DALSKOGS KYRKA Melleruds kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönDalskogs socken består av ett par mindre dalgångsbygderomgivna av kuperad skogsmark. Området utgör endel av den bergsrygg som skiljer östra och västra Dalslandåt. Södra delen av Dalskog ligger på Kroppefjälloch norrut tar den s.k. Dalformationen vid. Socknenshuvudbygd är belägen i en tvärgående dalgång genombergsmassivet där ett kommunikationsstråk sedan gammaltgår fram. Någon medeltida sockenbildning finns ejsäkert belagd. Den nuvarande <strong>kyrkan</strong> är från 1700-taletoch det är oklart om eventuella medeltida föregångare.Kyrkans dopfunt är dock från 1200-talet vilket pekarpå sannolikheten av en medeltida träkyrka. Områdetär till stora delar en glesbefolkad skogsbygd och enligtuppgift har den nuvarande socknen, eller delar av deningått i grannsocknen Gunnarsnäs. Båda socknarna tillhörsedan gammalt Örs pastorat. Parallellt med dengamla färdvägen, nuvarande länsväg 166 mellan Mellerudoch Ed, anlades på 1870-talet Dalslands Järnväg.I närheten av Dalskogs kyrka förlades en station, vilketunder 1900-talet resulterade i framväxten av ett mindrestationssamhälle. En samhällsbildande faktor var bla den ångsåg som startades 1907. Socknens näringslivhar dominerats av jord- och skogsbruk, huvudsakligensmåbruk. Under 1800-talet var skifferbrytningen i ochkring Kroppefjäll betydande. Skiffret såldes till storadelar av landet. I Dalsland är skiffertak en karaktäristiskoch betydelsefull del av landskapets byggnadskultur.Dalskogs kyrka är belägen i södra kanten av samhället.Söder och väster om <strong>kyrkan</strong> och den omgivande kyrkogårdenslingrar sig en bäckravin. På andra sidan ravinen,omkring hundra meter sydost om kyrkogårdenfinns ”nya kyrkogården”, anlagd omkring 1920. Kyrkoanläggningenbestår i övrigt av en klockstapel, bårhusoch kyrkstallar intill <strong>kyrkan</strong>. Vid ”nya kyrkogården”finns en förrådsbyggnad. Såväl bårhuset (1951)samt de f d kyrkstallarna (ca 1920-30-tal) är exteriörtvälbevarade sedan uppförandet. Kyrkstallarna är delvisinredda till ekonomi- och personalutrymmen. Församlingenstidigare prästgård (komministerboställe)är beläget omkring en km nordost om samhället ochär sedan några år privatbostad. Strax söder om <strong>kyrkan</strong>finns ett församlingshem, en tidigare privatbostad somskänkts till församlingen.KyrkoanläggningenKyrkogården omger <strong>kyrkan</strong> med en oregelbunden formoch inramas av en kallmur. Vid huvudentrén i norrfinns svarta smidesgrindar med stolpar av natursten.Härifrån leder en rak gång fram till <strong>kyrkan</strong>s norra vapenhus,belagd med konstensplattor och kantad av en87
häck. Stenläggningen leder vidare fram till <strong>kyrkan</strong>svästra sida där det också finns ett vapenhus. På övrigasidor omgärdas <strong>kyrkan</strong> närmast av grus vilket äventäcker ett par mindre gångar mot söder och öster. Iövrigt saknas gångar på kyrkogården, vilken rymmerenstaka grusade gravar. ”Nya kyrkogården” har ocksåen oregelbunden yttre form. Genom att två genomkorsandegrusade gångar möts ungefär i mitten och bildaren korsform är den ändå delvis symmetriskt formad.Vid korsningen växer fyra stora lövträd. Även på dennakyrkogård finns enstaka grusade gravar. Kyrkogårdenomges av en låg oxelhäck samt lönnar och lindar. Frånnorr och öster finns entréer med grindar av svart smideoch stolpar av natursten. Sydost om kyrkogården finnsen enkel förrådsbyggnad.Kyrkan är en liten träkyrka, uppförd 1747-50. Tidigarefanns i Dalskog, sannolikt på samma plats, en träkyrka,från 1650 uppförd av överste John Stake, bosatt igrannsocknen Bäcke. Denna kyrkas utseende är okäntmen kan ha liknat <strong>kyrkan</strong> i Bäcke som också var en litenträkyrka uppförd vid 1600-talets mitt av samma byggherre.Bäcke kyrka har sedan tillbyggts under 1700-och 1800-talen. Kyrkan i Dalskog revs då den ansågsvara ”för låg och för trång anlagd” samt förfallen. Omdet funnits ytterligare någon tidigare kyrka på platsenär ej belagt men är tänkbart. Dopfunten av täljsten ärfrån 1200-talet och det finns obekräftade uppgifterom en förfallen ödekyrka på platsen under 1500-talet.Kyrkan består av ett långhus med tresidigt