KYRKOR - Svenska kyrkan

med tresidigt avslutat kor. Rännelanda skiljde sig dockfrån liknande kyrkor, med medeltida ursprung, genomlånghusets bredd och det relativt rymliga kyrkorummet.På 1840-talet omlades tegeltaket med skiffer. Omkring1850 sattes nytt innertak upp, stengolvet ersattes medett trägolv, nya bänkar sattes in och altaret och predikstolenreparerades. 1854 tillkom den altaruppsats somsenare kom att flyttas till Lerdal då Rännelanda övertogHögsäters gamla altaruppsats 1909. 1854 års altaruppsatsär tillverkad av Andreas Jansson, Rännelanda, enligtuppgift efter förebild av altaruppsatsen i Krokstad, Bohuslän.1895 tillkom läktaren samtidigt med kyrkansförsta riktiga orgel.1943-44 genomgick kyrkan dess hitintills största renoveringefter program av arkitekt Axel Forssén, Göteborg.Kyrkan ”fullbordades” genom att tornet och sakristianuppfördes. Samtidigt revs ett vapenhus av okänd ålderpå västgaveln och sakristieskranket i koret togs bortoch altararrangemanget flyttades närmare östväggen.I koret sattes också blyinfattat antikglas in i de bådafönstren. Ny bänkinredning tillkom och läktartrappani kyrkorummet ersattes med en trappa i tornet. En helinteriör ommålning skedde samt konservatorsarbeten,bl a av altartavlan som varit övermålad med ljust gråblåfärg. Konservator var K Johansson, Skövde. Kyrkan elektrifieradesoch fick ett nytt uppvärmningssystem, förvilket ett pannrum inreddes under sakristian. Exteriörtgjordes också en hel ommålning och yttertaket ladesom. Kyrkan återinvigdes av biskop Runestam andrasöndagen i advent 1944. Åtgärder efter den stora renoveringenhar varit relativt få och av mer begränsat slag.1955 fick kyrkan ett nytt elektriskt uppvärmningssystem.1964 lades skiffertaket om och fasaden målades.Året därefter gjordes en invändig ommålning. Under1980- och 90-talen har restaurerings- och konservatorsarbetengjorts av altaruppsatsen och de medeltidainventarierna.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGDen medeltida kyrkplatsen vid RÄNNELANDAKYRKA är belägen på en höjd i ett öppet böljandeodlingslandskap med gårdar i karakteristiska krönlägen.Närmast kyrkan finns ett mindre sockencentrummed olika generationers skolbyggnader, f d ”kyrkskolan”från 1880-talet och f d ”centralskolan” från 1954med tillhörande lärarbostäder. På kyrkogården finns bla en rödmålad klockstapel (1700-tal) samt ett störregravmonument, över svenskamerikanen Gustaf AdolfSamuelsson (1869-1941). Speciellt för kyrkogården iRännelanda är också stentrapporna i kyrkogårdsmuren,enligt tradition bl a brukade för s.k. självspillingar(självmord).Den vitputsade stenkyrkans exteriör och interiör ärett resultat av en successiv tillkomst och inrymmerflera olika tidsskikt. Långhuset och koret uppfördesomkring 1773 efter ritningar av överintendent CarlFredrik Adelcrantz. De ursprungliga intentionernafullföljdes dock inte utan kyrkan fick en enklare utformningoch förblev tornlös till 1944 då det bastantavästtornet, liksom sakristian söder om koret tillkom isamband med en större renovering efter ritningar avarkitekt Axel Forssén. Vid renoveringen tillkom ocksåbl a bänkinredningen. Karakteristiskt för kyrkan ärdet breda långhuset med tresidigt avslutat kor och ettljust rymligt kyrkorum med ett högt, välvt brädtak.Inredningen är sparsmakad med en ljust sammansattfärgsättning dominerad av gröna kulörer. Av äldre inredningmärks altaruppsatsen, i provinsiell barockstil,tillverkad av bildhuggaren Nils Falk 1714 samt läktarenoch orgeln i klassiserande stil från 1895. Kyrkan ägerockså flera intressanta medeltida inventarierATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. kyrkorummets ljusa och rymliga karaktär medsparsmakad inredning. kyrkorummets bevarade och sammanhållandegestaltning från 1943-44 års renovering. kyrkorummets olika tidsskikt, bl a läktaren ochorgelfasaden från 1895. korbänkarna samt dekormålningarna i fönsternischernaoch kring sakristiedörren. altaruppsatsen från 1714 av bildhuggarenNils Falk. kyrkans medeltida inventarier, bl a dopfunten. den bevarade bänkinredningen sedan 1943-44 årsrenovering. den rödmålade klockstapeln, bevarad från tidenföre tornets tillkomst 1944. de speciella stentrapporna i kyrkogårdsmuren77