KYRKOR - Svenska kyrkan

KyrkoanläggningenKyrkogården har en rektangulär form med dess norralångsida belägen längs den gamla landsvägen mellanMellerud och Bäckefors. Vägens nutida efterföljare,länsväg 166, leder parallellt ungefär två hundra meternorrut, i lägre terräng. Marken på kyrkogården sluttarsvagt mot väster. Utvidgningar har skett i flera omgångar.Från den äldsta delen närmast kyrkan skedde1832 en utvidgning österut, dokumenterad genom enminnessten på platsen. En rad med träd markerar ocksågränsen för denna utvidgning. Utvidgningar har sedanskett mot väster och söder, 1929 och 1971. Kyrkogårdenomges av ett staket av svartmålat järn, vilket troligentillkom vid utvidgningen 1971. Det finns fyra entréermed grindar, vilka liknar staketet, dels två från norr(från landsvägen) och dels två från öster (från vägenfram till Ekholmen). Två av entréerna har spritputsadegrindstolpar med skiffertäckning och vid grinden närmastklockstapeln, mot norr, är stolparna helt skifferklädda.Den yngsta entrén, längst i söder, har stolpar avvit tegelsten. Gångarna är belagda med konstensplattoroch på de äldre delarna finns enstaka grusade gravar. Påde yngre delarna växer låga häckar. Intill klockstapelnfinns en rad med smidda gravkors.Kyrkan antas vara uppförd under 1200-talet med delarav de ursprungliga gråstensmurarna bevarade i väster.Den anses ha varit gårdskyrka till Ekholmen. Sannoliktvar det under 1600-talets första hälft som kyrkan förlängdesmot öster och fick en tidstypisk tresidig koravslutning.1882 fick kyrkan sin nuvarande form genomtillbyggnaderna av en sakristia i öster och ett vapenhusi väster. Samtidigt revs ett vapenhus av okänd ålder påsydsidan. Kyrkan saknar torn. Strax väster om kyrkanstår den helt skiffertäckta klockstapeln av stolpkonstruktion,enligt uppgift uppförd 1811.Kyrkans murar av gråsten är vitputsade på en gråmåladsockel. Gavelröstet mot väster är klätt med vitmåladlocklistpanel. Långhuset liksom vapenhuset har sadeltakoch sakristian i öster har ett valmat tak. Samtligatak är belagda med små raklagda skifferplattor. Fasadengenombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Innerbågarnahar blyspröjs och antikglas. På korfönstrenfinns målningar av konstnären Oskar Brandtberg. Vidkyrkans huvudingång, genom vapenhuset i väster finnsen rödmålad panelad pardörr som port. Till sakristianfinns en motsvarande enkeldörr från söder.i Gunnarsnäs och mästare i Göteborgs målarämbete.Målningarna utgörs bl a av cirklar med ornament sompryder taksidorna. Mitt i taket finns ett Jahveteckenmed änglahuvuden. Dörröppningen åt vapenhuset ärförsett med dubbla grålaserade parspegeldörrar medsnidade rundlar och utskurna mönster i ramarna.Till sakristian bakom koret finns en enkel spegeldörr.Bänkinredningen är indelad i två vägganslutna kvarter.Bänkarna är slutna med marmorerade dörrar. I koretfinns en särskild kyrkvärdsbänk och på läktaren enklagråmålade bänkar.Altaruppsatsen till det halvrunda altaret är ett verkav bildhuggaren Isac Schullström från 1740. Den hardet karakteristiska krucifixet omgivet av kolonner ochen överdel försedd med en förgylld sol. Den rundadealtarringen med svarvade och dekormålade balusterdockorhar troligen tillkommit vid renoveringen 1946.Predikstolen är ovanlig genom sin höga ålder. Den ärutförd 1632 i renässansstil av en okänd konstnär. Denär rikt utsnidad med bl a evangelistporträtt på korgensyttersidor och dekorationer på baldakinen.Dopfunten från 1200-talet har en säregen konstruktion.Den består av två cuppor, varav den ena är uppoch nedvänd och fungerar som fot. Överdelen är avsandsten från Västergötland medan foten är av täljsten.Läktaren bidrar till kyrkorummets 1700-talskaraktär.Den bärs upp av marmorerade runda pelare vid gångensamt fyrkantiga pelare vid väggarna. Läktarbröstningenär målad 1740 med apostlabilder av den kände målarmästarenHans Georg Schüffner. Han kallades allmänt”Guds målare på Dal och i västra Värmland” och tillhörden västsvenska måleriskolan. Schüffner har ävenstofferat altartavlan. Orgelfasaden är utformad i ensparsamt klassicerande stil och tillkom enligt uppgift1906.Kyrkorummet är rektangulärt med ett förhöjt kor i öster.Väggarna är vitputsade och golvet i gången och koretbestår av skifferhällar och i bänkkvarteren av lut- ochsåpbehandlade träplank. Kyrkorummet fick sin nuvarandeutformning vid en genomgripande restaureringår 1946. Syftet var att återskapa interiörens 1700-talskaraktär,vilken delvis förlorats under 1800-talet. Bl atogs det platta innertakets dekorationsmålningar fram.Dessa är utförda 1780 av Anders Larsson Krok, född97