ris, pasta och allt för mycket potatis iolika former.•Småät inte.•Ät dig mätt vid tre måltider.Lena Hulthén• Att hålla en bestämd måltidsordning underlättar kontrollen av ätandet.• Att försöka äta i en gemenskap• Att försöka äta medvetet, njuta av maten även om man äter ensam.Att inte äta framför TV:n eller datorn, inte läsa tidning eller böckersamtidigt som du äter. Att inte kasta i sig maten, inte äta för snabbt.Det underlättar för att inte ”överäta”, du hinner känna mättnad.Blodsockret och insulinet kommer i samklang.• Att varje dag vara fysiskt aktiv, både planera in aktiviteter men ocksåta vara på alla chanser i vardagen till att fysiskt röra på dig.• Undvika socker och vitt bröd. Äta frukt och grönsaker varje dag, helsttill varje måltid.Staffan Mårild•Måltidsordning: Ät frukost, lunch, middag samt ett till två mellanmålper dag. Bestämda tider och måltider med social samvaro så långt detgår (ej framför TV:n). Kosten är viktig, se till att den inte är söt och inteär i för stora portioner.•Vardagsmotion: Det viktiga är att röra sig 30 minuter per dag för vuxen,och 60 minuter per dag för barn. Att röra sig är till exempel att promenera,cykla, städa, leka, trixa med fotboll etc.•Undvik allt raffinerat socker (vitt och brunt som man strör eller häller på.•Begränsa TV-tid och datortid: max 1 tim per dag framför TV:n respektivedatorn.•”Five a day”= WHO:s kampanj för att alla skall inta fem portioner frukteller grönt per dag. En portion kan vara en apelsin eller stor morot elleren knytnäve-stor mängd sallad.Christer Enkvist• Ta bort föreställningen att fett är farligt. Även fett skall ingå i ennormal kost.• Äta riktig lagad mat på bestämda tider.• Undvika kolhydrater i möjligaste mån om man vill gå ned i vikt.• Undvika mellanmål i så stor utsträckning som möjligt.• Dricka vatten och undvika allt vad söta drycker heter, annat änundantagsvis.TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 13

Läsarnas brev:”Strunta i perfektion ochideal, lev ert eget liv”När vi i förra numret av RM efterlyste brev om fett, mat och hälsa, såanade vi nog att det skulle finnas många tankar runt det här ämnet. Tackför alla engagerade och tänkvärda brev. På grund av utrymmesskäl kanvi inte återge alla brev vi fått – vi har fått välja några citat som får representeratankar och goda idéer som kommit in. Men ett läsarbrev återgervi i sin helhet; Ann-Marie Gunnarsson är lärare i Kungälv och beskriverhur man arbetar gemensamt i olika skolämnen med de här frågorna –vad kul det låter! Biobiljetter kommer med posten! /REDAKTIONEN’’Sluta klappjakten, det ärnog så jobbigt ändå! Detska vara en glädje med måltiden,inte en syndfull tilldragelse.”TJOCK UTVÄNDIGT MEN EJ INVÄNDIGT= LÅGA KOLESTEROLVÄRDENOCH FÖR ÖVRIGT BRA HÄLSA”Jag har levt så ”rätt” som manska men aldrig mått så härdåligt. Jakten på den perfekta hälsanhar gjort mej sjuk.Jag tror vi måste släppa fokus påhela den här hälsotrenden för att kunnahitta tillbaka till den balans som kroppenautomatiskt själv sköter, om vi baralitar till signalerna som den ger oss.Vi borde se kroppen som något viär och inte har, vi borde tänka på alltunderbart som den kan göra iställetför hur den ser ut och på hur vi skaförändra den. Jag vill tipsa om en boksom alla borde läsa, gammal som ung.Den heter ”normalochfin” och är skrivenav Caroline Eriksson, Natur ochKultur förlag. I denna bok ifrågasättsmycket om de kroppsideal och hälsotrendersom är. Läs gärna också,”Ät allt, hellre nästan rätt än exakt fel”.Av dietisten Gisela van der Ster Wallin.”Med vänliga hälsningar.MIRIAM, 23 ÅR”Vänj dig av medsocker - det gårmycket lättare än man kantro, och snart får du avsmakför alltför söta smaker.”TONÅRSMAMMAILLUSTRATIONER: ANNICA MALMQUISTÄr det en sjukdom närman inte gillar godiseller mat, men ändå ökar i vikt.Min erfarenhet av fetmanär att inte bli igenkänd.Utrop som ’men är det du’skapar obehag. Det talas omatt stress kan vara boven. Mitthopp står till forskarna !Med vänlig hälsning.”GITTAN’’”Hej! Jag är själv drabbadoch vet att hungersugetstyrs från hjärnan, såegentligen är ju fetma en psykisksjukdom som tar sig fysiskauttryck. Har själv överätit, tröstätiti flera år (matmissbruk) detenda som hjälper är receptbelagdmedicin, inget annat trorjag hjälper riktigt.”EN SOM HÅLLER PÅATT PROGRAMMERA OM SIGVi använder ätandet sombelöning, som tröst, somångestdämpare, i brist på sysselsättning.Det sociala livet gårofta ut på att man ska äta ochdricka något gott tillsammans.”Något gott” betyder då ungefär:pizza, tacos, chips, godis, glass,läsk, öl, vin, osv.Varför är ”gott” inte samma saksom ”nyttigt”, och vice versa?Då kunde man ju bjuda på koktpotatis och ”koketorsk” medäggsås, rivna morötter, brysselkål,och torkade äppelskivor, vatten?Undrar vad vännerna skulle tänkaom man bjöd dem på något sådant…och en fullkornsskorpa till kaffet.Tänk om rucolasallad smakadesom choklad! Då skulle jag lättkunna tänka mig att leva på denunder resten av mitt liv… och TÄNK,så smal jag skulle bli!”KICKI MELLRYD”Kära medmänniskor, jäktainte! Sakta ned några varvoch ge själen tid för eftertanke. Uppmärksammade små vardagliga tingensom betyder så mycket. Bry er omvarandra. Unna er själva en positiv tankevarje dag. Och sedan ännu en. Säg snällasaker. Bygg upp självkänslan från grunden.Strunta i perfektion och ideal, levert eget liv.”JONJag är fet,men inte dum ihuvudet. Behandla migsom en människa.”INGMARIGodiset finns numerai varje gathörn, såbarnen får lätt tag i det,så snälla rektorer: LÅT ALLABARN SLIPPA GODISET I SKOLAN !!!LÖRDAGSGODIS? JA TACK!14 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

Projekt HÄLSA– en del i skolutvecklingen’’Debatten om den ökande överviktensom blivit ett samhällsproblemblossar upp då och då.Hälsan försämras och följden blir att det kostaralltmer att bota våra vällevnadssjukdomar.Förslagen om att göra skolan till en godisochläskfri zon, skapa bättre skolgårdar somlockar till lek och rörelse eller inrätta en nationelldatabas kring barns längd och vikt kan varagoda idéer, men de räcker inte.Det bästa sättet är att satsa på utbildning, såatt var och en redan i unga år utvecklar förmåganatt ta ansvar för sin hälsa.Ofta återkommer de gamla vanliga rådenom olika sätt att röra sig mer, b l a att ”ökaantalet gymnastiktimmar” i skolan. Dettakan man läsa i tidningar med jämna mellanrum.Inget är nytt under solen. Ämnet hetersedan länge Idrott och Hälsa och innehållerett omfattande helhetstänkande, när detgäller att röra sig ochmå bra. Det finns ettämne till som i allrahögsta grad handlarom mat och hälsa,och det är Hem–och Konsumentkunskap(HK). Om dettaskrivs det sällan en rad.HK har varit och är etteftertraktat ämne bland eleverna.Ämnets karaktär ärsådan att ”det tar tid”.Att använda sina sinnen– se, känna, lukta, ochsmaka – kan inte hastasfram. HK är ett annorlunda ämne, eftersom detinnehåller stora teoretiska delar samtidigt somdet praktiska arbetet är ämnets kärna. En praktiskuppgift utförs genom att eleverna planerar,genomför, värderar och analyserar. Dennakoppling mellan teori och praktik blir en naturlig”varvning”. En bra metod att lära sig förstå.Det kommer ofta rapporter om ungdomarsdåliga matvanor. Många äter för mycket och rörsig för lite. Detta orsakar övervikt. Andra äterinte alls, blir undernärda och lever på godis ochskräpmat. Naturlig hunger och mättnad kanvara svår att känna. Ibland tycks människor ätaför att döva sin stress. Många har förlorat denlugna måltiden som skapar ro och gemenskap.Så får det inte fortsätta. Det eleverna lär sigunder HK-lektionerna räcker inte. Ämnet är förlitet och kunskaperna blir inte tillräckligtförankrade.På vår skola finns ett samarbetsprojekt mellanID (idrott) och HK kallat HÄLSA. Även NO(naturorienterade ämnen), SV (svenska) ochSO (samhållsorienterade ämnen) finns med närde naturligt passar in.Den praktiska uppläggningen innebär atthalva klassen tillagar lunch i HK medan denandra halvan har ID. Eleverna i HK-gruppenansvarar för var sin måltid. Varje arbetspass harett särskilt tema, t ex soppa , paj, vegetariskmat, fisk eller kött. Till varje tema finns ennaturlig koppling till energi och näringsämnen.Det kan vara paj, dolt fett, fisk,protein o s v.ID-gruppen anpassarsin aktivitet efter veckanstema. Om t ex temat är fettoch energi undersöks vadsom menas med att”bränna” kalorier/kilojoule,samt hur mycketsom förbränns vid utövandetav olika aktiviteter ochgrader av ansträngning.Efter att de båda gruppernaavnjutit måltidengemensamt med levandeljus och rofylld samvaro ärdet dags för en avslutandedel med information,utvärdering och uppgifter.HK-gruppen informerarom priset på måltidenmed utgångspunkt i vadsom lönar sig att görasjälv, säsongsvaror etc.Vardagskunskaper som är viktiga att funderaöver. Därefter analyseras närings- och energiinnehålleti måltiden, och vilka näringsämnenvi fick för mycket eller för litet av. Vad skulle vikunna byta ut i måltiden för att t ex höja järnhalteneller öka mängden kostfibrer? Dessaämnen är ofta svåra att få tillräckligt av. Detsker också en redovisning om det näringsämnesom varit dagens tema.ID-gruppen berättar om sina olika aktiviteterför att förbränna en viss mängd energi. Mångablir förvånade över hur mycket det kostar på att”bli av med” den energi som inns i en påse jordnötter,till exempel.Syftet med vårt projekt HÄLSA kan sammanfattasi några punkter:● Lyfta fram begreppet hälsa så att det får entydligare och mer konkret plats i skolan ochsamhället.● Stärka det övergripande arbetet genom attlåta flera skolämnen (t ex HK, ID, NO, SV)ingå i projektet. Eleverna behöver etthelhetstänkande.● Göra sambandet mellan mat och människorsbehov av rörelse riktigt tydligt.● Diskutera attityder och förhållningssätt tillmat utifrån olika perspektiv.● Göra närings- och energiberäkningar ochgranska om vi äter vettigt.● Jämföra energiinnehållet mellan skräpmatoch riktig mat.● Utveckla förmågan att ta ansvar för sin egenhälsa.Vi kan sammanfatta resultatet hos de fyraklasserna i åttan, som ingår i projektet, så här:● Så gott som alla har påverkats av projektetoch ändrat sina vanor (tränar mer och äterbättre, äter mindre av sötsaker, äter lite merefter tallriksmodellen etc. )● Kopplingen mellan HK och ID har varit tydligoch eleverna har förstått sambandet mellanmat, näring och kroppens behov av rörelse.● Projektet har varit mycket positivt för ”helamänniskan” (bättre självförtroende, roligt,helhetstänkande o s v).●Den gemensamma lunchen med hänsyn tillportionsmängd, smak, dukning, matro ochstämning har till nästan hundra procent varitbra/mycket bra.● Utmaningen att laga mat till HELA klassen iHK har varit en stor utmaning och ansträngningenoch förmågan att ”spänna bågen”extra mycket har gjort att eleverna koncentreratsig och lärt sig mycket.● Vi lärare har förstått att en gemensam, teoretiskkunskapsdel kallat t ex ”Hälsokunskap”,som ingår i både ID och HK borde införas igrundskolan.Med detta inlägg vill jag visa på att i skolan ärdet inte stiltje. På gräsrotsnivå arbetar vi intensivtmed att komma tillrätta med folkhälsoproblemen.Men skolan behöver hjälp, påolika sätt, med att lyfta fram allt det positivasom sker, bl a i vår skola.”ANN-MARIE GUNNARSSON, LÄRAREMUNKEGÄRDESKOLAN, KUNGÄLVE-POST: ann-marie.gunnarsson@brevet.nuTEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 15

