NÖSSEMARKS KYRKA Dals-Eds kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönNössemark är en medeltida socken belägen i Dalslandsnordvästra hörn, gränsande till Norge. Socknen brederut sig på båda sidor om Stora Le med <strong>kyrkan</strong> belägenvid en vik på sjöns västra sida. Den långsmala sjön ingåri ett flera mil långt sjösystem i Dalsland och Värmlandmed anslutning till Dalslands kanal. Nössemarksbebyggelse har dominerats av relativt små gårdar medskogsbruk som övervägande näring. I området vid <strong>kyrkan</strong>finns ett lite större område med odlingsmark samten mindre centrumbildning med bl a affär, pensionatoch gästhamn. Någon kilometer söder härom finnsockså ett sågverk. Förbindelserna med omvärlden har istor utsträckning varit riktade mot Norge och Haldenär närmaste stad. Båttrafiken på Stora Le har också varitav stor betydelse och vid Sund, ett par kilometer österom <strong>kyrkan</strong>, finns en fast färjeförbindelse som en del avvägen mot Bengtsfors. Nössemark har så långt man vetvarit annexförsamling till i Eds pastorat tillsammansmed Håbol. Ursprungligen, och åter sedan 1998, hörockså Rölanda, Töftedal och Gesäter till pastoratet somockså motsvarar området för Dals-Eds kommun.Nössemarks nuvarande kyrkplats är vackert belägenpå en höjd med utsikt över vattnet. Den äldsta kändakyrkplatsen är dock belägen vid Nolby, en dryg kilometervästerut, där det sannolikt funnits en medeltidaträkyrka. Intill den markerade kyrkplatsen finnsgården Stommen, vars namn visar dess ursprung somkyrkojord och prästboställe. Som många andra ”Stommar”drogs också denna in till staten vid reduktionen.År 1750 inköptes en prästgård vid Stora Strand, ca enkilometer öster om <strong>kyrkan</strong>, vilken fortfarande brukassom tjänstebostad. Området närmast <strong>kyrkan</strong> utgörs avkuperad skogsmark med en öppen slänt mot vattnetöster om <strong>kyrkan</strong> och kyrkogården. Intill kyrkogårdenoch ett modernt församlingshem finns p-plats ochlängs en mindre grusväg på andra sidan kyrkogårdenfinns ett f d skolhus från ca 1900 med bevarad ursprungligkaraktär. Byggnaden har också använts somförsamlingshem men är nu privatbostad.Till kyrkoanläggningen hör, förutom <strong>kyrkan</strong> med omgivandekyrkogård, församlingshemmet (1993) somockså inrymmer personalutrymmen och förråd samtett f d bårhus (ca 1890) som senare om- och tillbyggtstill förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel ochsadeltak.51
KyrkoanläggningenKyrkogården består av två tydliga delar, dels en kvadratisk,muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast<strong>kyrkan</strong>, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdensäldsta delar söder om <strong>kyrkan</strong>. Omkring 1890skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigtsom bårhuset av trä byggdes norr om <strong>kyrkan</strong>. I öster,där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes1938 gräsbevuxna jordterrasseringar en mindre mursträckningfinns vid entrén till 1992 års del, vilken iövrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmuri slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréernatill de båda kyrkogårdsdelarna markeras medsvarta smidesgrindar mot p-platsen väster om kyrkogården.Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992och till de äldre delarna 1794, de år då respektive områdetogs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren mot sjönfinns en smidesgrind med naturstenstolpar, troligen ca1890, till en entré som ej brukas längre. Kyrkogårdensäldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar.På 1992 års del finns inga gravar men enstensatt minneslund och en del träd och buskplanteringar.På <strong>kyrkan</strong>s norra sida finns bara några få gravar.I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag avnågon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre delfinns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagdamed betongplattor samt, i sluttningen mot öster,med asfalt.Kyrkan av sten har ett tresidigt avslutat kor i öster ochtorn i väster. Mitt på norra långsidan finns