HÖGSÄTERS KYRKA Färgelanda kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönValbodalen, sydvästra Dalslands centralbygd, karakteriserasav ett delvis kuperat odlingslandskap kring denslingrande Valboån. Rikligt med fornlämningar visar påett långvarigt utnyttjande av dalgången, som är ett avlänets större riksintresseområden för kulturmiljövård.Förutom öppen jordbruksbygd kring Valboån och ettomväxlande brutet kulturlandskap innefattar Högsäterssocken också en del av Kroppefjäll i öster, ett skogbevuxetoch i princip obebott höglandsområde. Även iväster domineras socknen av skogsmark. Enda tätortenär Högsäters samhälle, ett mindre f d stationssamhälle,beläget i anslutning till den medeltida kyrkplatsen.Före den s.k. Lelångenbanans tillkomst var Tångelandaett par kilometer norrut områdets centrum. Högsäterspastorat är beläget i norra delen av Valbo härad. Högsätersmedeltida socken har åtminstone sedan 1400-taletvarit moderförsamling för Rännelanda, Järbo, Råggärdoch Lerdal.Kyrkplatsen är högt belägen öster om samhället. Längsåsen leder en äldre vägsträckning, en föregångare tillväg 172. Den monumentala <strong>kyrkan</strong>, kallad ”Katedralenpå Dal”, invigdes 1902 och är ritad av arkitekt AdrianPeterson i nygotisk stil. Dess medeltida föregångare, enav Dalslands äldsta kyrkor, revs 1908. Utanför kyrkogårdsmurenfinns en rest av ett större järnåldersgravfältoch på platsen för den nya <strong>kyrkan</strong> fanns en stor gravhög.Till områdets äldre historia hör också traditioner ompilgrimsvandringar längs den gamla vägen förbi <strong>kyrkan</strong>.Miljön kring <strong>kyrkan</strong> utgör ett traditionellt sockencentrum.På andra sidan vägen längs kyrkogårdenssydöstra sida finns två generationer f d skolbyggnader;”gamla kyrkskolan” (1850-tal), numera församlingshemsamt skolbyggnaden intill (1936), nu ombyggdtill motionsgård. Vid kyrkogårdens huvudentré finnsen ekonomibyggnad (1986) på platsen för de tidigarekyrkstallarna. Cirka 500 meter söder om <strong>kyrkan</strong> finnsden välbevarade prästgården vars manbyggnad från1839 inrymmer kyrkoherdebostad och pastorsexpedition.Till själva kyrkoanläggningen hör <strong>kyrkan</strong> med omgivandekyrkogård, bårhuset, församlingshemmet samten intilliggande ekonomibyggnad och en förrådsbyggnad(1985). Bårhuset är vitputsat med sadeltak täcktav svartmålad plåt. Församlingshemmets fasad bestårav gulmålad locklistpanel och ekonomibyggnaderna ärfaluröda.KyrkoanläggningenKyrkogården har en oregelbunden långsträckt form inord- sydlig riktning. Huvuddelen är belägen söder63
om <strong>kyrkan</strong> med dess äldsta delar kring platsen för denmedeltida <strong>kyrkan</strong> och dess bevarade sakristia. Kyrkogårdenutvidgades under 1800-talet vid minst tre tillfällen;1803, 1834 och 1852. Norr och öster om <strong>kyrkan</strong>finns ett större område som utvidgats 1952-62, ännubara delvis utnyttjat för gravar. Kyrkogården avgränsaspå dess flesta sidor av en kallmur längs vägarna framtill <strong>kyrkan</strong>. Vid de olika entréerna till kyrkogården, påfem platser, finns grindar av svart smidesjärn på stolparav natursten. Inne på kyrkogården finns alleér i olikariktningar. Gångarna på kyrkogården är grusade, liksomett flertal gravar på de äldsta delarna, däriblanddet framträdande Fryxellska gravkvarteret. Längs bårhusetsväggar finns en äldre gravhäll uppställd tillsammansmed ett antal mindre gravstenar från 1600- och1700-talen samt ett smitt gravkors. Ytterligare ett antaläldre gravstenar finns på kyrkogårdens sydöstra hörn.Framför bårhuset finns en minnesten (ca 1990) påplatsen för medeltids<strong>kyrkan</strong>.Kyrkan, en av stiftets större, har en latinsk korsplan medett avsmalnande femsidigt kor i öster samt torn i västermed en hög spetsig spira. I anslutning till koret finnsmindre utbyggnader, mot norr en sakristia och motsöder ett tidigare arkiv. Femsidiga utbyggnader medtrapphus från vapenhuset till västläktaren finns på tornetssödra och norra sidor. Kyrkans planform är ursprungligsedan uppförandet liksom väsentliga delar avdess exteriör och interiör. Kyrkan har en monumentalexteriör i nygotik med många komplicerade detaljer.De röda