I vattnet är man lätt somDet är 34 grader i vattnet, och blundar man kanman nästan känna medelhavssolen värma.Men detta är ingen semester.Karin, Vivienne, Margaretha och vi andra tramparpå så det går stormvågor i poolen. Caroladrar med oss ”Mitt i ett äventyr…” ut på djuparevatten. Och där ute piskar badmästaren på.– Å så joggar vi! Ta i nu! Ja, ja ja… jogga på!Jogga på!Anette Fahger, är badmästare, tillikaen generöst lagd kvinna. Det tyckermånga av de tolv damerna somjoggar bredvid mig känns tryggt.De är alla överviktiga, och harkommit hit till den varma bassängeni Dalheimers Hus, Göteborg, viaÖverviktigas föreningen Ör-Väst,eller via remiss från SahlgrenskaUniversitetssjukhusets överviktsenheteller annan läkare.Det är tredje året damerna körvattengympa, och flåset har barablivit bättre med åren.– Dom orkar betydligt mer idag,hojtar Anette Fahger och lägger påen extra rem.Kinderna glöder, alla tar i efteregen kraft.Sen flyter vi ut till The OlsenBrothers ”Fly on the wings of love…”Efter vattenpasset känns de förstastegen på land riktigt tunga, men närvi är ombytta och vanliga är stegetlättare än på länge.Och alla är helt överens:–Vattengympa är det allra bästa!– Jag kan inte gå på vanlig gympa.– Det tar för hårt på lederna.– Jag kan ju inte komma ner pågolvet, och har jag väl kommit ner ärdet omöjligt att komma upp.– Man får aldrig träningsvärk, och16 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

en fjäderÖverst: Upp med knäna, högre upp. Ta i i nu, bättre kan ni.Ovan: Och så gör vi en åtta, ena benet ut, och upp och runt…Stora bilden: Badmästaren Anette Fahger kör lika hårt med sig själv som med degympande vattennymferna.ändå är det en träning som tar rejält!– Jag känner mig så gracil i vattnet,det är helt underbart.– Jag blir lätt som en fjäder…Det gäller förstås alla badande,överviktiga eller inte. Archimedes,den gamle greken, kom på varför. Såhär lyder principen: En i vatten nedsänktkropp påverkas av en lyftkraft,som är lika stor som tyngden av denundanträngda vattenmängden. Kort”Jag känner mig sågracil i vattnet, detär helt underbart.”en baddräkt, sedan klä om blandandra främmande människor, attvisa sig som man är.– Men rädslan gick snabbt över,Alla damerna nickar, rosiga,runda, glada. Och fick dom önska såskulle dom vattengympa mycketoftare, i alla fall två gånger i veckan!Badmästaren kan bara hålla med.– Dom är så himla goa, dom härtjejerna, säger hon. Och vill någonny komma med så är det bara atthöra av sig.TEXT: MAUD PIHLBLADFakta:Ör-Väst står för ÖverviktigasRiksförbunds lokalförening ivästra Sverige. ÖverviktigasRiksförbund bildades i Stockholml993. Det är ett ideellt,partipolitiskt och religiöst oberoendeförbund som arbetar föratt ge överviktiga bättre livsvillkor.sagt: Man blir lättare!säger Vivienne och skrattar. Vi var juFOTO: SERGIO JOSELOVSKYOrdförande i väst är Lena Östanrätt lika allihop, och nu känner viNevalainen. ÖR:s jour- och med-Men det var inte så lätt att ta de allraförsta stegen första gången för tre årvarann och att ta sig till Dahlheimersvarje måndag är ett måste.lemstelefon är 073-723 36 69.E-post: or_vast@hotmail.comsedan. Alla som anmält sig kom inte.– Det borde vara en rättighet förDet krävs mod att ge sig ut och köpaalla – tjocka som smala.TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 17

Därför finns det leksaker iMan blir tjock av godis och pizza. Jessica Pidriksons,Pontus Eliasson, Kimberly Gomez-Sanchezoch Hanna Tossavainen har läget helt klartför sig. De är väl medvetna om varför man blirtjock och att man inte ska sitta framför datornhela dagen. Men det finns botemedel. Varförstår det så mycket godis nära kassorna i livsmedelsbutiken?Och varför finns det bara leksakeri vissa flingpaket?Regionmagasinet stämde träff medfyra 10 till 11-åringar från fritidshemmetToppen på Bergdalsskolan iBorås. Under en eftermiddag diskuteradevi vad som är favoritmatenoch vad man gärna låter bli.Nej, spagetti och köttfärssåshamnar inte längre på första plats –nu är det tacos som gäller. Specielltnär det är helg. Fisk hör däremotfortfarande till bottennappen påmatlistan. Förutom för Pontus somsätter lax som sin absoluta favoritmaträtt.Grönsaker äter alla, så klart.Gurka, morötter typ. Kvartetten harför övrigt lyckan att gå på ett fritidshemmed fri tillgång till fruktvarje dag. Och godis, det äter manbara på lördagarna.Är det verkligen sant?– Ibland kanske man köper nåtgodis, när man har tråkigt, avslöjarKimberly.Alla är överens om att man blirtjock av godis och pizza och sötaflingor. Det har de lärt sig av sinaföräldrar.– Konstigt att så många köper detändå, säger Jessica.– När vi åker långt brukar vi ätapå McDonalds.– Det gör vi också.Efter att ha skrivit en matdagbokunder en hel vecka, följde barnen endag med sina föräldrar för att studerahur det ser ut i en vanlig livsmedelsaffär.Vad är det som gör attman köper det man köper? Och vadär det man stoppar i kundvagnen?Varför ser det ut som det gör?Laddade med frågor gav sig senJessica, Pontus, Kimberly ochHanna ut igen. Nu för att ställaPeder Magnusson, butiksansvarigpå Willys i Borås, mot väggen.Varför lägger man leksaker bara idom onyttiga flingpaketen?– Bra fråga. Förmodligen för attman vill sälja just den sortens flingor.Ofta är det barnen som väljer,och då kan dom påverka sina föräldrar.”Nu vet vi varför manställer godiset så närakassorna. Min pappasa att det var förbjudetnär han var liten.”Kan inte du påverka dem som görflingor att till exempel lägga leksaker ide mer nyttiga flingpaketen?– De som köper in varor tillWillys sitter i Stockholm, vi ute i deenskilda butikerna kan inte påverkainköpen så mycket. Men om kundernaplötsligt frågar efter leksaker inyttiga flingpaket, så kan det kanskebli en ändring. Kunden har makten.Jessica, Pontus, Kimberley och Hanna tryckte upp butiksansvarige Peder Magnussonmot väggen. Men han klarade sig bra, tyckte barnen efteråt.Varför är det alltid så mycket godisinnan kassorna, det är ju så frestandeför barn? Det vore bättre om ni hadefrukt där.– Godis är en impulsvara, och detär precis som allt annat, vi vill sälja.Och det är väl föräldrarna som får taansvar för om barnen ska få godiseller inte. Men det är en kompliceradfråga. Det är väl en gammal grejsom hänger med. Sen är det lätt attfylla på och hålla rent i godislådorna.Frukt och grönt kräver merutrymme och är svårare att fylla påoch hålla rent kring.Varför är mjölken längst in i butiken?–Vad tror ni själva?– För att man ska gå igenom helabutiken och lockas att köpa en massaannat på vägen?– Ja det är ett skäl, ur vårt perspektivvill vi ju sälja så mycket sommöjligt, så vi kan betala vår personalderas löner, för de har ju också barn.En annan anledning är att mjölkmåste stå kallt och placeras därförlängst in i butiken, vägg i vägg medlagerutrymmet på baksidan av varuhuset.Där lastar varubilarna avmjölken och andra kylvaror. Varornahålls kalla hela tiden. Det är likadantmed charkvarorna, de ligger ocksålängst in i butiken. Men glassenligger nära kassorna, för att kundeninte ska behöva gå runt med ett18 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

de onyttiga flingpaketenTopplistanJessicas, Pontus, Kimberlys ochHannas lista på de tio roligastesätten att röra på sig.• Spela fotboll• Jogga• Trixa med bollen• Spela King• Hoppa hopprepKimberley Gomez-Sanchez• Hoppa med twistband• Simma• Spela kubb• Cykla på en hemmagjordhinderbana• Spela bouleVad är pulvermos gjort av?– Mosad torkad potatis, mjölkpulver,gräddpulver. Här står att 100 grampulver består av 86 gram potatis.Jessica Pidriksonssmältande glasspaket medan manhandlar annat i butiken.Finns det nyttig och onyttig juice?– Ja, juice utan tillsats av sockerär förstås nyttigare. Den renpressadejuicen utan tillsatser är allra nyttigast,men också dyrast. Här i hyllornastår också en massa paket medfruktdrycker, dom får inte kallasjuice för det är inte tillräckligt medfrukt i dom dryckerna. Ett gott råd äratt be mamma och pappa läsa på förpackningarnaså ser man vad dryckeneller juicen innehåller. Det ärkanske inte alltid man tittar på vadsom är nyttigast. Ofta är det prisetsom avgör vad man köper.Vad är korv gjort av? Jag har hört attdet är gjort av gristarmar?– Då får vi kolla på paketet medkorv. På nästan alla varor finns eninnehållsförteckning där kan man sevad maten är gjord av. Här står detatt det är 34 procent köttmängd ikorven, och den är gjord av gris ochnötkött, vatten, potatismjöl ochbindväv från gris. Bindväv är envävnad som omsluter muskler ochandra organ i kroppen.Är det verkligen fisk i fiskpinnar?– Fiskpinnar är dom ensammapappornas räddning! Jo visst är detfisk i fiskpinnar, i alla fall till en del.Det beror på vilken sort man köper.Vissa har 65 procent fisk, andra litemindre ner till 51 procent. Fisken kanvara torsk, sej eller Alaska Pollock,som är en släkting till torsken.Resten är ströbröd.Varför är det så att om man köper5 colaflaskor och lämnar in korkarnaså får man en cola gratis?– Av samma skäl som med leksakernai flingpaketen, man vill säljamer coca cola.Efteråt var kvartetten överens:De hade avslöjat knepen.– Nu vet vi varför man ställergodiset så nära kassorna. Min pappasa att det var förbjudet när han varliten. Det tycker jag man skulle göraigen.– Jag hade ingen aning om att alljuice inte var juice!– Men det var bra det där att mankan tala om vad man tycker.– Man ska inte gå på allt!– Fast det är svårt när man ärsugen.– Jag tycker man kunde ha fruktvid kassorna i alla fall.Pontus EliassonHanna TossavainenVårdcentral via internet i DalslandTEXT: MAUD PIHLBLADBILD: SERGIO JOSELOVSKYNu har alla som bor i Dalsland möjlighet att ta kontakt med sin vårdcentralvia hemsidan. Man kan avboka tider, förnya recept eller be vårdcentralenta kontakt. Dalsland är det första området inom Primärvården FyrBoDalsom erbjuder alla sina patienter den här möjligheten. Patientkontakt viaInternet har utvecklats inom primärvården Göteborg och införs nu påmånga håll inom Regionen som ett av flera sätt att öka tillgängligheten.Läs mer på www.vgregion.se/primarvardenfyrbodalTEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 19

