LERDALS KYRKA Färgelanda kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönLerdals medeltida socken består av en markant dalgångsbygdkring Lerdalsälven, omgiven av kuperadeoch glest befolkade skogsområden. Den djupt nedskurnaoch ganska smala dalgången kring älven sträcker sigi nord-sydlig riktning. Lerdal är en gammal gränsbygdoch förbindelserna har i stor utsträckning följt vattnetsväg. Dalgången har ett öppet böljande odlingslandskapmed ganska små gårdar på kullar längs sluttningarna.Lerdal är en av Dalslands mindre socknar där jordbrukvarit huvudnäringen, någon tätort finns inte. Lerdalhar åtminstone sedan 1400-talet hört till Högsäterspastorat tillsammans med grannförsamlingarna Rännelanda,Råggärd och Järbo. Parallellt med Lerdalsälvenleder en landsväg och förutom denna väg genomkorsasdalgången av vägen mellan Rännelanda och Gesäter.Den vitmålade <strong>kyrkan</strong> ligger i dalen och är uppförd på1770-talet. Den medeltida föregångarens utformningär inte känd men uppgifter finns om grundmurar frånen träkyrka under den befintliga <strong>kyrkan</strong>. Platsen vid<strong>kyrkan</strong> utgör ett mindre sockencentrum med en f dskolbyggnad (1930) med lärarbostäder på andra sidanvägen. Byggnaden inrymmer idag samlingslokaler ochbostad. Strax norr om <strong>kyrkan</strong> finns en fd butik. Någotsydost om <strong>kyrkan</strong> är gården Lerdals stom belägen.Gården, som varit prästboställe, indrogs till kronan vidreformationen och var sedan bl a sergeantboställe till1896. Mellan 1845-1980-talet delade Lerdal och Rännelandaprästgården Härslätt, belägen i Rännelandanära gränsen till LerdalTill kyrkoanläggningen hör <strong>kyrkan</strong> med omgivandekyrkogård samt ett putsat bårhus (1953) och en redskapsbod(1900-talets mitt). Bårhuset på kyrkogårdenssydöstra del, är ritat av arkitekt Axel Forssén, Göteborg.Redskapsboden ligger nordost om <strong>kyrkan</strong>s kor. Bådahar vita fasader och sadeltak med enkupigt tegelKyrkoanläggningenKyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västligriktning kring <strong>kyrkan</strong> (också orienterad i öst-väst)och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldstadel utgör nästan en kvadrat närmast kring <strong>kyrkan</strong>.Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder,och 1968 mot öster. 1930 års utvidgning är helt integreradmed de äldre delarna, medan 1968 års del utgören tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av enkallmur och höga lövträd. Kyrkogårdens yngsta del, iöster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samtett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentréfinns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporteni tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har69
granitstolpar med tälttaksformade överstycken kröntaav klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindregrusväg längs muren fram till bårhuset och en mindreplan. Vid planen finns mot väster och norr enklaresmidesgrindar utan grindstolpar. Förutom trädraderlängs muren finns endast några få träd på kyrkogården.Gångarna är grusade med undantag av den asfalteradegången framför kyrkporten i väster. På den yngre delenfinns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna ärgräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar.Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskorsoch en kopia av ett äldre smitt gravkors. Innei vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.Kyrkan har ett tresidigt avslutat kor i öster och torn iväster. Långhuset och koret är uppfört i sten 1771-72och det timrade tornet 1775. Förutom huvudingångenfrån väster till vapenhuset i tornet, finns en port påsödra långsidan. Karakteristiskt för <strong>kyrkan</strong>s exteriör ärdet breda långhuset med dess höga branta tak. Fasaderpå långhus och kor är enkelt utformade och täcks avvit spritputs. Långhusets gavelröste mot väster, liksomtornet och dess tornluckor, är klädda med vitmåladenkelt profilerad locklistpanel. Taket över långhuset,valmat över koret, täcks av enkupigt lertegel. Torntaketoch den inklädda lanterninen är plåtklädda och krönsav ett kors. Västporten har två portblad med en brunbetsadsnedställd panel och ett kraftigt äldre lås. Dengrönmålade