tegelmurarna har band av brunsvart, glaserattegel och ornerade lister vid öppningar och vid takfoten.Fasaden innefattar flera spetsformiga gavlar ochrunt om <strong>kyrkan</strong>s fasader finns strävpelare. Dessa är,liksom solbänkar, gavelrösten med mera, avtäckta medkopparplåt. Kyrkans alla sadeltak är skifferklädda, överkoret är det valmat. Tornspiran kröns av en glob medett gotikinspirerat kors. Takprydnader finns också påkortaket. Över västportalen finns ett plåtklätt kors ochovan dess port finns ett mönstermurat kors. Kyrkansportar är klädda med grön pärlspontpanel och dekorativtutformade smidesbeslag. Fönstren har dubbla gjutjärnsbågar,de yttre mönsterspröjsade med kryssformationersamt rosetter i de stora fönstren på långsidornaoch koret. Fönstrens form är huvudsakligen spetsbågigamed blåmålade fönsterbågar.Kyrkorummet präglas av en konsekvent nygotik. Koreti öster är förhöjt tre steg. Ingångar till kyrkorummetfinns från vapenhuset i väster och från de mindre vapenhuseni korsarmarna. Trägolvet är laserat och väggarnaputsade i en ljust beige ton med en ljusbrunbröstningsmålning. Det bredvälvda taket har vita fält avpärlspontpanel som inramas av bruna nygotiska snickerier.Dörrarna i kyrkorummet är par- och enkelspegeldörrarmed ljusbrun pärlspontpanel i bruna ramar.Det femsidiga koret är väl belyst genom sju stora, högtplacerad fönster. Koret inramas mot långhuset av enspetsbågig triumfbåge med ett putsat listverk i mörkfärgsättning och mönstermålade ribbor. Likadana ribborfinns i korets välvda och spetsbågiga tak. I koretfinns också spetsbågiga brunmålade dörromfattningar.Det sammansatta altaret och altaruppsatsen är en träkonstruktionmed uppsatsen som ett nygotiskt tornliknadelistverk, med bl a spetsbågar och fyrpassornamentik,färgsatt med marmoreringar, ljusblå partier ochförgyllningar. Altarringen är femsidig med en genombrutenbarriär bland annat med fyrpassornamentik.Kyrkans dopfunt är överflyttad från den rivna medeltids<strong>kyrkan</strong>.Funten av täljsten är daterad till 1200-talet.Den har uttömningshål och är ornamenterad medbronserade stavar och växtrankor. Dopfunten är unik iDalsland pga sin fot med fasade hörn.Predikstolen är rikt är ornamenterad. Den sjusidigakorgen är klädd med mönstrade rutor med grekiskakors och baldakinen är försedd med ett tornliknandelistverk likt altaruppsatsens. Till <strong>kyrkan</strong>s nygotiskainredning hör också nummertavlorna, placerade påsödra respektive norra läktaren. De tidstypiska öppnabänkarna är indelade i två kvarter. Sitsar och ryggarhar brun pärlspontpanel och de marmorerade gavlarnakröns av trepass. Skärmarna är försedda med spetsbågeornamentik.Rik nygotisk ornamentik präglar ocksåläktarna som bärs upp av skurna pelare och bjälkar, bla som segmentbågeformade valv, samt konsoler. Bröstningarnahar mönstrade rutor formade som fyrpass,ljust färgsatta mot snickeriernas i övrigt dominerandebruna färger. På den stora västläktaren står en imponerandeorgel, samtida med <strong>kyrkan</strong> (1902), vars fasadi nygotisk stil också är ritad av Adrian Peterson. Längstfram i långhusets södra del står en kororgel ritad avJerk Alton. Orgelns fasad anknyter till kyrkorummetsnygotik.ByggnadshistorikI mitten av 1800-talet ansågs Högsäters medeltidakyrka otidsenlig och otillräcklig varför medel börjadeavsättas för en ny kyrka 1857. En allmän befolkningsökningoch schartauansk väckelse i området bidrog tillträngseln i <strong>kyrkan</strong>. Adrian Crispin Peterson, ritade dennya <strong>kyrkan</strong> i en konsekvent nygotisk utformning, såvälexteriört som interiört. Kyrkan uppfördes 1900-02och byggmästare var L Forsberg, Göteborg. Den medeltidasten<strong>kyrkan</strong> revs 1908. Sakristian, från 1732, bevaradesdock och inreddes till gravkapell 1948.Den nya <strong>kyrkan</strong> fick en imponerande utformning menalla komplicerade byggnadsdetaljer, tegelmurarna ochdet utsatta läget på höjden har bidragit till att fuktproblempräglat dess byggnadshistoria. Redan 1904 omnämndesfuktskador på sydvästra gaveln. Under 1920-,30- och 40-talen gjordes flera både exteriöra och interiörareparationer. Tegel byttes bl a på södra och västra64
Change language