ÖDEBORGS KYRKA Färgelanda kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönÖdeborgs medeltida socken består i väster av öppendalbygd och i öster av bruten skogsbygd med glesstrandbebyggelse kring flera sjöar. Socknens huvudbygd,i väster, där kyrka är belägen, utgör en del av Valbodalen,sydvästra Dalslands centralbygd. Rikligt medfornlämningar visar på ett långvarigt utnyttjande avdalgången, som är ett av länets större riksintresseområdenför kulturmiljövården. Färgelanda pastorat omfattadevid tiden för reformationen Ödeborg, Torp ochValbo-Ryrs socknar. Under nästan trehundra år bildadesedan Torp och Valbo-Ryr Torps pastorat för att 1961återgå till Färgelanda. 1967 övergick sedan Valbo-Ryrtill Foss pastorat i Göteborgs stift i samband med socknensövergång till Munkedals kommun i Bohuslän.Förutom jord- och skogsbruk finns i Ödeborgs sockenen lång industriell tradition. Rådanefors järnbruk drevs1730-1895, och den gamla bruksherrgården finns bevarad.I närheten finns också ett nedlagt kvartsbrott från1900-talet. Förutom den mindre samhällsbildningen iRådanefors är socknens enda egentliga tätort Ödeborgsbrukssamhälle. Bruket anlades 1898 vid Bratteforseni Valboån och samma år inrättades Ödeborgs stationvid Lelångenbanan. Järnvägen är nedlagd men industrinlever vidare. I Ödeborg finns också Fornsalen, ettvälbevarat nationalromantiskt hembygdsmuseum från1913 av särskilt museihistoriskt intresse.Området kring Ödeborgs kyrka utgör ett av det storariksintresseområdets del- eller kärnområden därkopplingen mellan järnålder och medeltid är särskilttydlig. Kyrkan av sten har medeltida delar, eventuelltfrån tiden kring 1200. Kyrkplatsen är belägen på enmoränås längs kanten av det öppna odlingslandskapeti Valboåns dalgång. Någon kilometer österut tar socknensmer skogrika delar vid. Längs åsen leder en äldresträckning av länsväg 172.Till själva kyrkoanläggningen hör <strong>kyrkan</strong> med omgivandekyrkogård, ett bårhus (1926) samt en falurödekonomibyggnad (1990) med personalrum, förråd,garage och toalett. Mittemot <strong>kyrkan</strong> ligger en f d skolbyggnad(1877) som även inrymt lärarbostäder. Idagfinns här församlingshem och en privatbostad. Dessutomfinns ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna.KyrkoanläggningenKyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar<strong>kyrkan</strong>, huvudsakligen på dess norra sida. Denäldsta delen närmast <strong>kyrkan</strong>, har däremot sin största81
utbredning söder om <strong>kyrkan</strong>. Kyrkogården har utvidgatstvå gånger, 1926 norr om <strong>kyrkan</strong> och 1972 motöster och nordost. Kyrkogården avgränsas naturligt iväster mot den gamla landsvägssträckningen och motnorr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finnsen gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutningtill den yngsta kyrkogårdsdelen. Från <strong>kyrkan</strong>sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och österfinns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvisav en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längsden äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägeni väster. Vid huvudentrén, mot väster, finns enklasmidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finnsmot öster, väster samt på tre platser mot söder. Gångarnapå kyrkogården är grusade och bland gravårdarnamärks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådaneforsbruk. Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida (1926) ärritat av arkitekt Sten Branzell, Göteborg. Byggandenhar kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttaktäckt av skiffer.Kyrkan av sten, är orienterad i öst- västlig riktning medtresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och tillbyggdsakristia på korets södra sida. Kyrkans medeltida murarär förlänga åt öster, troligen i slutet av 1600-talet. Korethar en osymmetrisk form, en företeelse som ansespåminna om hur Jesus huvud föll åt sidan när han gavupp andan. Tornet (1769) ger ett ålderdomligt intryckgenom sin bastanta form och i förhållande till långhusetrelativt låga höjd. I