en utbyggdsakristia. Långhuset och koret uppfördes 1790-94 ochdet planerades då också för ett västtorn, som dock ejbyggdes förrän 1890. Sakristian tillkom i sambandmed en större renovering 1957-58. Karaktäristisk förexteriören är långhusets branta och höga tak samt detresliga tornet. Långhuset är också relativt brett i förhållandetill sin längd. Kyrkans fasader täcks av vit spritputsmed en grov och ojämn struktur. Alla snickerier ärblåmålade förutom tornluckorna som är svartmålade.Långhusets valmade sadeltak liksom sakristians sadeltaktäcks av enkupigt lertegel medan tornets huv ochlanternin är plåtklädda. Lanterninen kröns av ett korspå en glob. Ingångar till <strong>kyrkan</strong> finns genom vapenhuseti väster, en tredelad spegeldörr med överljus, påsödra långsidan, en enkelspegeldörr med överljus, samtgenom en enkeldörr på sakristians västra sida. Fasadernagenombryts av stora stickbågiga fönster indelade ihalvstora rutor. Mot väster finns runda fönster på långhusetoch tornet. På tornet finns också höga rundbågigaljudluckor samt små luckor på lanterninen.Kyrkorummet får ljus och rymlig karaktär genom sinbredd och det höga välvda trätaket. Det tresidiga koreti öster är upphöjt ett steg och framför altaret finnsett mindre podium. I väster finns läktare med mindreunderbyggnader. Ingångar finns i väster, samt mittpå södra respektive norra långsidorna. Kyrkorummetsmittgång samt tvärgångarna är belagda med kalkstensplattormedan koret och bänkkvarteren har upphöjdagolv av lackade brädor. Väggarna är vitputsade ochträtunnvalvet i taket är ljust gråblått liksom fönstren.Dörrarna är ljust grönt ådrade. Koret är väl belyst genomfyra stora fönster. Kyrkans altare är av gråmålatträ. Mellan altaret och östra korväggen finns ett sakristieskrankfrån 1890. Det är symmetriskt utformat medsnedställda väggar och dörrar på var sida om altaret.Dörrarna med glasade överdelar, har liksom väggarnagråmålade speglar, och kröns av målade träsniderier.Altaruppsatsen är relativt enkelt utformat med ett krucifixpå blå botten, flankerat av kolonner mot en marmoreradbakgrund. På sidorna finns utsnidade änglaroch växtornamentik. Uppsatsen kröns av en brutengavelspets med en förgylld glob och nederst finns entavla med texten ”Se Guds lamm”. Altaruppsatsen tillkom1790 men kan vara äldre än så, den målades enligtuppgift 1829. Altarringen är rund och sluter tätt motaltaret. Den är troligen från 1890 och har en öppenbarriär med svarta balusterdockor med vita markeringar.Predikstolen är ursprunglig från <strong>kyrkan</strong>s tillkomst1794 och troligen tillverkad av samma snickare sompredikstolen i grann<strong>kyrkan</strong> Håbol, uppförd vid sammatid och med bl a samma byggmästare inblandad. Den ärrelativt enkelt utformad med bruna ådringsmålade fältmellan grågröna pilastrar på korgens sidor. Baldakinenhar en höjdsträvande huv med en kraftigt profileradgesims. Kyrkans dopfunt är placerad i korets södra del,tillverkad av täljsten och daterad till ca 1300.Bänkinredningen från 1957-58 är indelad i fyra kvarter.De öppna bänkarna har en speciell utformningmed svarvade balusterdockor vid gavlarna och öppnabarriärer som motsvarar bänkskärmar. Barriärerna harockså stolpar med svarvade spetsiga knoppar. Ryggar,sitsar och rektangulära gavlar med enkla speglar är ådringsmåladei brunt. Läktaren i väster bärs upp av tolvljusgrönt ådringsmålade pelare. Bröstningen är grågröntmarmorerad med marmorerade rödbruna speglar.Mittpartiet, som är sammanbyggt med orgeln, harförgyllningar bl a i form av en harpa. Orgeln med sinklassicerande fasad är byggd 1868, ursprungligen förÖrgryte gamla kyrka i Göteborg.ByggnadshistorikDen äldsta kända kyrkplatsen i Nössemark är vid Nolby,en dryg kilometer väster om den nuvarande <strong>kyrkan</strong>.Troligen har där funnits en medeltida träkyrka meden klockstapel. Vid Bomarken, ca sju km söderut, vidstranden av Stora Le finns vid gården Munken ett stenröse,Kyrkemoröset, där det enligt en tradition skall hafunnits ett kapell som satts i samband med pilgrimsvandringartill Nidaros. Från den medeltida <strong>kyrkan</strong> vid52
Change language