KYRKOR - Svenska kyrkan

FÄRGELANDA KYRKA Färgelanda kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönValbodalens riliga förekomst av fornlämningar visar påett långvarigt utnyttjande av dalgången, som är ett avlänets större riksintresseområden för kulturmiljövård.Färgelanda medeltida socken är en av Valbodalens huvudbygderoch har åtminstone sedan reformationenvarit moderförsamling. Färgelanda pastorat omfattadevid denna tid Ödeborg, Torp och Valbo-Ryrs socknar.Under nästan trehundra år bildade sedan Torp ochValbo-Ryr Torps pastorat för att 1961 återgå till Färgelanda.1967 övergick sedan Valbo-Ryr till Foss pastorati Göteborgs stift i samband med socknens övergångtill Munkedals kommun i Bohuslän. Färgelandasocken domineras av öppen kuperad jordbruksbygdkring Valboån och ett omväxlande brutet kulturlandskap.I socknens utkanter finns mer sammanhängandeskogsmarker, bl a en del av Kroppefjällsområdet iöster. Färgelanda var före Lelångenbanans öppnande1895 främst ett kyrkligt centrum. Kring sågverket ochDalslands folkhögskola, båda etablerade 1905, växtesamhället fram. Sågverket och järnvägen är borta menfolkhögskolan lever vidare. I socknen finns ytterligareen mindre tätort, Stigen, framvuxen under 1900-taletsom Dalslands enda textilindustrisamhälle. Dennaverksamhet är dock numera nedlagd.Kyrkan ligger på en höjd vida synlig i trakten, ca 500meter norr om samhällets centrum samt den platsdär Lillån förenar sig med Valboån. Det parkliknandeområdet kring kyrkan omges närmast av villabebyggelsefrån 1950- och 60-talen. Miljön utgör ett traditionelltsockencentrum med flera byggnader. Denstora stenkyrkan från 1870 ersatte en medeltida kyrka,sannolikt av sten, och belägen i sluttningen söder omkyrkan. Nära kyrkan finns prästgården (1800-tal), tvågenerationers skolbyggnader, gamla (1800-tal) och nya”kyrkskolan” (ca 1930) varav den förra idag är församlingshemsamt ett mindre flerbostadshus (ca 1930)som varit lärarbostäder. Till kyrkoanläggningen hörkyrkan med omgivande kyrkogårdar, prästgården (bostadoch expedition samt en fristående garagebyggnad),församlingshemmet, ett bårhus (1950) och tre ekonomibyggnader(1960-tal och ca 1990). På den medeltidakyrkogården finns ett fristående gravkor från slutetav 1700-talet eller början av 1800-talet över ättenRydingswärd.KyrkoanläggningenKyrkogården är relativt stor och har utvidgats i etapper.Samtidigt med kyrkan invigdes 1873 ”Nya kyrkogården”som har en oval form kring kyrkan. Utvidgningarskedde 1916 och 1945 i sluttningen söder om kyrkan.1990 invigdes en del väster om kyrkan och omkring60