KYRKOR - Svenska kyrkan

inte närmare känd men troligen har den medeltidakyrkan i princip varit kvadratisk med rakt korslut ochingång i söder. 1731 förlängdes hon åt öster och försågsmed tresidigt kor. Troligen gjordes därefter, oklart när,en förlängning mot väster. Under 1800-talet tillkomtroligen de nuvarande stora fönsteröppningarna liksomett vapenhus av trä på västgaveln, vilket i sambandmed tornbygget 1924 placerades på kyrkogården somförråd. På 1890-talet kläddes innertaket med tidstypiskpärlspontpanel. Kyrkans klockstapel, som brann 1915,var placerad öster om kyrkan strax utanför kyrkogårdsmuren,idag platsen för en modern ekonomibyggnad(1994). Enligt uppgift var klockstapeln ganska stor ochklädd med faluröd panel med en vitmålad överdel medluckor, krönt av en huv, förmodligen spånklädd.Under 1900-talet genomgick kyrkan de största förändringarna.1924 genomfördes en renovering samtidigtsom tornet och sakristian tillkom. För arbetenasvarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg. Vid en byggnadsarkeologiskundersökning konstaterades förlängningarnai väster. Samtidigt påträffades också gravaroch skelettdelar i mittgången och koret, bl a fem rektanguläraflermansgravar med en stor mängd ben. Tornetmed sin huv och resliga spira fick en historiserandeutformning anpassad till den relativt lilla långhuskroppenmed raka, rena linjer. I kyrkorummet tillkom nybänkinredning, trapporna till läktaren ersattes av nya ivapenhuset och pärlsponten i taket ersattes av de nuvarandesläta brädorna. Även den nuvarande altarringentillkom, trägolven lades om och fönstren fick nya innerbågar.Kyrkan genomgick också en hel exteriör ochinteriör ommålning. 1932 installerades elektrisk belysningi kyrkan och 1939 ett centralvärmesystem medpannrum under sakristian. 1948 tillkom orgeln varsmodernistiska fasad är ritad av arkitekt Axel Forssén,som också uppgjorde handlingar för reparations- ochmålningsarbeten samma år samt ritade bårhuset 1955.1948 genomgick kyrkan en större ommålning, såvälexteriört som interiört, samtidigt som altartavlan konserveradesav konservator K J R Johansson, Skövde.En renovering 1975-76 omfattade huvudsakligen interiören.En exteriör åtgärd var dock bytet av ekspåntill kopparplåt på tornspiran. Handlingarna till renoveringsprogrammetuppgjordes av arkitekt Jerk Alton,Kumla och för konservering av altaruppsatsen svaradekonservator Christer Wildenstam, Älvsborgs länsmuseum.Kyrkan genomgick en interiör ommålning medbl a ockragula färgtoner, enligt programmet med syftetatt skapa ett varmare kyrkorum. För att vinna utrymmetogs de tre bakersta bänkraderna bort och i sakristiantillkom bl a nya skåp för textilförvaring. 1986- 87putsades långhusets och sakristians fasader om och år2000 omlades skiffertaken.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGJÄRBO KYRKA är belägen i Valbodalen, ett delvisböljande och kuperat odlingslandskap, rikt på fornlämningar,med gårdar i karaktäristiska krönlägen, ochriksintresseområde för kulturmiljövården. Kyrkan ärbelägen på en svag höjd intill Runnsäters by, med samladintilliggande gårdsbyggelse omgiven av ett öppetodlingslandskap och med Kroppefjälls branta västsidai öster. Den vitputsade stenkyrkan, troligen med delvismedeltida murverk, har en liknade byggnadshistoriasom flera dalsländska kyrkor, bl a tillbyggnadenåt öster med ett tresidigt kor på 1700-talet. Västtornet,och sakristian mot norr, tillbyggdes 1924. Kyrkanär en av Dalslands minsta, med tornets murar endastnågot högre än långhusets nock. Tornet, i en historiserandeutformning, kröns av en svängd huv med enreslig spira och är väl anpassat till långhusets rena, rakalinjer. Kyrkorummet är litet, ljust och luftigt med destora fönstren samt väggarnas och trätunnvalvets vitafärg. Rummet har en enkel karaktär med en sparsmakadinredning från olika tidsperioder, bl a bänkarnafrån 1924. Av kyrkans äldre inredning märks främstden stora altaruppsatsen från 1672, vilken ger kyrkorummeten speciell prägel samt predikstolen från tidenkring sekelskiftet 1700.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. området kring kyrkan utgör ett kärnområdeinom det större riksintresseområdet i Valbodalen. det medeltida murverket utgör i sig ett omistligthistoriskt dokument. kyrkorummets olika tidsskikt, vilka bidrar tillrummets sammansatta karaktär. kyrkans bevarade äldre inredning, den storaaltaruppsatsen, predikstolen samt dopfunten. gravhällarna i koret68