porten mot söder är en parspegeldörr medett spröjsat halvmånefönster som överljus. Ett extrayttre dörrpar består av stående vitgrå pärlspontpanel.I trappsteget finns en gravsten från 1845 inmurad. Pålångsidorna och i koret finns stora rundbågiga, smårutsindeladefönster målade gråvita.Kyrkorummet är ljust och rymligt med dess bredd, högatak, och ljusa färgsättning. Det tresidiga koret i öster ärupphöjt ett steg i förhållande till långhuset och i västerfinns en stor orgelläktare med trappor längs västväggenpå båda sidor mittgången. Ingångar finns från vapenhuseti väster och mitt på södra långsidan. Sakristianvid korets östvägg nås via två dörrar på var sida omaltaret. Under läktaren har bänkar tagits bort för attge plats åt stolar, bord, klädhängare och ett skåp motsöder.Kyrkorummets trägolv är lackade och de putsade väggarnagrått avfärgade. Takets höga trätunnvalv är vitmålatmed en blå profilerad list ovan en ljust marmorerattakfot. I taket löper tre bjälkar som dragstag, likadantmarmorerade. Dörren till vapenhuset är en gråmåladoch glasad parspegeldörr med färgat antikglas i mönsterspröjsning.Parspegeldörren mot söder är grönt ådringsmålad.Ovan båda ingångarna finns lunettfönster.De två sakristedörrarna är grålaserade enkelspegeldörrar.De stora rundbågiga fönstren har antikglas i innerbågarna.Korfönstrens antikglas är dessutom blyinfattat.Mot korets östvägg bildar altaret, altaruppsatsen,ett par nummertavlor och sakristian en symetrisktsammansatt helhet och betydelsefull del av kyrkorummetsklassiserande karaktär. Sakristian (1986) utgör ettslutet rum placerad bakom och vid sidorna om altaret.Altaret är av trä med förgyllda lister kring speglar.Altaruppsatsen (1845) har en tidstypisk klassiserandeutformning. Mellan två förgyllda pilastrar finns ett gråmålatkors mot ljusgrön botten. Pilastrarna bär upp ettöverstycke, med förgyllda friser, krönt av förgyllda solstrålarkring en mörkare krans med symboler. På bådasidor om altaret med altaruppsats och altarring finnsnummertavlor samt dörrar till sakristian. På sakristianssödra och norra sidor finns glaspartier med blyinfattatantikglas. Nummertavlorna har figursågade och förgylldaramverk. Altarringen är halvcirkelformad meden öppen barriär av svarvade grå balusterdockor medförgyllningar. Altaruppsatsen flyttades hit från Rännelandakyrka omkring 1910 då Rännelanda övertog altaruppsatsenfrån Högsätes gamla kyrka (riven 1908).Predikstolen i klassiserande stil är placerad längst frampå långhusets norra sida. Olika uppgifter förekommerom dess ålder. Korgen och baldakinen är huvudsakligenfärgsatta i grått med förgyllda listverk. På korgenfinns grågrönt marmorerade spegelfält mellan svarvadebalusterdockor. Den runda baldakinen med huv, har enfigursågad förgylld list i nederkanten. Kyrkans dopfuntär placerad intill predikstolen och är daterad till 1200-talet. Cuppan är av täljsten och foten av sandsten.Bänkinredningen är indelad i fyra kvarter, delade avmittgång, sidogångar och tvärgångar. Bänkarnaär ursprungligen från 1895 men senare ombyggda, bl a1980 då de gjordes bekvämare. Samtidigt togs också enbänkrad längst fram och en längst bak bort. De öppnabänkarna är grönt ådringsmålade med grå marmoreringarpå gavlarna. På läktaren finns bänkar av enklareutformning. Den stora orgelläktaren i väster om- ellernybyggdes 1910 samtidigt som orgeln tillkom. Bådeden klassiserande orgelfasaden och läktaren är ritadeav Fredrik Falkenberg, Stockholm. Läktaren bärs uppav 16 kolonner i ljus grön marmorering och den rakabröstningen är indelad i ljust gröna marmorerade spegelfältoch små pilastrar. Läktaren nås via trappor motvästväggen på var sida mittgången.ByggnadshistorikHur <strong>kyrkan</strong>s föregångare sett ut är inte närmare känt.Från en golvomläggning 1980 finns dock uppgifter omatt grundmurar, troligen tillhöriga en träkyrka, iakttagitstillsammans med gravstenar från 1600-talet. Isockenhistoriken, Lerdalsboken, nämns också ett antagandeom en äldre kyrka vid gården Lerdals stom,ca 400 meter sydost om <strong>kyrkan</strong>. Där hittades 1890 enbronsnyckel som då sattes i samband med en kyrka.Dopfunten i <strong>kyrkan</strong> är daterad till 1200-talet och<strong>kyrkan</strong> har ägt en madonna av trä från 1300- eller70
Change language