Tio livsmedelsom lönar sigTidningen ICA-kuriren anlitadei fjol experter från EkologiskaLantbrukarna, Konsumentverket,KRAV, Svenska Naturskyddsföreningenoch Sveriges lantbruksuniversitetför att välja ut de tiolivsmedel där det lönar sig mestur miljösynpunkt att välja ekologiskt.Här är resultatet:1. mjölk (ekologisk odling avfodret bidrar till öppna landskapoch biologisk mångfald, räddarregnskog)2. banan (du sparar 50 kgbekämpningsmedel – ofta förbjudnahär – per år och hektar,vilket ger bättre miljö och hälsa iLatinamerika men även här)3. kaffe (jfr bananer)4. ägg (ekologisk odling avfodret bidrar till biologisk mångfaldoch öppna landskap, samtmindre bekämpningsmedel)5. potatis (betydligt minskadanvändning av bekämpningsmedel)6. morot (betydligt minskadanvändning av bekämpningsmedel)7. bröd och mjöl (betydligt minskadanvändning av bekämpningsmedel)8. fläskkött (ekologisk odling avfodret bidrar till biologisk mångfaldoch öppna landskap)9. lammkött (bidrar till biologiskmångfald och öppna landskap,minskad användning av parasitmedel)10. nötkött (ekologisk odling avfodret bidrar till biologisk mångfaldoch öppna landskap, räddarregnskog)Andra bra ekologiska val somman kan göra är: barnmat,citrusfrukter och juice, svenskfrukt, kryddor, kyckling, ost,rapsolja, vin och vitkål, tipsarRegionens miljösekretariet.En halv ostmackabetyder mer än man trorJo, det finns en sanning som är svåratt komma runt: Den som stoppar isig fler kalorier än vad han eller honförbrukar går obönhörligen upp ivikt.För att undvika övervikt finns detföljaktligen två goda råd, lika enklasom trista: ”Ät mindre!” ”Rör på dejmer!” Gärna både och.Detta har alla redan hört – tillleda.Men när frågan vidgas till attgälla vad vi bör äta respektive undvikaför att slippa övervikt och fetmablir saken mer komplicerad.Många hävdar att det är försämradematvanor som är huvudförklaringentill den kraftiga ökningen avövervikt och fetma de senaste tio tillfemton åren.Ena stunden får all den fetasnabbmaten skulden, i nästa ögonblickär det sockret som är boven.Men mycket talar för att svenskafolkets matvanor i själva verketblivit bättre – just under den perioddå övervikten brett ut sig.– Det finns i alla fall vissa positivadrag: Andelen fett i kosten harminskat något och vi äter lite merfrukt och grönsaker än vi gjorde för20 år sedan, konstaterar WulfBecker, nutritionist vid Livsmedelsverketoch professor i näringsforskningvid Uppsala Universitet.– Andra förbättringar är att konsumtionenav pasta och ris har ökat.Brödet ligger ganska stilla.På minussidan noterar han ökad försäljningav vissa sötare produkter –godis och läsk bland annat.– Men det är också sant att dentotala sockerkonsumtionen perperson och år är ganska konstant.Från 1980 och framåt ser kurvannästan ut som en vågrät linje. Sockretkan knappast vara en huvudförklaringtill fetmaökningen.Över huvud taget menar WulfBecker att det är svårt att hitta någottydligt samband mellan förändringari svenskarnas matvanor och denökande övervikten. Åtminstone statistisktsett.Men han påpekar att det är skillnadmellan olika grupper, inte minståldersgrupper.– Det är främst bland medelåldersoch äldre som vi ser de positivaförändringarna. De yngre harinte alls ökat sitt frukt- och grönsaksätandei samma utsträckning.Där ökar i stället de söta och fetalivsmedlen.Är det också bland de yngre somövervikten ökar mest?– Ja, proportionellt sett är det så.Men det är lurigt att jämföra siffror-20 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

Svenskarna äter mer idag än tidigare,men inte mycket mer, säger Anna KarinLindroos. Vi äter kanske mellan 50 och150 fler kilokalorier per dag – ungefären halv ostsmörgås. Å andra sidan kanäven små förändringar vara av stor betydelseför vikten.na. Fetma är trots allt betydligtvanligare hos de äldre, svarar WulfBecker.Om det då inte är matens sammansättningsom generellt sett blivitsämre – var ligger problemet? Ätervi kanske mer idag än vi gjorde förr?Anna Karin Lindroos är klinisknäringsfysiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuseti Göteborg ochforskar kring fetma och matvanor:– Ja, vi äter mer i genomsnitt,men det handlar inte om någon storökning. Å andra sidan räcker detmed en liten förändring av energibalansenför att man ska gå upp flerakilo på ett år. Man behöver intevräka i sig mat, påpekar hon.Exakt hur mycket mer vi äteridag jämfört med för 20 år sedan ärsvårt att säga. Olika mätningar tyderpå att det kan handla om mellan 50”Ja, vi äter mer i genomsnitt, men det handlarinte om någon stor ökning. Å andra sidan räckerdet med en liten förändring av energibalansenför att man ska gå upp flera kilo på ett år.”och 150 kilokalorier per dag i snitt –en halv ostsmörgås ungefär.Ökningen skulle ha varitbetydelselös om vi samtidigt hadeökat vår fysiska aktivitet. Men detmesta tyder på att vi tvärtom rör ossmindre idag än för ett par decenniersedan: Färre har fysiskt tunga arbeten,färre cyklar eller promenerar tilljobbet, vi tillbringar fler timmarframför dator- och TV-skärmar.En liten ökning av energitillförselnoch en liten minskning av energiförbrukningen– det kan enligt AnnaKarin Lindroos vara hela förklaringentill den kraftiga ökning av överviktoch fetma vi ser idag.Kan inte stress och för lite sömngöra att man går upp i vikt – trots attkaloriintaget är oförändrat?– Det är säkert så att hormonerpåverkar hur vi lagrar in fett och attstress kan ha betydelse i det sammanhanget.Men jag tror att det skervia aptitregleringen i första handoch inte via ämnesomsättningen.Stress kan inte förklara fetmaepidemin.Och även om våra matvanor allmäntsett inte försämrats – utankanske tvärtom blivit något sundare– så spelar den söta och feta matenen stor roll för de individer som harlätt att gå upp i vikt.– Det är klart att godis, läsk ochchips bidrar till fetman på individnivå,oavsett vad statistiken säger.Om man behöver minska sitt kaloriintagär det väldigt dumt att ätasådan energität mat, säger AnnaKarin Lindroos.Hon poängterar samtidigt att detär stor variation i näringsintagetbland de överviktiga patienter honmöter. Vissa äter ganska normalt,medan andra är riktiga storätare.– Mycket handlar om det genetiskaarv man bär på. Det påverkar intebara hur effektivt man utnyttjarmaten utan även aptitregleringen.Anna Karin Lindroos tecknar enbild av ett samhälle som blivit alltmerfetmabefrämjande. Kraven påfysisk aktivitet minskar hela tiden,samtidigt som det finns obegränsadtillgång på ”dålig”, energität mat vartman än vänder sig, dygnet runt.– Det är människorna med dennagenetiska känslighet som drabbashårdast. De har mycket att kämpaemot. Det handlar verkligen intebara om att bestämma sig.Men även om övervikt kan varaett stort bekymmer för individen såmenar Anna Karin Lindroos att samhälletkanske snarare borde betraktafetman som ett synligt symptom påett livsstilsproblem som egentligenär större än så.– Det är viktigt att betona attdåliga matvanor och för lite fysiskaktivitet kan leda till ohälsa ochsjukdom – även om man inte äröverviktig.TEXT: BJÖRN FORSMANBILD: ANNA REHNBERGFriends öppnar kontor i västStiftelsen Friends, Sveriges största organisation mot mobbning, haröppnat ett kontor i Göteborg. Stiftelsen, som arbetar med att förebyggaoch minska mobbning och kränkande behandling i skolan och i samhälletutökar nu sin geografiska spridning för att nå ut till fler skolor och elever.Inom tre år hoppas Friends att de ska ha hunnit besöka och utbilda personaloch elever på minst 100 skolor i Västsverige. För mer information,se www.friends.seFärre regionrådnästa periodRegionfullmäktige har beslutatatt antal regionråd – ledamöter iVästra Götalandsregionens styrelse– ska minska i antal. Kommandemandatperiod blir de 15istället för 17. Även antaletersättare minskas från 17 till 15.Kulturpris till mänbakom filmfestivalVästra Götalandsregionens kulturprisför 2005 på sammanlagt100 000 kronor går till initiativtagarnatill Göteborg Film Festival,Göran Bjelkendahl ochGunnar Carlsson. Det är andragången som detta pris delas utefter instiftandet förra året dådet gick till Gunnar Eriksson,Ljungskile, professor i kör- ochensembleledning vid Musikhögskolani Göteborg.Mer pratik förfunktionshindradeIntresset för att praktisera inomVästra Götalandsregionens verksamheterär stort. Därför förlängsprojektet ”Praktikplatserför personer med funktionshinder”ett år. Projektet kommer attpågå till och med december2006. Projektledare SusannaMånsby har hittills ordnat praktikplatsåt 27 personer.Praktiktiden varierar från tretill nio månader och målet är attutveckla förutsättningar ochmöjligheter för personer medfunktionshinder att få anställningsamt att på sikt öka antaletanställda personer medfunktionshinder i Västra Götalandsregionen.Projektledarennås på tel 0708-77 54 61eller via e-post:susanna.mansby@vgregion.seSlöjd i det grönaHemslöjden satsar i år på korgaroch har inventerat korgslöjdandeti Västra Götaland. Det finnsmånga aktiva korgslöjdare i länetsom håller traditionen vid liv –och utvecklar den. Detta kan vise på Nääs i sommar där utställningenKORGAR visas 11 juni–14augusti. 3–30 september blir detPickNick – slöjd i det gröna iTrädgårdsföreningen i Göteborg.TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 21

