KYRKOR - Svenska kyrkan

RÅGGÄRDS KYRKA Färgelanda kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönRåggärds medeltida socken består av ett småkuperatlandskap med mindre dalbygder mellan skogar ochmossar. Råggärd har dominerats av jord- och skogsbruk,med i allmänhet ganska små gårdar. Någon tätortfinns inte men vid en vägkorsning, nära sockencentratvid kyrkan, finns en mindre samling villor och egnahemlängs den landsväg som utgör huvudstråket genomsocknen. Vägsträckningen är en de bland de äldst kändai Dalsland med bl a traditioner om pilgrimsvandringarmot Nidaros i Norge. Dess sträckning utgör en tydligkulturgräns mellan det nordliga Skogsdal, som harmycket gemensamt med Värmland, och de sydligaredelarna av Dalsland som i öster är mer orienterat motVästergötland och i väster mot Bohuslän. Råggärd haråtminstone sedan 1400-talet hört till Högsäters pastorattillsammans med grannförsamlingarna Järbo, Rännelandaoch Lerdal.Den vitmålade träkyrkan från 1734-36 har troligenhaft en medeltida föregångare av trä. Kring kyrkan ochlandsvägen finns ett traditionellt sockencentrum. Straxnorr om kyrkan finns också ett av Dalslands märkligarefornlämningsområde, tre gravfält med ett 40-talhögar. Kombinationen av fornlämningar, historisk bebyggelseoch den gamla landsvägen ger området statussom riksintresseområde för kulturmiljövården. Intillkyrkan och en grusad plan på dess norra sida finns enf d skolbyggnad (1880-tal) samt en byggnad (ca 1950)som tidigare inrymt lärarbostäder. Skolbyggnadenanvänds som församlingshem och som allmän samlings-och föreningslokal. Cirka en kilometer norr omkyrkan finns den välbevarade f d prästgården Sörsäter,ursprungligen kaplansboställe, senare komministerboställe,inköpt av kyrkan ca 1730 och frånsålt på 1960-talet. Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan medomgivande kyrkogård samt ett bårhus (1968) i vittmexitegel och sadeltak täckt av svarta betongpannor.KyrkoanläggningenKyrkogården har en i princip kvadratisk form kring kyrkansom är orienterad i sydostlig-nordvästlig riktning.Kyrkogården har två tydliga delar, en äldre huvuddel,”gamla kyrkogården”, närmast kyrkan samt en utvidgningmot sydväst, ”nya kyrkogården”, invigd 1987.Uppgifter finns om utvidgningar 1831-32 (mot väster)och 1851 (mot norr och öster). ”Gamla kyrkogården”är homogent utformad utan synliga spår efter deolika utvidgningarna, ett resultat bl a av en kyrkogårdsrenovering1965. Både gamla och nya kyrkogårdenomges av kallmurar och diverse lövträd. Kyrkogårdenshuvudentré är i norr, vänd mot en grusad plan fram-72