dess nedervåning finns ett vapenhusmed ingång mot söder.Kyrkans fasad täcks av vit spritputs som följer murarnasdelvis buktande form. Snickerierna är brunmåladeoch de valmade sadeltaken på långhus och sakristia ärskiffertäckta. Tornet täcks av en flack kornischformadhuv krönt av en förgylld glob (1926) och ett kors, tidigareuppsatt 1869 och gjutet på Rådanefors järnbruk.På norrfasadens östra sida finns årtalet 1699 i svartmålatjärn och på tornet finns ett antal svartmåladeankarjärn. Ovan sakristiedörren finns en minnestavlaav natursten med <strong>kyrkan</strong>s byggnadsår. Vapenhusporten(1926) utgörs av en segmentbågeformad pardörr medsnedställd profilerad panel. Dörren till sakristian är ensegmentbågeformad dubbeldörr med tunn lockpaneloch dekorativt utformade svarta smidesbeslag. Till dörrenleder en hög granittrappa med smidda räcken. Motsöder finns en dörr till ett källarutrymme. På <strong>kyrkan</strong>slångsidor finns stora segmentbågiga fönster indeladei smårutor och med färgat antikglas i ytterbågarna. Itornet finns kvadratiska fönster och på sakristians södrasida ett runt fönster, även dessa har färgat antikglas.Kyrkorummet är litet och sparsmakat inrett. Kyrkans trägolvär lackat i långhuset och gråmålat i koret. Detvälvda trätaket är gråmålat med en takfot i olika grånyanser med profilerade lister och gesims som tandsnittsfris.Porten till vapenhuset är en tidigare ytterportfrån 1756, då denna ingång togs upp och den medeltidasydportalen igensattes. Det kraftiga segmentbågeformadeportbladet har gråmålade släta brädor motkyrkorummet och profilerad snedställd panel mot vapenhuset.Innanför porten ligger en stor stenhäll. Dörrentill sakristian är en enkel slät trädörr, laserad i gråbrunton. Fönstren är gråmålade på insidan.Altaret av trä är grågrönt färgsatt med spegelfält måladei svampteknik. Altaruppsatsen är från 1700-taleti tidstypisk provinsiell barockstil. Konstnären är okändmen stilen påminner om den kände bildhuggaren IsacSchullström. I centrum finns en tavla med träfigurer,Jesus på korset med Maria och Johannes. Tavlan flankerasav spiralvridna kolonner med Moses och Aron påvar sida. Överst finns en tavla med bl a en slingrandeorm kring ett kors och två änglar med basuner. Predellanlängs ned har en tavla med text. Altarringen, troligenfrån 1926, har en rak front med svängda, konkava,sidor. Barriären är färgsatt i grönt och är sluten medmarmorerade spegelfält i trapetsform med förgylldalister. Predikstolen från 1700-talet är relativt enkeltutformad och saknar baldakin. På den femsidiga korgenfinns målade evangelistporträtt. Korgen är brunoch svart med förgyllda detaljer. Kyrkans dopfunt är avtäljsten och daterad till 1200-talet. Stilen är romanskmed en rik ornamentering i den relief som omgercuppan.Bänkinredningen är indelad i två vägganslutna kvarter.De slutna bänkarna är utformade 1926 då de ny- ellerombyggdes, eventuellt behölls de gamla gavlarna. Bänkarnasdörrar är ljust grönt ådrade med marmoreradespegelfält på dörrarna och svampmålade fält på gavlarna.Ryggarna och sitsarna är rödbrunt ådringsmålade.På läktaren finns öppna rödbrunt ådringsmåladebänkar på båda sidor om orgeln. Läktaren bärs upp avnio grönmålade enkla kolonner vilka bär tre synligabjälkar, avslutade som konsoler mot öster. Läktarenbyggdes delvis om 1926 då bröstningen med svampmåladespeglar tillkom. Läktarens mittparti är en delav den orgel, med modernistisk fasad, som installerades1978. 1927 års orgel, med klassiserande fasad, är placeradi tornet som på detta våningsplan är förbundetmed läktaren genom en stor valvöppning.ByggnadshistorikÖdeborgs kyrka antas vara byggd på 1200-talet ochhar ansetts som en av Dalslands äldsta kyrkor. JohanHammarin, prost i Färgelanda, skrev på 1830-talet ”Enurgammal offerkyrka av gråsten, troligen lika gammalsom Christendomen på dal”. Hammarin spekuleradeockså om att Ödeborgs kyrka skulle vara äldre än moder<strong>kyrkan</strong>i Färgelanda. Detta motiverades bl a med attflera hemman därifrån fram till 1700-talets mitt hadesina gravplatser i Ödeborgs kyrkas mittgång. Intressant82
Change language