KYRKOR - Svenska kyrkan

1995 tillkom en minneslund sydost om 1873 års kyrkogårdsdel.1873 års del inramas av en kallmur ochhuvudentrén mot söder markeras med ett par vitaspritputsade grindstolpar med koppartäckta tälttakkrönta med små glober. Mot väster, öster och norr finnsenklare entréer. Sluttningen mot öster är terrasserad.Gångarna är närmast kyrkan asfalterade och i övrigtgrusade. Av gravvårdarna märks bl a den över kyrkoherdenJohan Ferlin (1813-1892) rakt väster om kyrkan.Ferlin var schartauan och drivande kraft bakomkyrkobygget. Den senaste kyrkogårdsutvidgningen, ca1990, är belägen direkt väster om 1873 års del. Längsdess västra sida finns ett järnstaket med entré. Den storasammanhängande kyrkogårdsdelen söder om 1873års del inramas av låga häckar och en rad med lönnarlängs vägen upp mot kyrkan. På denna sida finns ocksåen entré med grindstolpar av natursten mitt emot infartentill prästgården. Även på denna del finns terrasseringar,i sluttningarna mot söder och öster. Längst isöder finns det vitputsade bårhuset med valmat skiffertakritat 1950 av arkitekt Axel Forssén. Den medeltidakyrkogården, på motsatt sida om vägen upp till kyrkaninramas av en kallmur. Kyrkogården har få gravar ochdomineras av gräsytor. Från entrén i norr leder en grusadgång fram till gravkoret vid södra muren, vitputsatoch med tälttak av skiffer. Ungefär mitt på kyrkogårdenbildas en korsformation med en tvärgående gång.Där finns ett träkors tillsammans med minnesstenenöver den gamla kyrkan.Kyrkan är en av de större i Dalsland och en typisk representantför 1800-talets nyklassicistiska stenkyrkor.Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutetkorparti och utbyggd sakristia i öster samt torn medvapenhus i väster. Ingångar finns från vapenhuset, påsödra långsidan samt till sakristian från öster. Planformenär helt den ursprungliga. Kyrkans murar täcks avvit spritputs. Takgesimserna och omfattningen kringvästportalen är slätputsade. Syd- och nordportalen harutskjutande omfattningar med infasade kors i putsen.Även de olika byggnadskropparnas hörn markeras medutskjutande omfattningar. Dessa och portalerna samtlånghustakets gavelspets mot öster kröns av plåtkläddatakryttare. Fasaddekor finns också i form av två järnkorspå tornets västsida och långhusets östgavel. Ovanvästportalen finns en svart stentavla med förgylld text,”Till Guds ära byggd år 1870 under kon. Carl XVdesregering”. Långhusets och sakristians sadeltak är skifferklädda.Tornet kröns av en huv med lanternin ochspira, samtliga med skivtäckning av kopparplåt. I lanterninenfinns smårutsindelade rundbågiga fönsteråt de fyra väderstrecken. Spiran kröns av ett kors påen glob. Kyrkans portar, fönster och tornluckorna ärblåmålade. Långsidor genombryts av stora rundbågigafönster, indelade i smårutor. Även mot öster finns ettstort rundbågigt fönster. Ovan portalerna finns rundbågigamindre fönster och mot väster, i långhuset ochtornet, runda fönster. Portarna mot söder, väster ochnorr är klädda med fasspontpanel och har svarta smidesbeslag.Kyrkorummet är ljust och rymligt med förhöjt kor. Mycketav den ursprungliga nygotiska och klassiserande inredningenär bevarad. Golvet är av trä och väggarnaär putsade i en ljusgul ton. Taket, i nygotisk stil, hargrågröna öppna takstolar mellan ljusblå panel. Taketaccentueras också av den breda takfoten samt genomatt var tredje takbjälke bärs upp av s.k. knektkonsoler.Parspegeldörrarna mot söder och till vapenhuset, liksomenkelspegeldörrarna till sakristian, är ljust gröntådrade och laserade. De stora rundbågiga fönstren ärgråmålade. Korväggen mot öster har en speciell utformningmed en triumfbåge kring en djup nisch somsträcker sig över sakristian. Nischen avslutas i öster avett fönster med glasmålningar. I nischens framkant,ovan altaruppsatsen står ett stort förgyllt latinskt träkors.Kring korset finns förgyllda pilastrar och listersamt ett hålkälsformat parti med en himmel av förgylldastjärnor på mörkblå botten. Triumfbågens yttreram utgörs av ett språkband med texten ”Ära ware Gudi höjden”. I triumfbågekompositionen ingår också sakristiedörrarnapå var sida om altaret samt nummertavlornaovan dessa. Dörrarna och nummertavlornainramas av klassiserande listverk med förgyllningar.Altaret är av trä och altaruppsatsen är en triptyk avkonstnären Harry W Svensson från 1970. Triptyken, enmålad och förgylld relief, föreställer Jesus sista måltidmed lärjungarna. Den stora altarringen är av massivtträ med tvärsnitt som bullig karnisform, rundadehörn och slingrande yttersidor. Den slutna barriärenär marmorerad i gult med en fint bearbetad yta. Kyrkanspredikstol utgör en del av kyrkans ursprungligainredning och har gotikinspirerade spetsiga listverk påkorgen och baldakinen. Färgsättningen domineras avgrågröna kulörer, ljusblå partier och förgyllningar. Påkorgens mittparti finns en Kristusfigur med en förgylldglob och ett kors i handen. I kyrkan finns två dopfuntar.Den äldsta, i täljsten från 1200-talet, av norsk typmed repstavsornamentik, är placerad vid en nisch sombildats vid den igensatta norra ingången. I korets södradel står en funt från 1977 av slipad konststen i gotikinspireradform. Bänkinredningen är indelad i fyra kvarteroch de öppna bänkarna från 1940 har tidstypiskarektangulära gavlar. De är gulbrunt ådringsmålade medrödbrunt marmorerade speglar på gavlar och skärmar.Läktaren i väster bärs upp av åtta pelare och två pilastrarvilka, liksom bröstningen, är marmorerade igrågrönt. Pelarna har förgyllda grekiska kors på överstyckenaoch bröstningen är indelad i spegelfält. Ävenorgelns ursprungliga klassiserande fasad från 1873 ärmarmorerad i grågröna kulörer och försedd med förgylldautsmyckningar i form av änglar med basuner,facklor, harpa och växtornamentik.61