RÄNNELANDA KYRKA Färgelanda kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönRännelanda medeltida socken består av ett brutet kulturlandskapmed uppodlade dalgångar mellan skogsmarker.Ett större område med sammanhängandeöppet odlingslandskap finns i socknens östra del, där<strong>kyrkan</strong> är belägen. Någon tätort finns inte i Rännelandadär jordbruket varit den dominerande näringen medsmå och medelstora gårdar. En av de få större gårdarnaär Häreholm, en gammal frälsegård intill Häresjön isocknens sydvästra del. Rännelanda har åtminstone sedan1400-talet hört till Högsäters pastorat tillsammansmed grannförsamlingarna Lerdal, Råggärd och Järbo. Iväster gränsar Rännelanda till Sanne socken i Bohuslän.Den vitputsade <strong>kyrkan</strong> från 1773 har troligen haften medeltida föregångare av trä. Enligt uppgift varden gamla <strong>kyrkan</strong> belägen ca 50 eller 80 meter västerom den nuvarande. Intill <strong>kyrkan</strong> finns en falurödklockstapel (1700-tal) kvar från tiden innan dess tornbyggdes på 1940-talet. Cirka 600 meter nordväst om<strong>kyrkan</strong> finns gården Rännelanda Stom, f d kyrkojordoch prästboställe. 1845 inköptes gården Härslätti socknens nordvästra del, nära Lerdal, för att brukassom gemensam prästgård för Rännelanda och Lerdal.Härslätt avyttrades på 1980-talet. Närmast <strong>kyrkan</strong>finns ett mindre sockencentrum med två generationerskolbyggnader. Intill parkeringen vid kyrkogården liggerden f d ”kyrkskolan” från 1880-talet och ett parhundra meter sydväst om <strong>kyrkan</strong> en s.k. centralskola igult tegel från 1954. Intill finns ett gult envånings trähusfrån samma tid som inrymt lärarbostäder. Skolanlades ner 2004. Den tidigare ”kyrkskolan” inrymmeridag samlingslokaler, både för kyrkliga och profanaändamål. Förbi <strong>kyrkan</strong> och skolorna leder en mindrelandsväg. Till själva kyrkoanläggningen hör <strong>kyrkan</strong> medomgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samten förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägenvid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra påsjälva kyrkogården.KyrkoanläggningenKyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västligriktning kring <strong>kyrkan</strong>. Väster om <strong>kyrkan</strong> finns denäldsta delen och den troliga platsen för en medeltidakyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot österoch nordost så kyrkogården kom att omsluta <strong>kyrkan</strong>och klockstapeln. Den yngsta delen av kyrkogårdenär en utvidgning från 1920-talet väster om denäldsta delen. Kyrkogården avgränsas på alla sidor av enkallmur. Vid kyrkogårdens huvudentré mot väster samtmot norr finns svarta smidesgrindar med naturstens-75
stolpar. I murens nordöstra del samt vid entrén motväster finns små stentrappor över muren. Området runtom <strong>kyrkan</strong> skiljer sig från kyrkogården i övrigt genomatt marken där till stor del är kuperad, bergig och delvishar naturtomtsprägel. Väster om <strong>kyrkan</strong> finns enterrassering mot kyrkogårdens planare delar. I mittenav terrasseringen, norr om en trappa, finns ett bårhusvars betongkonstruktion har en fasad av natursten ochutgör en del av muren. Bårhuset, som numera är enöverloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar avAxel U Lundgren. Gångarna från grindarna och närmast<strong>kyrkan</strong> är asfalterade, övriga är grusade eller stenlagda.Grusade gravar finns främst på den äldsta delendär det också finns några gjutjärnskors från 1800-taletsslut. Längs terrasseringen står några smidda gravkorsuppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om<strong>kyrkan</strong>, finns ett stort gravmonument av granit, ritatav samt rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson(1869-1941). Klockstapeln står på kyrkogårdenshögsta punkt, strax nordost om <strong>kyrkan</strong>. Den är kläddmed oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv.Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794vilket är det förmodade byggnadsåret. Andra uppgifteranger dock att klockstapeln är samtida med <strong>kyrkan</strong>,1773.Kyrkan av sten har ett tresidigt avslutat kor i öster ochtorn i väster. Långhuset och koret uppfördes 1773medan västtornet och sakristian på korets södra sidatillkom vid en större renovering 1943-44. Kyrkans fasadertäcks av vit spritputs och sadeltaken är belagdamed småskiffer. Korets tak är avvalmat mot öster. Tornethar en huv med spira, krönt av ett kors med globerav kopparplåt. Huvudingång i väster, dessutom finns enport mitt på södra långsidan och en dörr på sakristiansvästra sida. Båda portarna (1944) är utformade sompardörrar med snedställ profilerad brun panel. Dörrentill sakristian, i oljad ek, är av senare datum. Portenmot väster är segmentbågeformad och den mot söderhar ett halvmåneformat överljus. Ovan södra portenstår årtalen 1773 och 1892, åren då <strong>kyrkan</strong> putsades.På motsvarande sätt finns årtalet 1944 ovan västporten.På <strong>kyrkan</strong>s långsidor finns stora rundbågiga fönster,smårutsindelade och blåmålade. Tornets bastantaintryck förstärks av att det har tre ljudluckor, brunmålademed jalusiliknande galler på utsidorna, motväster och öster. Mot söder och norr finns enkla ljudöppningarmed enbart jalusiliknade galler. Rännelandaär den enda landsbygds<strong>kyrkan</strong> i Karlstads stift som harfyra klockor.Kyrkorummet är rymligt och sparsmakat inrett med enljus färgsättning dominerad av gröna kulörer. Koret iöster är upphöjt ett steg och innanför altarringen ytterliggareett steg. Kyrkorummets trägolv är lackadeoch i koret täckt av en röd heltäckningsmatta. Väggarnaär vitputsade med dekormålningar i fönsternischernaoch runt sakristiedörren. Det välvda trätaket är vitmålatmed ett brett utsprång av profilerade brädor, dekormåladei grått och rött. Tvärs över kyrkorummet löpertvå synliga takbjälkar, dekormålade i grått. Dörrarnamot vapenhuset och till södra porten är marmoreradeparspegeldörrar i gröna och beiga kulörer. Sakristiedörrenär en motsvarande enkelspegeldörr. De storarundbågiga fönstren är vitmålade och de två korfönstrenhar blyinfattat antikglas i ytterbågarna. Altaret ärav trä med marmorerade spegelfält i grönt. Den nuvarandealtaruppsatsen (1714) flyttades hit från Högsätersgamla kyrka 1909 och är utformad i relativt enkelprovinsiell barockstil av den kände bildhuggaren NilsFalk. Uppsatsen är målad av Anders Lingh och sonenJakob. I mitten finns ett centralt parti med ett krucifix,Jesus på korset med Maria och Johannes på var sida. Påen övre tavla finns ett segerlamm med fana och altaruppsatsenkröns av en grekisk tempelgavel med änglafigureroch en förgylld sol. I övrigt finns förgyllningar,träfigurer och bladslingor på sidorna. Altarringen ärrund och sluter tätt mot altaret. Den öppna barriärenhar svarvade balusterdockor med gröna marmoreringarsamt förgyllningar.Predikstolen är möjligen från 1700-talet men repareradeller färdigställd på 1850-talet. Den har vissa empiredragmen färgsättningen och de målade evangelistsymbolernapå korgen är troligen från renoveringen1943-44. Färgsättningen domineras av gröna kulörermed mörkare inslag och förgyllningar. Baldakinen ärrund med bl a en förgylld fris. Kyrkans dopfunt har dateratstill 1200-talet och är av täljsten utan ornamentik.Kyrkan har också en samling medeltida träskulpturer;ett norskt processionskors från ca 1300, ett madonnaskåpfrån 1400-talet samt ett diakonskåp (helgonskåp)från 1400-talet. Bänkinredningen från 1943-44, är indeladi fyra kvarter, slutna mot mittgången och öppnamot sidogångarna. Skärmar, gavlar och dörrar är marmoreradei blått och grönt. Ryggarna och sitsarna ärljusbrunt ådringsmålade. Läktaren i väster bärs upp avtjugo utskurna pelare. Bröstningen har spegelfält varavdet mittersta innehåller en änglafigur. Läktaren tillkomsamtidigt med en ny orgel 1895 och båda är färgsatta iljust gröna kulörer med marmoreringar. Orgeln byttes1944 men den ursprungliga klassiserande fasaden medförgyllningar är bevarad.ByggnadshistorikEnligt uppgift fanns en medeltida träkyrka strax västerom den nuvarande <strong>kyrkan</strong>, på kyrkogårdens äldsta del.Den nuvarande <strong>kyrkan</strong> uppfördes 1773 efter ritningarav Carl Fredrik Adelcrantz. Från slutet av 1700-talet dåstatlig styrning efterhand gjorde sig mer gällande, blevdet vanligare att uppföra kyrkor i sin helhet. Tankenvar så även i Rännelanda, men de ursprungliga intentionernakom dock inte att genomföras utan resultatetblev en för Dalsland ganska typisk stenkyrka, tornlös76
Change language