avslutatkor. Mot söder finns en sakristia och åt såväl norr somväster vapenhus. Långhusets ursprungliga sträckningär oförändrad och sannolikt är vapenhuset i norr ochsakristian ursprungliga. Kyrkan saknar torn. Samtligaäldre byggnadsdelar är av timmer som huvudsakligenvilar på en sockel av skiffer. Väggarna är klädda meden ljust grå, enkelt profilerad locklistpanel. Fönsteröppningarnaär segmentbågeformade med något mörkareomfattningar och blå fönsterbågar. Även takfotenär blåmålad. Ytterbågarna är av trä och innerbågarnablyspröjsade med s.k. antikglas. I koret är innerglasetfrostat. Portarna till vapenhusen består av panelade ochsvartmålade/tjärade pardörrar. Till sakristian finns ensvartmålad enkeldörr. Sadeltaken till långhus, sakristianoch vapenhusen är klädda med skiffer av lite olikautformning, både kvadratiska och oktogonala plattorförekommer. Strax väster om <strong>kyrkan</strong> står den helt skifferkläddaklockstapeln. Den har en spira med vindflöjelmed årtalet 1756, det år som den anses vara uppförd.Skifferbeklädnaden gjordes samtidigt med <strong>kyrkan</strong>s takunder 1800-talet. Den är uppförd av grovt timmer ochdess vindskivor, luckor foder med mera är målade medsvart linoljefärg.Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt kor i österoch orgelläktare i väster. En trappa på norrsidan i vapenhusetleder till dess övre plan som har förbindelsemed läktaren. Dörröppningarna åt vapenhusen är förseddamed parspegeldörrar och öppningen mot sakristianmed en enkel spegeldörr. Golvet består av lut- ochsåpbehandlad träplank i långhuset. I koret är brädornamålade i ett ljus- och mörkgrått rutmönster. Väggarnaav synligt timmer är målade i stänkteknik med blåttoch rött på en vitgrå botten. Kring fönstren finns draperimålningar.Mitt i långhuset skjuter ett par kortaväggpartier in från långsidorna som förlängningar avsakristians och norra vapenhusets västväggar. Bänkinredningenär indelad i fyra vägganslutna kvarter. Bänkarnaär slutna bänkar med marmorerade dörrar. I koretfinns bänkar både mot norr- och södersidan och påläktaren enkelt utformade öppna bänkar.Kyrkans interiör präglas främst av det platta trätaketsrika barockmåleri. Som taklist löper också ett ca enmeter brett käl, likaså rikt bemålad. Målningarna ärutförda 1749 av målarmästare Hans Georg Schüffner.Motiven i Dalskog är ett antal medaljonger med bibliskamotiv omgivna av akantusslingor. I taket finnsillustrationer om himmelriket och vid läktaren omhelvetet. I kälens medaljonger berättas bland annat omguds kamp mot ondskan och om Jesus födelse, liv ochuppståndelse. Även på väggarna har funnits målningarav Schüffner, vilka senare övermålats. Även altaruppsatsenoch predikstolen tillhör <strong>kyrkan</strong>s äldre inredningoch bidrar till kyrkorummets 1600- och 1700-tals karaktär.Altartavlans nederdel består av en oljemålning,troligen också utförd av Schüffner. Motivet är ”Abrahamoffrar Isac”. Överdelen, enligt uppgift dateradtill 1717, består av ett utsnidat krucifix omgärdat aven ram med träfigurer. Altarringen är av senare datum,eventuellt från 1800-talets slut eller 1900-talets början,och består av en rundad och marmorerad balustrad.Predikstolen från 1670 är överflyttad från dentidigare <strong>kyrkan</strong>. Korgens yttersidor är prydda med listverkoch spiralvridna kolonner. I anslutning till kortrappanfinns en skärmliknande dörr. I koret står dopfuntenav täljsten från 1200-talet. Läktaren bärs uppav marmorerade kantade pelare och bröstningen ärindelad i marmorerade fält. Även taket under läktarenär dekorativt bemålat, dock ej av Schüffner då läktarentillkom först 1793. Den sparsamt utsmyckade orgelfasaden,dominerad av de synliga piporna tillkom vid enrenovering 1939-40.ByggnadshistorikKyrkans byggnadshistoria innefattar fler exteriöra äninteriöra förändringar. De ombyggnader och renoveringarsom skett följer i huvudsak ett allmänt tidtsypisktmönster. 1793 tillkom läktaren. På 1800-taletförstorades fönstren (1805), taket skifferbelades ochtroligen målades väggarna vita. Uppgifterna om närövermålningen av Schüffners takmålningar skedde gårisär. En uppgift gör gällande att det skedde i sambandmed läktarens tillkomst 1793 en annan att det sked-88