Var och en måste ta ansvarLivsmedelsindustrin vill vara del av lösningen men tror inte på lagar och skatterLivsmedelsindustrin vill vara en del av lösningen.Handeln ska hjälpa oss hitta nyttigheternapå butikshyllan. Men tro inte att branschenfrivilligt kommer att avstå från att truga i osssådant vi redan äter för mycket av:Får det vara en kaka till?Agneta Dreber.– Var och enmåste taansvar för vadhan eller honstoppar i sig,säger AgnetaDreber.Efter sju årsom generaldirektörHon medger att även tillverkarnahar ett ansvar i ett läge när överviktoch fetma breder ut sig.– Vi erbjuder ett brett utbud.Människor måste enkelt kunnavälja mat med en smalare profil.Men myndigheter ska inte försökastyra detta med fler skatter, lagaroch restriktioner, för det fungerarpå Folkhälsoinstitutet är inte.hon sedan några år VD för branschorganisationenLivsmedelsindustrierna.Självsanering är i stället den linjeAgneta Dreber förespråkar. Någotsom enligt henne redan kommit enbra bit på vägen:– Våra undersökningar visar att67 procent av företagen har ändratsin marknadsföring på grund av dendebatt som varit, poängterar hon.– Och 55 procent svarar att de avsamma skäl har ändrat sammansättningenav produkterna.Livsmedelsindustrierna bildade fördrygt ett år sedan tillsammans medhandeln och hotell- och restaurangbranschenen referensgrupp försunda matvanor.Bra märkning, minskade portionsstorlekaroch ansvarsfull marknadsföringär några frågor gruppenarbetar med.– När det gäller marknadsföringenvill vi att företagen ska följa deriktlinjer som fastslagits av internationellahandelskammaren ICC,säger Agneta Dreber.Där regleras bland annat vadföretagen ska rätta sig efter när deriktar reklam för mat och dryck tillbarn och ungdomar. Men någotförbud för exempelvis TV-reklamriktad till barn vill Agneta Dreberinte se:– Nej, absolut inte. Förbud löserinte de folkhälsoproblem som finnsi anslutning till övervikt och fetma.Åtskilliga livsmedelstillverkare sernu alltså över det ”dolda” innehålletav fett och socker i produkter somyoghurt, flingor och barnmat.Många forskare menar dock att detstörsta problemet ligger i den matvars egenskaper alla redan kännertill.Med varumärken som Marabouoch Estrella i ryggsäcken är livsmedelsjättenKraft Foods en riktigtungviktare på den svenska arenanför kaloristinn mat.22 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

Fast energiinnehållet är förståsinget som informationschefen IreneGulbransen betonar när hon karaktäriserarde varor företaget tillverkar:– Våra produkter är till glädjeoch njutning för människor, som enguldkant på tillvaron, säger hon.Samtidigt är Irene Gulbransenstolt över vad Kraft Foods hittillsgjort på eget initiativ för att ta ansvari fetmafrågan:– Vi har infört näringsdeklarationerpå alla produkter, trots att vi inteär tvingade. Vi har tagit fram 40grams chipspåsar och små chokladförpackningar,för att konsumenteninte ska lockas att äta mer än haneller hon hade tänkt sig, berättar hon.Gulbransen tillägger att företagetockså, där det är möjligt, introduceratkalorisnålare varianter, exempelvischips och färskost. Men i storadelar av sortimentet är det svårt attproduktutveckla bort problemet,medger hon.– Vi säljer god smak i första hand.Vi vill inte förstöra den unika Marabousmakenmed några konstiga tillsatser.Irene Gulbransen menar ändå attKraft Foods tagit sitt samhällsansvarså långt det är möjligt. Att företagetfrivilligt skulle dra ned på tillverkningoch marknadsföring av energitätaprodukter är däremot helt uteslutet:– Då kunde vi lika gärna lägganed verksamheten och börja odlamorötter, utbrister hon.I stället betonar Irene Gulbransenatt Kraft Foods konkurrerar medandra tillverkare inom samma ”guldkantssortiment”– de egna varumärkenaska ta ökad volym på bekostnadav vingummi, lösgodis och glasstill exempel.–Vi vill inte att folk ska äta chokladi stället för äpplen. Och det skaframgå av vår marknadsföring. Visäger: Du kan äta våra produktersom en del i en sammansatt kost.Men du kan inte äta choklad tillvarje måltid.Hon tillägger att Kraft Foodsockså lagt en rad restriktioner på sinegen marknadsföring, speciellt närdet gäller barn och unga.Exempelvis avstår företaget frånatt använda seriefigurer i sin reklam.TEXT: BJÖRN FORSMANBILD: SERGIO JOSELOVSKYBILD: ANNA REHNBERGDet finns plats för ”utrymmesmat”En näve chips. Eller 50 gram smågodis. Varför inte en kanelbulle? Kanske ettglas läsk i stället?Något av allt detta kan vi faktiskt unna oss varje dag, även om vi följerLivsmedelverkets kostråd. Förutsatt att det vi äter i övrigt håller god kvalitet.Som de flesta redan vet är denvälkända kostcirkeln inte riktigtkomplett. Godis, söta drycker,glass, bakverk, snacks och alkoholfinns helt enkelt inte med.Men, som Livsmedelsverketsnusförnuftigt konstaterar i sinoch Folkhälsoinstitutets handlingsplanför goda matvanor:”Många konsumenter uppfattardock dessa livsmedel somgoda och svåra att avstå ifrån”.Därför finns det plats ävenför denna så kallade ”utrymmesmat”i en vettig kosthållning.Men andelen bör minska.Idag svarar denna energitätaoch näringsfattiga mat ochdryck för i genomsnitt 25 procentav vårt kaloriintag.Den siffran måste ned tillhögst 15 procent. Och av dettabör alkoholen vara högst femprocent.Billiga kalorier på mättad marknadPriset på mat har historiskt sett aldrig varit sålågt som idag. Vi översköljs av billiga, skattesubventioneradekalorier. Men marknaden ärmättad – bokstavligt talat.Den tilltagande övervikten och fetmanbeskrivs ofta som ett samhällsproblem.Man talar om ökande vårdkostnaderoch produktionsbortfall.Men både orsaker och möjligalösningar hamnar för det mesta iknät på oss individer: Vi äter fel. Viborde röra oss mer.Enligt Liselotte Schäfer Elinder,enhetschef för kost och fysisk aktivitetpå Statens folkhälsoinstitut, finnsdet också en storskalig, ekonomisklogik bakom utvecklingen:ARKIVBILD– Det stora problemet för jordbruketoch livsmedelsindustrin äratt alla munnar i vår del av världenredan är mättade. Ett sätt att överlevaoch växa på en sådan marknadblir då att vidareförädla produkterutifrån billiga råvaror samt att ökaportionsstorlekarna. Och spannmål,socker och fett är idag extremt billigt,berättar hon.Socker och fett, gärna i kombination,har ju dessutom en mycket godegenskap – ur producentens synvinkel:Vi konsumenter låter det gärnaslinka ner i magen, trots att vi egentligeninte behöver det.Och att priset på det söta och fetaär så lågt beror delvis på att vi självaredan har betalat för det, via skattsedeln:–Vi har exempelvis en 20-procentigöverproduktion av mjölkinom EU. För att bli av med mjölkfettetbetalar EU varje år ut 500 miljonereuro i konsumtionsfrämjandeåtgärder – det vill säga man säljerskattesubventionerat smör tillindustrin, säger Liselotte SchäferElinder.– Detta i ett läge när över hälftenav EU:s befolkning är överviktigeller fet. Det är verkligen en tveksamanvändning av skattemedel.Enligt Liselotte Schäfer Elinder är detjust det stora utbudet av energitätmat – godis, glass, kaffebröd, snacksoch läsk – som är huvudförklaringentill att övervikt och fetma breder utsig. Även om våra genomsnittligamatvanor inte försämras, så sker enpolarisering. Människor med lågainkomster och lägre utbildning ätermer av det onyttiga. Fetma blir alltmeren klassfråga.– Ökande tillgång och sjunkandepriser. Det kan bara gå åt ett håll:Mot större konsumtion. Och nu33 Fortsättning på nästa sida.TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 23

33 Från föregående sida.Billiga kalorier på mättad marknadbörjar vi se resultatet i fetmastatistiken,säger hon.det råder brist på nyttiga livsmedel.– Problemet är egentligen inte attAtt som konsument stå emot Utan att det finns för mycket av demarknadsföring och exponering blir onyttiga.allt svårare och att kompensera detökade kaloriintaget med mer fysisk Livsmedelsindustrin invänder förståsaktivitet är enligt Liselotte Schäfer att man bara tillgodoser konsumenternasefterfrågan. Ett argument somElinder näst intill omöjligt i dagenssamhälle.Liselotte Schäfer Elinder inte tycker–Ta en 100 grams chokladkaka. är hållbart:Det krävs en promenad på två–Vem efterfrågar egentligen nyatimmar för en vuxen för att förbrännade extra kalorierna. För ett barn ter? Och hur många föräldrar vill hagodissorter, glassar och läskvarian-krävs fyra timmar. Det säger sig godisreklam riktad till barn? Medsjälvt att vi inte kan inrätta våra liv dessa produkter handlar det heltpå det viset.klart om en efterfrågan skapad avMen livsmedelsindustrin utvecklarväl inte bara ”dålig” mat? Nog tas Men är det realistiskt att begäraproducenterna.det fram många smala och nyttiga att livsmedelindustrin frivilligtnya produkter också?skulle minska utbudet av energitäta–Visst. Industrin är pigg på att livsmedel? Nej, det tror inte LiselotteSchäfer Elinder.lansera ”value added products”, somvänder sig till en välutbildad, köpstarkmålgrupp. Fast det är inte alla nadsekonomi. Men för att skydda de– Så fungerar det inte i en mark-som anser sig ha råd att köpa exempelvisyoghurt med speciella bakte-och/eller skatter.svagaste krävs sannolikt lagstiftningriekulturer, kontrar Liselotte Schäfer Hon anser att man mycket välElinder.kan dra paralleller mellan den energitätamaten och alkoholen:– I små doser är den ofarlig.I stora är den dödlig.Nyligen presenterade Folkhälsoinstitutetoch Livsmedelverket sitt förslagtill handlingsplan för godamatvanor och ökad fysisk aktivitet(se faktaruta nedan).Där diskuteras någon form avskatt på fett och socker.–Vi har absolut inte släpptfrågan, säger Liselotte SchäferElinder.Hon är övertygad om att densvenska opinionen är mogen för enfettskatt om fem eller tio år, om dennuvarande utvecklingen av överviktoch fetma fortsätter.– Idag är cirka tio procent av denvuxna befolkningen fet. Men allakurvor pekar mot att vi rör oss i riktningmot den situation som råder iUSA. Där är andelen feta över 30procent.– Bara sjukvårdskostnaderna däruppgår till 100 miljarder dollar perår. Det är lika mycket som Irakkrigetkostar.En metod för att möta de ökade”Människor med lågainkomster och lägreutbildning äter mer avdet onyttiga. Fetma bliralltmer en klassfråga.”sjukvårdskostnaderna som på fulltallvar diskuterats inom FN:s livsmedelsorganFAO är att låta människorbetala för sin sjukvård utifrån hurmycket de väger. Ett slags skatt påfetma.Det vore djupt orättvist, tyckerLiselotte Schäfer Elinder:– Hellre då en skatt på konsumtionenav fett och socker.TEXT: BJÖRN FORSMANBILD: SERGIO JOSELOVSKY79 förslag för bättre hälsaSlöjdlek på turnéSlöjdlek är en vandrande utställning och slöjdverkstadsom i första hand vänder sig till barn mellan 7 och 14 år.Det är ett rum för lek och eget skapande som stimulerarlusten att lära. Utbildade handledare tar emot barngrupperfrån skola och förskola.Slöjdlek arrangeras av Hemslöjd Västra Götaland isamarbete med hemslöjdsföreningarna och StudieförbundetVuxenskolan. Turnéplan fram till november:Borås museum 5 juni–11 september 2005, Halmens Hus i Bengtsfors16 september–7 oktober, Lödöse Museum 18 oktober–18 november.Du kan läsa mer på www.hemslojd.orgVärldsunik växtdatabas på internetNu är svensk kulturväxtdatabas, SKUD, fritt tillgänglig för alla viaInternet. Adressen är http://skud.ngb.se. Databasen innehåller redan37 000 namnposter på odlade och använda växter, men utvidgas kontinuerligtför att kanske om några år innehålla upp emot 100 000 namnposter.SKUD väntas bli ett mycket värdefullt verktyg för både myndigheteroch fritidsodlare.– Alla som överhuvud taget hanterar frågor som berör växtmaterialkommer att ha nytta av SKUD. Dit hör livsmedelsverket, tullen, läkemedelsverket,patent- och registreringsverket, virkesbranschen och planthandelnför att nämna några, säger Jens Weibull som är en av samordnarnavid Programmet för odlad mångfald (POM).Arbetet med databasen har letts från Göteborgs botaniska trädgård.Skatt på choklad, godis och läsk. Det bör åtminstone utredas, anserFolkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket.Detta enligt ett av de 79 förslagen i den handlingsplan för goda matvanoroch ökad fysisk aktivitet som de båda myndigheterna presenteradetidigare i år. Förslagen är nu ute på remiss. Här är ytterligarenågra av förslagen som politikerna så småningom får ta ställning tillnär det gäller maten:• Sverige bör verka på EU-nivå för att TV-reklam för mat riktad till barnska bli förbjuden i hela unionen.• All marknadsföring av mat riktad till barn ska bevakas och förutsättningarnaför en begränsning ska utredas.• Hem- och konsumentkunskap ska bli kärnämne på gymnasieskolan.• Vid tandkontroller ska skoltandvården rutinmässigt genomförahälsosamtal om barnets och familjens matvanor.• Regeringen ska ta hänsyn till konsekvenserna för folkhälsan i sambandmed internationella förhandlingar, särskilt när det gäller EU:sjordbrukspolitik.• Kommuner och skolor bör anta en policy för sponsring när det gällerlivsmedel.• Statlig subventionering av nyckelhålsmärkta måltider ska utredas.• Ett indexsystem för livsmedelsbutiker bör utarbetas, som visarutbud och pris av ”nyttig” respektive ”onyttig” mat. Indexet skaanvändas i den kommunala planeringen, för att exempelvis förhindraolämpliga etableringar.24 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

