KYRKOR - Svenska kyrkan

ByggnadshistorikPå 1860-talet ansågs den medeltida stenkyrkan i Färgelandaså förfallen att en ny behövde byggas. Drivandekraft bakom den nya kyrkan var prosten Johan Ferlinsom fick stor betydelse för den schartauanska väckelsen,vilket också bidrog till behovet av en större kyrka.Då den nya kyrkan uppfördes 1869-70 användes enligtuppgift ritningarna till Herrljunga kyrka som förebild,men kyrkan i Färgelanda gjordes större. Ritningarnatill Färgelanda kyrka uppgjordes av byggmästare S Andersson,Uddevalla men bygget leddes av byggmästareAnders Peterson, Värsås. Kyrkan var fullt färdig 1871men invigdes av biskop Rundgren först 1873, då orgelverketvar på plats.Kyrkans första större renovering genomfördes 1940,delvis efter ett förslag från 1937 av arkitekt Sten Branzell,Göteborg. Vid denna renovering var förändringarav korpartiet en omdiskuterad fråga men de framlagdaförslagen genomfördes tydligen inte fullt ut. Resultatettycks dock ha varit en nedtoning av korpartietskraftiga accentuering i kyrkorummet, bl a förändradesfärgsättningen och språkbandet samt stjärnhimlenövermålades. I övrigt genomgick hela kyrkan en helinteriör ommålning. Även taket dämpades ned då pärlspontpanelenmellan de synliga bjälkarna kläddes medmasonit. Nya innanfönster och innerdörrar insattes.Exteriört gjordes en del putsreparationer samt avfärgningav fasaden. 1962 företogs en yttre renovering medomputsning av fasaden samt plåtarbeten, bl a ny kopparplåtpå tornet.1970 skedde renovering efter ritningar av arkitektCarl-Anders Hernek, Uddevalla. Syftet var att bl a attåterställa vissa av förändringarna från 1940. Kyrkangenomgick en hel interiör ommålning och masoniteni taket kläddes med ny träpanel som målades ljusblå.I korpartiet togs stjärnhimlen och språkbandet fram.1985 skedde, en omputsning av fasaden då cementputsenfrån 1962 års omputsning ersattes av kalkputs, detursprungliga materialet.Den senaste större interiöra renoveringen ägde rum1995-96 under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla.Även denna renovering syftade delvis till ett återställandeav tidigare åtgärder. En ny färgsättning genomfördesmed utgångspunkt från äldre färgskikt och påväggarna togs plastfärg från 1970-talet bort. Renoveringsprogrammetinnefattade också handikappanpassningoch tekniska system för ljud, brandskydd mm.Under läktaren tillkom underbyggnaderna som rymmerkapprum, samlingsrum, handikapptoalett, städutrymmenoch en läktartrappa.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGFÄRGELANDA KYRKA, uppförd 1869-70, är representativför de stora nyklassicistiska kyrkorna från1800-talet. Genom sin placering på en höjd utgör denett tydligt landmärke i sin omgivning. Kring kyrkanfinns ett traditionellt sockencentrum med prästgårdoch skolbyggnader. I miljön ingår också ”Gamla kyrkogården”med platsen för den medeltida kyrkan samtett gravkor från tiden kring 1800. Till kyrkan är ocksåknutet ett personhistoriskt intresse genom prosten Ferlinsom drivande kraft bakom kyrkobygget och schartauanskförkunnare.Kyrkan är till stora delar välbevarad sedan uppförandet1870, såväl exteriört som interiört, med mycket av denursprungliga inredningen bevarad. I det rymliga ochljusa kyrkorummet framträder den speciella triumfbågekompositionenmed sina klassiserande snickerieroch den stora, säreget utformade, altarringen. Karakteristisktär också den öppna nygotiska takkonstruktionen,den gotikinspirerade predikstolen, samt denstora klassiserande orgelfasaden. Av senare tillägg märksfrämst de tidstypiskt utformade bänkarna från renoveringen1940.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. kyrkan ligger inom ett riksintresseområde förkulturmiljövården, Valbodalen dalgång. kyrkan skapar tillsammans med den medeltidakyrk- och begravningsplatsen en betydelsefullkontinuitet. kyrkan utgör en del av ett traditionell sockencentrummed prästgård och skolbyggnader. kyrkan är en god representant för de storanyklassicistiska kyrkobyggena under 1800-talet. den välbevarade exteriören. den till stora delar bevarade ursprungligaklassicistiska och nygotiska inredningen, bl a denspeciella triumfbågekompositionen i koretoch den öppna takstolskonstruktionen62