KYRKOR - Svenska kyrkan

KyrkoanläggningenKyrkogården består av två olika delar, båda med relativtsmå ytor. Den äldsta delen har en nästan kvadratiskform som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på desssödra sida. I sluttningen nedanför kyrkan finns en avgränsad,också närmast kvadratisk kyrkogårdsdel, somtillkom på 1920-talet. Mellan kyrkogårdsdelarna finnsen grusad parkeringsplats och mindre tillfartsvägar.Här finns också det vitputsade bårhuset med skiffertak,arkitekt Axel Forssén, Göteborg, och intill ”Norra kyrkogården”den faluröda ekonomibyggnaden med tegeltak.Klockstapeln är placerad strax utanför ”Gamlakyrkogårdens” norra mur. Den är uppförd av kraftigaekstockar, klädd med faluröd lockpanel och har enplåtklädd huv, krönt av en liten spira med plåtvimpel.Klockstapelns ålder är okänd men den kan eventuelltvara samtida med kyrkan. ”Gamla kyrkogården” inramasav en kallmur och huvudentrén har två enkla smidesgrindarfästade direkt i murstenarna. En liknandeenkelgrind finns mot norr till klockstapeln. ”Norrakyrkogården” inramas av en häck och vid dess entrémot söder finns ett par smidesgrindar med grindstolparav natursten. Gångarna på båda kyrkogårdsdelarnaoch gången närmast kring kyrkan är grusade. På gamlakyrkogården finns några få grusade gravar. Vid koretssödra sida finns en minnessten rest 1944, bl a över kyrkoherdeUddo Ullman som ledde Torps kyrkobygge.Nära koret finns också Johanna Brunssons grav (1846-1920). Hon var konstvävare och vävlärare med stor betydelseför den svenska vävtraditionens bevarande ochhöga kvalitet.Kyrkan är en liten tornlös stenkyrka orienterad i östvästligriktning med ett tresidigt avslutat kor i öster.Långhuset med kor uppfördes 1750-55. Vapenhusetav trä på västra gaveln är från 1935 och sakristian påkorets norra sida från 1988. Ingångar finns till vapenhuset,från söder, mitt på södra långsidan samt på sakristiansvästra sida. Långhusets och korets murar täcksav en ljus spritputs i en rosa ton med naturstensockelnputsad ner till marken. Sakristians fasad har grovt rivenslätputs i samma kulör. Vapenhuset är klätt medvit profilerad locklistpanel, liksom det intilliggandegavelröstet på långhusets västsida. Fönster, takfot ochvindskivor är gråmålade. Långhusets sadeltak är valmatöver koret och täcks av enkupiga betongpannor,liksom vapenhusets sadeltak. Sakristians sadeltak täcksav enkupigt lertegel. På långhusets västra gavelnockfinns ett järnkors med förgyllda klot och på södra ochnorra långsidorna tre dubbla ankarjärn under takstolarna.Portarna till vapenhuset och på södra långsidanär utformade som pardörrar, södra långhusporten medrundbågig avslutning. Samtliga port- och dörrblad harsnedställd profilerad panel av lackad ek och portarna(båda 1935) har dekorativt utformade smidesbeslag.Till kyrkorummet finns mot norr och söder storarundbågiga fönster. Korfönstret mot söder har glasmålningar.Mot väster finns kvadratiska fönster i vapenhusetoch till läktaren.Kyrkorummet är relativt brett i förhållande till sin längdmed ett förhöjt kor, som är förhöjt ytterligare ett steginnanför altarringen. Inredningen i kyrkorummetpräglas av en sammansatt helhet med olika tidsskikt.Trägolvet är slipat och lackat och väggarna är putsadei en vitgul ton. Det välvda trätaket är gråmålat. Mellanlångväggarna löper två dragbjälkar i underkant av denenkelt profilerade och dekormålade taklisten. Parspegeldörrarnamot söder och till vapenhuset, liksom enkelspegeldörrentill sakristian är täckmålade i beigeaktigakulörer. De smårutsindelade fönstren (1953) harsamma färgsättning och har blyinfattat bränt och tonatantikglas i ytterbågarna. Det målade korfönstret motsöder är från samma tid och målningarna är utförda avkonstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg. Huvudmotivetär Maria med barnet samt de tre vise männen.Altaret, av trä, är placerat mot östra korväggen. Altaruppsatsen,från 1745, är troligen utförd av sammakonstnär som gjort altartavlan till grannkyrkan iValbo-Ryr. Den är relativt enkelt utformad och bestårav en övre och en nedre tavla med utsnidade ramarbl a i form av växtmotiv. Den nedre och större tavlanhar motivet ”Nattvardens instiftan” och den övreinnehåller ett målat krucifix. Altaruppsatsen kröns aven Kristusfigur. Altarringen, från 1935, är tidstypisktutformad med en sluten barriär. Den har långa rektanguläraspegelfält och är ådringsmålad i bruna kulörer.Predikstolen är ursprungligen från 1700-talet mensenare delvis omgestaltad. På korgen finns utskurnaevangelistsymboler från 1950-talet av konstnär ErlingValldeby. Predikstolen är färgsatt i röda och bruna kulörer,bl a ådringsmålade fält kring evangelisterna, påtrappbarriären och på dörren till trappan. Den åttkantigabaldakinen är försedd med profilerade lister, medaljongeroch festonger. Kyrkans dopfunt är av huggengranit och enligt en inskription på dopfatet skänkt tillkyrkan 1926.Bänkinredningen är indelad i tre vägganslutna kvarterdelade av mittgång och tvärgången till södra ingången.De öppna och rött ådringsmålade bänkarna tillkomenligt uppgift efter ritningar av arkitekt Bror Almquist1913. På gavlarna finns ett återkommande jugendinspireratinskuret mönster. Läktaren i väster är indeladi två etager med en högre bakre del. Den bärs upp avgrågrönt marmorerade kolonner som är försedda medenkla kapitäl. Bröstningen med dekormålade speglarhar ett svagt framskjutande mittparti. På detta finnsskurna träreliefer från 1950-talet; det allseende ögati mitten flankerat av två basunerande änglar. Läktarorgelnfrån 2006 har en klassicerande utformning.79