Barn behöver hjälp att äta rättEtt överviktigt barn har goda möjligheteratt klara sig väl i framtiden, framför alltom man ser problemen tidigt. I vanligafall är det först i skolåldern som skolläkareLars Gelander brukar möta deöverviktiga barnen. Pojken på bildenhar ingenting med artikeln att göra.En knubbig fyraåring beskrivs ofta med positivaord som ”matglad” eller ”rund och go”.Men som vuxna blir närmare hälften avdessa barn feta. Inte lika gulligt – däremothälsofarligt. I Göteborg får föräldrar och dagispersonallära sig att sätta gränser för att brytautvecklingen.Det går knappt att öppna en tidning Föräldrarna har däremot godanu för tiden utan att mötas av artiklarom den tilltagande barnfetman hur mycket barnet äter.möjligheter att styra över vad och(…och visst, här kommer en till). – Får barnet extra mat på nattenMen är det möjligt att göra något för att somna om? Används mat somåt saken? Ja, det tror i alla fall Lars belöning? Det är exempel på frågorGelander, skolläkare i göteborgska som vi diskuterar i de föräldrautbildningsgruppersom vi har dragitTorslanda och överläkare på DrottningSilvias barnsjukhus i Göteborg. igång, berättar Lars Gelander.Han har inlett ett projekt somförhoppningsvis ska leda till att färre Föräldrar till ett tjugotal barn mellanrultiga fyraåringar behöver dras med två och tre år har hittills anmält sig.övervikt och fetma i vuxen ålder. Senare i år görs också en bredareLars Gelander, som också är ordförandei Svenska skolläkarförelandastadsdelsförvaltning i Göte-utbildningsinsats, initierad av Torsningen,är övertygad om att de matvanorsom orsakar övervikt i många till personalen inom förskolan. Barborg,kring mat och övervikt riktadfall grundläggs tidigt i livet, långt nens viktutveckling ska sedan följasinnan barnet självt kan påverka sitt fram till skolstarten.ätande. Och oftast redan innanTvååringar är mycket sällan överviktiga,men därefter börjar enligtlockelser som godis, läsk och snabbmatkommer in i bilden.Lars Gelander den kritiska perioden.– Om barnet har etablerat enövervikt vid fyra, fem års ålderkommer det att känna ett ökat sugefter energi. Och hos barn som äröverviktiga vid skolstarten vet vi attdet finns ett starkt samband medfetma som vuxen.I vanliga fall är det först i skolåldernsom Lars Gelander i egenskap avskolläkare brukar möta de överviktigabarnen.– Då kommer funderingen:Varför gjordes inget tidigare? Varförsa ingen något till föräldrarna?– För en fyraåring som har entendens till övervikt finns det oerhörtgoda förutsättningar att styra inpå rätt spår. Att bestämma över vadtioåringen äter är betydligt svårareför föräldrarna. Och för egen del ärbarnet inte tillräckligt moget.Vad är då orsaken till att överviktoch fetma hos barn blivit så mycketvanligare? Lars Gelander misstänkeratt något har förändrats i föräldrarsförmåga att sätta gränser.– Jag tror att det bottnar i enrädsla för att skada barnets självkänsla.Att neka barnet en extraportion ses som en signal: Du dugerinte. Du är för tjock.– Men jag menar att det är enöverdriven rädsla. Barnet behöverhjälp med att definiera hur mycketdet ska äta, både vid matbordet ochnär det gäller mellanmål.Inställningen till vad som ingåri den dagliga kosten har också förskjutits.– Förr var godis något som baraåts på lördagar. Man åt inte kakor tillmaten och glass var inte något mantog när man själv ville.Ytterligare en förklaring skulleenligt Lars Gelander kunna vara attdagens barnfamiljer oftare finneranledningar till att fira med hjälp avmat:– Fredagsmys är en företeelsesom tillkommit på senare år. Attköpa hem en påse chips och hyra envideo. Kanske har det trängt undanutomhusaktiviteter.För barn i skolåldern tillkommersådant som att många familjer leverett stressigt liv och alltför sällanhinner samlas till planerade måltider.När övervikten väl har etableratshämmas barnen också i sitt rörelsebehov.Att inte kunna hänga med iskolgympan förvärrar problemet,liksom allt stillasittande framför TVoch datorer.Lars Gelander betonar att hansförebyggande arbete handlar om attge föräldrar rätt verktyg, inte om attskuldbelägga dem. Men han tvekarinte om var ansvaret ligger:– Det är föräldrar som bestämmerom det ska finnas kakor, bullar,kex och glass hemma. Och ombarnet ska få lov att ta.Lars Gelander tycker däremot attdet kan vara svårt att hantera denenorm skuld som överviktiga barn iskolåldern ofta lägger på sig själva.– Jag brukar försöka förklara:Detta hände innan du själv hademöjlighet att bestämma.TEXT: BJÖRN FORSMANBILD: SERGIO JOSELOVSKYTEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 25

Hälsoarbete på bred frontFredagsmys kan vara att baka bröd istället förkakor. Och om man firar flera födelsedagar påen gång äter förskolebarnen mindre onyttigasaker. Projekt Jämvikt bidrar till ett mer hälsosamtliv.Sedan september 2004 pågår folkhälsoprojektJämvikt i östra Göte-vill i första hand sprida ett enhetligttina Hesslund, distriktssköterska,borg. Syftet är att öka förutsättningarnaför människor att leva mer pel regelbundna måltider enligt tall-hälsobudskap som innebär till exem-hälsosamt och minska övervikt och riksmodellen, godis och läsk bara påfetma.helgerna, samt vardagsmotion.Huvudansvariga Maria Magnusson,dietist/sjuksköterska och Krissammansmed allDet började i förskolorna. Till-förskolepersonalNya matsedlar i Lilla EdetI fjol förändrades tankarna om mat på förskoloroch skolor i Lilla Edet. Pizza och söt yoghurt fickstryka på foten till förmån för husmanskost ochbra mellanmål.– Ett bra mellanmål består exempelvisav mjölk, smörgås, pålägg, frukt var på topp, och fluorsköljning bör-visade att tandhälsan i Lilla Edet inteoch grönsak. Ibland kan smörgåsen jade erbjudas i skolorna. Men ombytas ut mot fil och flingor. Men i man samtidigt serverade riktigahuvudsak handlar det om att äta mer sockerbomber till mellanmål gickfrukt och grönsaker.inte ekvationen ihop. Och allaGun Mellqvist är kostchef i Lilla instanser inom kommunen måsteEdets kommun.hjälpa till med ett enhetligt hälsobudskap.– Hos oss är alla söta krämerborta, och vi kollar även upp olikayoghurtar. Det är bättre att ta ren fil Inom förskolan/skolan har man redanoch bär än färdiga, sötade produkter. så kallade matråd, där man diskuterarmat och hälsa med barnen/Det nära samarbetet med tandvårdenvar också en av anledningarnatill att mellanmålen byttes ut till svariga får de vara med och påverkaeleverna. Tillsammans med köksan-sundare alternativ. Undersökningar vad som kommer på matsedeln.diskuterades hälso- och kroppsuppfattning.– Det är viktigt att det inte handlarom att vara smal, det handlar omen helhetssyn på hälsa, säger MariaMagnusson.Nästa steg var att informera ochutbilda förskolebarnens föräldrar.– Även om man inte är så nogamed vad man själv äter så är mannoga med barnens kost.Redan nu har det skett förändringarpå förskolorna: Flera födelsedagarslås ihop och firas vid samma tillfälle,på så sätt äter man inte godsakerså ofta. Och fredagsmys kan bestå avatt man bakar bröd istället för kakor.Reaktionerna från förskolor och föräldrarhar bara varit positiva.Just nu har Maria Magnusson ochKristina Hesslund påbörjat diskussionermed grundskolerektorernai området. För mer informationkontakta: Maria Magnusson, e-post:maria.b.magnusson@vgregion.seeller Kristina Hesslund; e-post:kristina.hesslund@vgregion.se.TEXT: ANNELIE ANDERSSONBILD: ANNA REHNBERGPå skolorna har dessutom grönsaksutbudetökat, och vissa skolor kantill och med erbjuda en salladsbuffé.De har också tittat på hur maten tillagas.Pizza platsar inte längre på matsedeln.Det är en maträtt somGun Mellqvist tycker att man kanäta hemma. På helgerna.I skolan ska det serveras husmanskostsom till exempel spaghettioch köttfärssås, köttbullar medpotatis, sås och lingon eller fisk, somfaktiskt är populärt bland eleverna.Vill du veta mer kontakta folkhälsosamordnareAnn-KristinLövqvist på e-post:ann-kristin. lovqvist @lillaedet.se.TEXT: ANNELIE ANDERSSONFöräldrahjälpi SkaraborgPå barnavårdcentralernai Skaraborg går föräldraroch personal tillsammansigenom enchecklista för att se hurbarnen äter och rör sig.På så sätt hoppas mantidigt kunna upptäckasmå barn som kan varai riskzonen för övervikt.Inom primärvården Skaraborgkom man igång med sin nyahandlingsplan i fjol 2004.Den första delen riktar sigtill alla: vid barnens 1–1,5-årskontrollersamt 3-årskontrollerpå barnavårdscentralen (BVC)går sjuksköterskan och föräldrarnatillsammans igenom enchecklista som rör barnets kostoch rörelseaktiviteter. Hur oftaäter barnet godis? Vad drickerbarnet mellan måltiderna? Äterbarnet på regelbundna tider?Dessa och liknande frågorligger till grund för samtalenoch man kan i ett tidigt skedefånga in de i riskzonen, och prataom kost och fysisk aktivitet.Den andra delen riktar sigtill barn med en konstateradövervikt. Är barnet mellan fyraoch sex år får föräldrarna möjlighetatt börja i en föräldragrupp.Där får de lära sig varagoda förebilder, de får stöd ochinformation om kost och fysiskaktivitet.I Vara och Tidaholm prövas justnu arbetet med checklistorna,och en uppföljning kommer attgöras till hösten. Den förstaföräldragruppen startades iapril i Mariestad. Allteftersomkommer alla 15 kommunerinom Skaraborgsområdet attarbeta efter programmet.För frågor kring handlingsprogrammetkontakta ChristinaDjäken på e-post:christina.djaken@vgregion.seTEXT: ANNELIE ANDERSSON26 TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA

Satsa påbra basvarorA, B, C, D och middagen är klarMed några få basvaror kan även dusom sällan lagar mat bli en mästerkock.Handla när det är extraprisoch fyll kyl, frys och skafferi. Attmaten är snabblagad behöver inteinnebära sämre näringsvärde elleratt middagen ej blir delikat. Olikadelar i maten fyller sin speciellafunktion. Protein för att bygga uppkropp och immunförsvar. Kolhydraterär huvudbränslet för kropp ochhjärnan. Bra kolhydrater är stärkelseoch fibrer. Fibrer kan ge kan geskydd mot hjärt- och kärlsjukdomar,det håller bränslekurvan på en branivå och magen i trim. Välj tillexempel bönor, grova grönsaker,grovt bröd, frukt och bär som ävenger dig vitamin/mineraler ochantioxidanter, cellernas skydd. Fettär viktigt för att bilda bland annathormoner, och som byggstenar ivåra celler. Fett finns både i proteinkällor,stekfett och i dressing. Väljraps/olivolja eller flytande margarintill stekning och dressing.Prova olika kryddor som smaksättning,salt, svartpeppar, vitpeppar,buljong, soja och vinäger är brabaskryddor.Ta en A, B, C och en D och lagatill så får du en lika komplett somdelikat måltid. Dela tallriken i tredelar. lägg upp från del A till C på deolika delarna. Toppa med något gottfrån del D. Tillsätt gärna lite brödoch dryck.Smaklig spis!TEXT: DIETISTHELENA HALLINILLUSTRATION: KARINÅSTRÖM-BENGTSSONAA. ProteinkällaCLaxfilé, kycklingfilé, kasslerskinka, köttbullar (nyckelhålsmärkt),makrill i tomatsås,sillburk+ägg, köttfärssås (burk,korv), chili con carne (burk),vita bönor i tomatsås (burk).C. Kolhydrat/frukt-gröntGrönsaksblandning (fryst), wokgrönsaker(fryst, burk), vitkålshuvud,morötter (färska, burk),broccoli (färsk, fryst), blomkål(färsk, fryst), gröna bönor (fryst,burk), gröna ärtor (fryst, burk),sallad, tomat, lök + ärtor,frukt/bär.BB. KolhydratkällaDPotatis, pasta, ris, nudlar (påse),tortellini (påse), potatismos(påse), rotmos (korv, påse)grovt bröd, mexikanskt tortillabröd,pitabröd.D. Sås/kryddaDressing (flaska), yoghurt +kryddpåsmix, chilisås, ketchup,sötsur asiatisk sås (flaska),Pastasås (burk, påse), såser(påse, tetrapack, burk), såsmixeri påse (asiatiska), pesto(burk), krossade tomater +krydda.(Recept beräknade på 2 portioner:)Feta- och olivkycklingA. Strimla och stek 2 kycklingfiléeri flytande margarin. B. 2 portionspåsarnudlar kokas i kastrull.Används vattenkokare, häll vattenpå nudlarna i skål. Låt stå 2 min.C. Micra 3 dl fryst grönsaksblandning.D. Värm 1 färdig tetra-förpackningmed fetaolivsås.Lyx med laxA. Salta/peppra och micra 2 laxfileér3 minuter på högsta effekt.B. Koka 2 portioner snabbris, 5min. C. Tina 3 dl fryst broccoli1 minut i micron. Används färskbroccoli, skölj av och lägg upp.D. Värm 1 st tetraförpackningmed citronsås, 1 minut i micron.Pikant olivkasslerA. Strimla och stek 4 skivor kassler.B. Koka 2 portioner pasta.C, D. Använd osthyveln och strimlaen bit vitkål. Häll över asiatisksötsur sås. D. Värm en burk olivpastasås,lägg i kassler och hällöver pastan.MakrillsandwichA. Ta 2 burkar makrill i tomatsås.B. Lägg makrillen på 4 grovabrödskivor och krydda.C. Ta några salladsblad, skiva 2tomater, 1/2 lök och tillsätt 1 dlfrysta gröna ärtor.D. Häll thousand islanddressing påsalladen.SommarmodellenA. Koka 2 st ägg, 5–6 min ochöppna en burk senapssill. B. Koka4–5 st potatisar i micron (7 min).C. Tina 3 dl fryst grönsaksblandning.D. Tillsätt naturell yoghurtmed grekisk såskryddmix (påse).Helena Hallin tipsar om flerbra basvaror på vår webbplats,www.vgregion.se/regionmagasinet.Har du inte tillgång tillInternet? Ring redaktionen på031-63 07 66 så hjälper vi dig.TEMA – MAT, VIKT & HÄLSA 27

Välkommenin på KlivBILD: LARS FORSSTEDT/ETC BILDOrdet kliv betyder ”stortsteg framåt”. Det ärockså förkortningenpå regionens nya kulturportal,Kliv. Uttytt: Kulturliveti Västra Götaland.Här ska Västra Götalands kulturarbetareoch kulturanvändare påett enkelt sätt kunna hitta varandra.Det är en stor och brokig skara,som innefattar nästan alla medborgare.Portalen står på två ben. Det enaär Kalendariet. Det är där kulturfolkav olika slag, alltifrån stora institutionertill små gallerier och garageband,lägger in sina evenemang.Både proffs och amatörer platsar.Den som har ont om pengar får enchans att visa upp sig och synasgratis – och invånarna kan enkelthämta hem information om tid ochplats för det som händer i kulturlivet.Hur man nu definierar kultur?– Det som folk i allmänhet väntarsig att finna under rubriken kulturska de kunna hitta här, säger LenaAlexanderson, chefredaktör för Kliv.Klivs andra ben är det redaktionellamaterialet. Nättidningen ska bjudapå fördjupning kring stort ochsmått, i text, bild och ljud.– Det finns gott om stoff, myckethänder i Västra Götaland varje dagoch dagstidningarna kan inte ha fokuspå allt, säger Lena Alexanderson.Folk i Skaraborg vet inte alltid vadbohuslänningarna gör, och tvärtom.Där kan Kliv vara med och berätta.– Syftet är att lyfta fram kulturensvardagsliv och väcka lust och intresseatt delta i det på något sätt. VästraGötalandsregionens kulturnämndhar initierat och finansierar Kliv.Läs mer på www.kliv.seSOMMARTIDER FÖR BARNENBarnbarnen på besök? Regniga dagar och inget att göra?Hela Västra Götaland sjuder av aktiviteter för barn i sommar. Allt från laboratorieövningar i vitrock till snickeriverkstad och slottsteater.Vi har valt ut några tips för barn i olika åldrar, utan att för den skulle ge vare sig en heltäckandeeller allmänt rättvis bild. Ta det som en aptitretare, och leta sedan själv vidare i turistbroschyreroch kataloger eller på de olika kommunernas hemsidor.På www.kliv.se hittar du fler evenemang från Västra Götaland. AV: MAUD PIHLBLAD & ANNA DEMERTAleREPSLAGARMUSEET I ÄLVÄNGENHela sommaren. Kl. 10–16. Så görman ett snöre, eller snarare ett rep.Spännande att se den långa repslagarbanan,höra maskinerna slamra,känna lukten av tjära. Är du under20 år är besöket gratis.AlingsåsUTOMHUSSCENEN, NOLHAGA PARK6 juli kl 17–18. Fantasirik musikteatermed Markatta musikteater.(Fri entré)13 juli kl 17–18. Hej Sikilej –familjeföreställning.20 juli kl 17–18. Amini mini – afrikanskmusik, dans och berättelser.27 juli kl 17–18. Tompa och Mackan– Full fart med Tomas Edelgård ochMarcus Sigvardsson.BoråsBORÅS DJURPARKHela sommaren Ta med farmor påtävling i ”Inte-nudda-markenparken”,en speciell bana där detgäller att balansera och klättra påbästa Långstrump-manér. I parkensgemensamma satsning med Naturskyddsföreningenkan man krypa ini ett räv- eller grävlingsgryt.FalköpingEKEHAGENS FORNTIDSBY, ÅSARPHela sommaren. Sten-, brons- ochjärnåldern. Flytta dig 1 000 år tillbakai tiden och spela stenåldersmänniskaför en dag.”ABC-teater”BILD: OLA KJELLBYGöteborgGRATIS TEATER FÖR BARNENI STANS ALLA PARKERTEATER JAGUAR21–23/6 ”ABC-teater” Här möter duOpsis kalopsis, Kusin vitamin, Krakelspektakel och de andra figurerna iLennart Hellsings musikaliska iscensättningABC.SLOTTSSKOGEN28/6–1/7 Kladda med färger ochhjälp till att göra dockhuvuden tillfigurerna som sedan blir levande påscen…? Är du lite större kan du varamed och spela figurerna.5–8/7 Buratino dockteater firar H.C.Andersen 200 år i ett sagocollagedär dockorna har huvudrollen.12–15/7 Hur ska det gå när ”Jojo åbilen e vilse?” Clownföreställning.19–22/7 Inte kan väl flera giraffer,simbassänger och en stor lada medmorrande tigrar rymmas i en litenskåpbil? Möt Loranga, Mazarin ochDartanjang som Unga Riksteaternvisar.28 REGIONMAGASINET 2/2005

Rydals museum26–29/7 Gillar du att sjunga?Kapten Klöver letar efter sin papegoja.Och du får hjälpa till.Herrljunga31/7 Barnens söndag på Haraberget,med lekar, spel och tävlingar föralla barn.HovaHOVA RIDDARVECKA9–17/7 Folkfest för hela familjenmed medeltidsvecka. Barnen haregen riddarby med borg, lekplats,kan gå sagovandring eller få enansiktsmålning. Det mesta av aktiviteternaunder veckan är gratis.KarlsborgKARLSBORGS FÄSTNINGHela sommaren Här hörs mullretfrån kanonerna och lukten av krutrökensprider sig över fästningen.Plötsligt börjar golven att vibrera ochguiden tar dig med på en annorlundaguidetur fylld av effekter och överraskningar.Ett spännande äventyrrakt in i Sveriges historia.LerumNÄÄS SLOTTDagligen kl. 11–16. I Mulle Meckssnickeriverkstad kan barn 4–10 årpröva på att göra fågelholkar, smörknivaroch kanske tävla med sin egentillverkade bil på Mulles bilbana.LidköpingLÄCKÖ SLOTT1/6–31/7 I ett av de gamla tornrummenspelas slottsteater tregånger varje dag. Du kan också gåigenom hela slottet – från fängelsehålantill de vackra utsmyckadesalarna – och höra dockor berättaom hur slottet byggdes en gång förlänge, länge sedan…LysekilHAVETS HUSHela sommaren kl. 10–18.”Tafsakvarium” där du kan få klappainvånarna och testa krabbtävling.NORDENS ARKHela sommaren kl. 10–17. Hoppai hö, kolla utrotningshotade djur,kryp hos grisarna, klappa kaninerna.MariestadNORRQVARNS UPPLEVELSELANDHela sommaren. Åk på barnensegna minikanal i Norrqvarn. Precissom i Göta kanal finns slussar somska passeras och rätt var det är kan”Baby Nessie” dyka upp. (Fri entre)MarkRYDALS MUSEUMHela sommaren Ska tonårsdotterngå estetlinjen i höst? Kanske designutställningenpå Rydals museummed designad plast bl a från tidigt50-tal kan vara en bra start.MÖLNDALBARNENS VECKA PÅ GUNNEBO15–21/8 Trädgårdsmästaren berättarspännande om exotiska, giftiga,läkande, vackra, fula växter från helavärlden. Dramatiserad rundvandring islottet och i parken. På Orangeriängenspelas dansföreställningen”Kärlek, hopp och groda” Endastförköp på Gunnebo.Tel. 031-334 16 00.SkaraLundsbrunns JärnvägarLUNDSBRUNN, SKARA SOMMAR-LAND, SKARA FORNBYNHela sommaren I Skara med omnejdhänder det massor hela sommaren– man kan åka ångtågstur, kolla inbarnunderhållningen på SkaraSommarland där de visar Karius ochBaktus, Nalle Puh, Folk och rövarei Kamomilla stad eller Djungelboken.I Fornbyn är det olika teaterverkstäderoch mitt i sommaren är detpannkaksfest med VM i kärnspottningpå Djäknescenen.SkövdeSINNENAS VERKSTADVardagar hela sommaren Testasinnena genom att stå i en stor såpbubbla,bygg en egen liten båt ochse hur vattenströmmarna för denframåt.SotenäsBOHUS-MALMÖN13 juli Smedjans dag. För både småoch stora stensamlare. Möt stenhuggareoch smeder vid smedjan i Gulldalen.Eller gå på guidad tur tisdagarvecka 28–33, start vid Centrumhuset.StenungsundSTENUNGSSUNDSKAMMARMUSIKFESTIVAL1 juli Nösnäsgymnasiet i Stenungsundoch Svanesund. Ta med helafamiljen till Mozarts sångspel Trollflöjten.Ett magiskt äventyr, fyllt avspännande skuggor.MOLEKYLVERKSTAN,KULTURHUSET FREGATTEN13/6–19/8 Vardagar kl 13–14.Experimentstunder. Helt vanliga barnfrån 7–12 år förvandlas till vetgirigaforskare så fort labrockarna kommerpå. Anmäl per tel. 0303-68 031.StrömstadSTRANDPROMENADEN2/7 kl. 15.20–16.20. Afrikanskdans- och trumshow kan inspireradanslystna tonåringar till egnaövningar.EkoparkenEKOPARKEN29/7 kl. 10–14. Miljöexpedition.Vart tar bajset vägen i toaletten?Spännande frågor att ställa närbarnen besöker Strömstads reningsverk.Expeditionens deltagare fårbesöka reningsverket, samla in medhåv och undersöka småkryp i en avdammarna. Anmäl på tel. 0526-153 68 senast dagen före.TJÄRNÖ MARINBIOLOGISKALABORATORIUM(Söder om Strömstad)Alla vardagar Lek havsforskareoch kolla alger och småorganismeri stereomikroskåp.BILD: LASSE FREDRIKSSONTanumVITLYCKE MUSEUM4/7–7/8 Måndagar onsdagar ochfredagar: bli arkeolog och pröva hurdet kan gå till vid en utgrävning ochleta fornlämningar. Tisdagar ochtorsdagar: prova på hantverk, slungaband, tova ull, hugg med bronsyxa,baka bröd… kolla stenålderslivet iforntidsbyn. För barn 7–12 år. Föranmälanpå tel. 0525-209 50.TidaholmKRÄFTANS DAG VID TIDANS STRAND12/8 Barn får pröva kräftfiske medegna mjärdar och håvar. Kräftfestenpågår hela dagen med olika aktiviteter,minimatfestival, dans, underhållningoch disco.TjörnAKVARELLMUSEETHela sommaren Kl 13–16. Nyfikenpå akvarellfärg? Både barn ochvuxna är välkomna att prova penslaroch färger i ateljén på museetsentréplan.TranemoTORPA STENHUS.Hela sommaren kl. 11–17. Blandriddare och spöken. Medeltida tipspromenadi borgen. Alla barn får lånasköldar och svärd.TrollhättanSTORGATAN – WALK OF FAMESveriges egen stjärngata på Storgatanmed Nicole Kidman, StellanSkarsgård, Mikael Persbrandt ochmånga fler.FILM I VÄST13/8 ”Öppet Hus” med filmaktiviteterpå Film i Väst-området i Trollhättan.FALLENS DAG15–17/7 Kolla när man släpper på30 000 liter vatten per sekund. PåHansenplasten kan barnen kl. 16–17besöka Experimenttorget och byggafarkoster och tävla. Innovatum –Kunskapens hus för teknik ochvetenskaps-sugna öppet dagligen10–18.UddevallaBOHUSLÄNS MUSEUMDe lite yngre barnen kan ta befäletpå ångaren ”Uddevalla” i lekrummetoch hälsa maskinister och matroservälkomna. För de äldre, i högstadieåldern,kan sommarens riksutställningmed titeln ”Blod och andraband” passa bättre. Det handlar omkrig, vänskap, iglar, kärlek, kroppbl a.Vitlycke museumBILD: HANS LUNDMARKREGIONMAGASINET 2/2005 29

KORSORDen somger medhjärtat÷pratari nattmössanönskasnyssuppstigençbörjarnonsensramsaföljer pjäsluftvägaratt spelapremiärkänslamedTävla och vinn!De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med boken ”Köksvägentill Västsverige”. Ytterligare fem skribenter vinner två biobiljetter vardera.Skriv ner svaret som döljer sig i de skuggade fälten i korsordetoch skicka det till RM – Regionmagasinet, Regionens Hus, Lillhagsparken5, 405 44 Göteborg (eller mejla jeanette.karlstrom@vgregion.se)senast den 1 juli 2005. OBS! Glöm inte att märka kuvertet/vykortet/mailet med ”Kryss 2-05”.Kryss RM nr 2-05skafrönkommerpå frågagör vi bananförstharpublikplatserNamn: ..............................................................................Adress: .............................................................................Postnummer & Ort: ..............................................................Çfinaremiddagköpervi potatis÷÷ärbakomflötet⁄berättagårdvarhurtjusigsomhelstÇBILD: ???på sådanfotleverslösareÇhasse›irutanÇåskassommulentogtag iÇLösning till kryss i RM 1-05ärsäkertvårframtidenmånad ibörjanklarasigutanger enlysandefogenblygblommaalsterharsvårtatt väntamissfixafelen‹vilt somjagasslingrarsigÇljusmindreanvändanvÇfallermycketodlingsplättbetesplatsfrågaom tidses medman iboxskidorttäckervissatakliten‹livligponnyändeçvtÇtopplitensegelbåtmasintevåre‹rsjösvängförvånadslutpunktvattnigfruktdel avskolårkullamanutvecklingsriktningardras hartill sina utbrottsevärtetillhörvårframtidt⁄gutår!ärtungtatt rörarodonfiras 21decemberraggigtdjursomblixtentagitvälhand omi⁄konstriktningflatÇturism⁄följsi rollspelkärleksblommaväxagrosovasöttrÇÇär förlångvägförlagtömmalastenetnagedigengränsblir jubilenracerkälkeden ärenhärmfågelkvinnonamnmarianne‹ett öppnandeordharär byggda livetför stadsbor framförsigvanligmobiltjänstlsambastadstrippkärlekensgudg‹smnormangatuströreuthäftigtrinnander srättesnöreh o p pkommernästsistfri från‹u sfarainkluderarä‹skalordgåttär etts sparatsammanhar båtmangått påkreditstörreevenemangtillhörrosväxternakrubblivetsläraengammalperiodalerttänd‹föresalvadorgörrentkärt kortminneÇÇpåandrasidanbarnmedtartitantiridervar enromerskkejsaredel avbakbenÇförtsammannågotattbyggapåtomtenatsvidakändgillarhundarrrodeljag pålatinkanvalpatikÇberömdprovavarantestakanfallasvalkandesmakargodareän denheter© svenska korsord abÇsesamärtafattavigunitednationsunBILD: STAFFAN ERLANDSON/MEDIAMAKARNAblir jusömnigelillennattadhyserillasinnadeplanerÇdolsk© svenska korsord abRätta svaret: ......................................................................Skriv brev till RM om psykisk ohälsaPsykisk ohälsa – vad är det? Och hur bemöter vi människor som mårpsykiskt dåligt? I nästa nummer av Regionmagasinet sätter vi fokus påpsykisk ohälsa – något som faktiskt drabbar nästan alla, åtminstone engång i livet. Skriv till oss om dina erfarenheter – positiva och negativa.Det spelar ingen roll om dina du själv varit drabbad, om du är anhörig,kamrat eller bara har åsikter. Några av breven publiceras i nästa tidning.Då får du gärna vara anonym, bara vi på redaktionen vet vem du är. Vilottar 25 brevskrivare som får två biobiljetter vardera som tack. Skriv till:”OHÄLSA”, RM – Regionmagasinet, Regionens Hus, Lillhagsparken 5,405 44 Göteborg eller mejla till regionmagasinet@vgregion.se – glöminte märka mejlet ”OHÄLSA”. OBS! Senast den 1 juli vill vi ha ditt brev.Vinnare Regionmagasinet nr 1-05Följande korsordslösare vann ”Konstnärer i samtal”:Lars-Åke Alterby, MARBÄCK, Birgitta Holmgren, GÖTEBORG.Kerstin Tholander, BORÅS, Inger Johansson, STRÖMSTAD,Birgitta Tranberg, SKÖVDEFöljande korsordslösare vann två biobiljetter var:Dag Ståhl, GÖTEBORG, Jessica Persson, ALINGSÅS,Birgit Bertilson, VÄNERSBORG, Ellinor Jonsson, KÅLLERED,Mikael Karlsson, BÄCKEFORS30 REGIONMAGASINET 2/2005

Få drabbas av TBE-fästingenVi har vant oss vid att undvikafästingar och slippa drabbas avborreliainfektion. Den andra,och farligare, fästingburna sjukdomenTBE har vi i Västsverigehittills varit relativt förskonadefrån, även om den finns i länet.För vissa kan det vara en god idéatt vaccinera sig mot TBE, förandra behövs det inte.Viktiga adresser och telefonnummerSjukvårdwww.vgregion.se(klicka på Hälsa & Sjukvård)Har du frågor eller behöver rådom sjukdom och hälsa?Vill du veta vart du skall sökadig för en viss sjukdom?Ring till sjukvårdsupplysningenså får du tala med kunnig vårdpersonalsom kan hjälpa digvidare.Sjukvårdsupplysningen:Göteborg(betjänar även Bohuslän utanförFyrbodalsområdet)Tel: 031-703 15 00.Öppet dygnet runt.Skaraborg:Vardagar kl 08.00–17.00:se ”sjukvårdsupplysning” blåsidorna i telefonkatalogen.Övriga tider:Mariestad, tel: 0501-628 00.Lidköping, tel: 0510-853 50.Falköping, tel: 0515-873 00.Skövde, tel: 0500-43 21 00.Södra ÄlvsborgTel: 0771-801 801.Öppet dygnet runt.FyrbodalTel: 0771-117 117.Öppet dygnet runt.TBE (engelskans ”tick born encephalitis”)är en virusorsakad hjärn- ochhjärnhinneinflammation som överförstill människa av den vanliga fästingen.Mot TBE finns ingen effektivbehandling, men sjukdomen kanförebyggas genom vaccination.Varje år drabbas 50 och drygt 100personer i Sverige av TBE.Sedan 1998 har TBE diagnostiseratsi Västra Götaland, nästan uteslutandei gamla Skaraborgs län, därman år 2001 hade cirka tio procent avde i Sverige anmälda fallen. Sistaåren har Skaraborgsfallen varit någotfärre. Under 2004 konstateradesockså fyra fall i Kungälvs kommun.Långt ifrån alla behöver vaccinerasig mot TBE. Västra Götalandsregionenssmittskyddsenhet kan rekommenderavaccination till följandegrupper:• Fast boende och sommarboende iområden med smittrisk:– Torsö med tillhörande öar samtområdet på fastlandet närmast Torsöbroni Mariestads kommun.– Strandnära områden i Björsätersocken i Mariestads kommun ochForshems socken, i Götene kommun.– Strandnära områden i Filsbäcksamt upp till Vinninga, Lidköpingskommun.Patientnämnden:Borås, tel: 033-17 48 50.Göteborg, tel: 031-63 70 10.Mariestad, tel: 0501-621 80.Uddevalla, tel: 0522-67 08 60.Pengarna tillbakaHar du bokat besök på vårdmottagningoch får vänta över 30minuter efter avtalad tid har durätt att få avgiften tillbaka.VårdslussenFrågor om vårdgaranti eller valfriheti vården besvaras av Vårdslussen.Hit ringer du om du väntat påbehandling längre än sex månadereller om du vill söka vård utanförregionen. Tel: 020-44 55 55, vardagar8.30–11.30. Adress: VästraGötalandsregionen, Vårdslussen,405 44 Göteborg. E-postadress:vardslussen@vgregion.seRegionens HusGöteborg, tel: 031-63 05 00.Vänersborg, tel: 0521-27 57 00.Mariestad, tel: 0501-620 00.Uddevalla, tel: 0522-67 08 00.Borås, tel: 033-17 48 00.Skövde, tel: 0500-49 56 00.Tillväxt och utvecklingVästra Götalandsregionen.Tel: 031-63 05 00.www.vgregion.se(klicka på Tillväxt & Utveckling)– Strandnära områden från Hindensrev till Jarlehus, i Lidköpingskommun.– Strandnära områden i norra delenav Brandstorps socken i Jönköpingslän samt angränsande delar av SödraFågelås socken, Hjo kommun, iVästra Götalands län.– Kärna med kringliggande områden,dvs Harestad, Hålta, Lycke ochTorsby i Kungälvs kommun.• Personer som vistas mycket i skogoch mark i områden med smittrisk.• Resenärer som skall vistas mycket iskog och mark på Åland, i Baltikumeller i särskilda riskområden iCentral- eller Östeuropa.Läs mer om fästingar, fästingbettoch hur du skyddar dig påbland annat www.apoteket.seoch www.infomedica.se.Kontakta din politikerVästra Götalandsregionen.Tel: 0521-27 57 00.www.vgregion.se(klicka på Politik och beslut)Allmänna handlingarHos Västra Götalandsregionenkan du hitta handlingar på:www.vgregion.se (klicka på Diariet)Eller kontakta något av regionensdiarier: Diariet Regionens Husi Borås, tel: 033-17 48 04.Diariet Regionens Husi Göteborg, tel: 031-63 09 03,031-63 06 38.Diariet Regionens Husi Mariestad, tel: 0501-620 88,0501-620 89, 0501-620 91.Diariet Regionens Hus i Skövde,tel: 0500-49 56 12,0500-49 56 13.Diariet Regionens Husi Uddevalla, tel: 0522-67 08 58.Diariet Regionens Husi Vänersborg, tel: 0521-27 51 09,0521-27 51 10.Regionfullmäktige via radionLyssna via www.vgn.nu eller sei lokaltidningen för rätt frekvensi ditt område.RegionfaktaVästra Götaland,länet, regionenoch länsstyrelsenVad är egentligen skillnadenmellan Västra Götalandsregionen,Västra Götaland,landsting och länsstyrelsen?Att hålla isär begreppen är intehelt lätt. Här är en lathund:Västra Götalandsregionen(Västra Götalands länslandsting)Regionen är länets lokalasjälvstyre. De tre landstingen iBohuslän, Älvsborg och Skaraborgslogs ihop med sjukvårdeni Göteborg 1999 ochbildar idag Västra Götalandsregionen.Förutom hälso- ochsjukvården har Västra Götalandsregionennumera, liksomRegion Skåne i söder, övertagitansvaret även för deregionala tillväxt- och utvecklingsfrågorna(till exempelutbyggnad av vägar och järnvägar),från länsstyrelserna –för att flytta besluten närmareinvånarna.Västra GötalandDet geografiska området,länet, Västra Götaland bildades1998 då Göteborgs ochBohus län, Älvsborgs län samtSkaraborgs län slogs ihop.I länet finns tre former avpolitiskt styre och förvaltning.Länsstyrelsen (länet)Länsstyrelsen är en tillsynsmyndighetsom svarar för denstatliga förvaltningen i länet.Den är statens ”lokalkontor”och kontaktyta i länet. Länsstyrelsenansvarar bland annatför tillsynen inom naturvård,miljöskydd och social omvårdnadmed mera. Chefen för länsstyrelsenär landshövdingen.KommunernaKommunen har hand om detkommunala, lokala politiskastyret och förvaltningen.I Västra Götaland finns 49kommuner.REGIONMAGASINET 2/2005 31

Returadress: Regionens Hus, Lillhagsparken 5, 405 44 GöteborgGrekisk mat urett Boråsperspektiv– Att hålla kvar vid den grekiskamaten har varit självklart.Men när vi kom till Sverige fördrygt 30 år sedan var tankenpå en kruka färska kryddornäst intill otänkbar, sägerParaskevi Nikolaous i Boråssom numera alltid har kryddkrukorpå fönsterbänken.Nyfiken på Paraskevis mat?Recept på Fasolia, grekisktbondbröd och tzatziki finns påvår hemsida: www.vgregion.se/regionmagasinet. Klicka på”Aktuellt nummer”.– Timjan och oregano är viktigt. Och ska vi sätta etikettennationalrätt på någonting så är det bönoroch andra baljväxter, inte moussaka som alla tror,säger Paraskevi.Fasolia, soppa på bönor, serveras i olika varianterminst en gång i veckan:– Bönorna måste blötläggas kvällen innan ochsoppan ska koka sakta, man får inte stressa, sägerParaskevi som känner på lukten när soppan ärfärdig.Att hitta bönor till fasolian, exempelvis storavita bönor, har aldrig varit något problem. Däremotfinns det andra saker som familjen genomåren gärna importerat direkt hemifrån Trikala iGrekland för att få den absolut rätta smaken:– Vi har olivolja, oliver och fårost med oss ibilen hem varje sommar!Med detta som bas, plus det utbud som numerafinns i svenska butiker skapar Paraskevi sin blandningav svensk-grekisk mat.– Jag kryddar och lägger till saker som ger grekisktouche åt maten men vi har fiskpinnar, falukorvoch svenska köttbullar på matbordet mångagånger också. Själv älskar jag kokt potatis.Något som definitivt förändrades när familjenNikolaou flyttade till Sverige var frukosten.– I Grekland startar man dagen med en slätkopp kaffe och går sedan direkt till jobbet. Att ätarejäl frukost, med gröt eller fil, har vi lärt oss här iSverige, säger Paraskevi.I Grekland äter unga människor kött från unga djurmedan köttet från äldre djur anses passa äldremänniskor.– Kalv eller mellankalv till unga och oxkött tillde äldre är självklart. Vi har fått många kommentarerom att vi, likt gamlingar, äter nötkött eftersomkalv inte är så vanligt här, berättar hon.Fisken är värd ett eget kapitel. Bläckfisk ochLängre liv med medelhavsmat?Tidigare i år presenterades en undersökning som visade att medelhavsmatförlänger livet. Nyttan av att äta mycket fisk, olivolja, frukt, grönsaker ochspannmålsprodukter ger, omräknat, en frisk 60-årig man omkring ett årlängre liv. Allra störst var mathållningsbonuset för greker följt av spanjorer,italienare och fransmän. I botten på listan låg Nederländerna följt av Sverige(!), Tyskland och Danmark.Klassisk baklava är gottäven till svenskt kaffe, somParaskevi numera föredrarframför det grekiska.småfisk som friteras och äts hel är svårt att hittahär.– Det saknar jag något enormt! Samtidigt uppskattarjag svensk fisk. Strömming, exempelvis,är en favorit.Till det grekiska hushållet hos familjen Nikolaoui Borås hör naturligtvis också tzatziki, grekisktbondbröd, grekiska köttbullar och souvlaki, degrekiska grillspetten.– Grillspetten pratar nästan alla som rest tillGrekland om. För oss är det plockmat, något mantar på resande fot, ungefär som korv eller hamburgarefrån ett svenskt gatukök, förklarar Paraskevi.TEXT: KARIN DANIELSSONBILD: KARIN DANIELSSON, MARYELLEN BAKERRM – nu mer lättläst!På vår hemsida www.vgregion.se/regionmagasinet kan du ladda ned en lättläst versionav tidningen! Har du ingen dator? Ring redaktionen på 0501-620 00 så hjälper vi dig.Nästa nummer av Regionmagasinet kommer i oktober