KYRKOR - Svenska kyrkan

1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar dåmarken sluttar mot norr och väster. Entréer finns ialla väderstreck. Mot söder finns en äldre smidesgrindpå stolpar av natursten och mot väster utgörs entrénav ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot medjärnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade.På den södra delen finns enstaka grusade gravarsamt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns etttriangulärt mindre område av kyrkogården markeratmed en täljsten som ”Högkils lägerstad”, vilket erinrarom den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde.Gården Högkil har anknytning till den s.k.Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna,”Håbolsgossarna”, begravda. I närheten, intill kyrkanssödra vägg står en minnessten över deras mor ”CatharinaBågenholm, 1742-1814, donerade området tilldenna kyrka”.Kyrkan, av timmer har en korsplan med tresidigt avslutatkor i öster, torn i väster och korsarmar mot norr ochsöder. Mot öster finns en utbyggd sakristia. Förutomentrén mot väster till vapenhuset i tornet finns en portmot söder med ett utbyggt vindfång liksom en dörrtill sakristian från öster. Förutom sakristian (1874)och vindfånget mot söder (troligen ca 1900) är kyrkansplanform den ursprungliga. Stommen av timmerär klädd med vitmålad bred locklistpanel. Långhusetsoch korsarmarnas valmade sadeltak är skiffertäckta.Även sadeltaket över vapenhuset liksom tornhuven ärskiffertäckt. På huven finns en öppen lanternin varssvängda tälttak liksom ett kors på en glob är av plåt.Även det flacka taket över vindfånget på södra korsarmenär plåttäckt. Längs tornhuven och lanterninenlöper kransgesimser. Fasaderna genombryts av storasegmentbågeformade ljust grågröna fönster med blyinfattatantikglas i ytterbågarna. I koret finns måladeinnerfönster vars mönster avtecknas på utsidan. Ävenkyrkportarna, i vapenhuset mot väster och i södra korsarmen,har segmentbågeformade avslutningar upptill.De är båda stora pardörrar med profilerad snedställdpanel. Porten mot väster, liksom sakristiedörren motöster, är tjärade medan södra porten har lackad fasspontpanel.Kyrkorummet är sparsmakat inrett och ger ett dämpatintryck. Rummets gestaltning präglas av en stor renovering1950 bl a med en färgsättning dominerad avrelativt ljusa gröna färger. Koret i öster är förhöjt ochi väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummetfinns från vapenhuset i väster, i södra korsarmenoch från sakristian bakom koret. Golvet är av lackat trä.Väggarna är vitputsade med en grön bröstningspanel,sammanbyggd med de väggfasta bänkarna. Taket är etttunnvalv med grönmålade breda brädor. Parspegeldörrarnamot väster och söder samt enkelspegeldörrentill sakristian i öster är ådringsmålade i gröna kulörer.Även fönstren är målade i gröna kulörer. Korfönstrenmot öster har glasmålningar från 1950 av konstnärTorsten Nordberg, Stockholm. Motiven föreställer scenerur Jesu liv.Altaret är av trä och är mörkgrönt ådringsmålat. Altaruppsatsenbestår av en oljemålning med ett ramverki enkel nygotik. Ramverket är från 1903 och tavlanfrån 1911, målad och skänkt av den norske konstnärenMauritz Drougge med motivet ”Jesus i Getsemane”.Tavlan ersatte ett förgyllt fristående kors som i sin tur,1874, ersatt en tavla ”Nattvardens instiftan”. Den femsidigaaltarringen ombyggdes 1950 då den inkläddesmed släta grönmålade skivor med mörkare gröna listersom markerar spegelfält. Predikstolen är samtida medkyrkan (1794) och troligen tillverkad av samma snickaresom predikstolen i grannkyrkan Nössemark. Deni grönt ådringsmålade predikstolen är relativt enkeltutformad med fält mellan pilastrar på korgens sidor.Baldakinen har en höjdsträvande huv med en kraftigtprofilerad gesims. Till trappan finns en portal. Kyrkansdopfunt är placerad i korets södra del, tillverkad avtäljsten och daterad till 1200-talets första hälft. Enligttraditionen skall den vara huggen i Sannerud i Håbol.Bänkinredningen är indelad i flera vägganslutna kvarter,vilka täcker norra och södra korsarmarna samt störredelen av långhuset. De öppna bänkarna, från 1950, ärtidstypiskt utformade med rektangulära gavlar varsspeglar liksom bänkskärmarna är grönt ådringsmålademed gula och röda lister. Orgelläktaren i väster bärsupp av fyra enkla kolonner under bröstningens framskjutandemittparti. Bröstningen och kolonnerna ärliksom övrig inredning färgsatt i grönt. På bröstningenfinns räfflade spegelfält från 1950-talet med tidstypisks.k. karosseripanel.ByggnadshistorikHåbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. (Bolstad,Laxarby, Gesäter). Ritningar till Håbols kyrka uppgjordesav byggmästaren Olof Håkansson från Ekshäradi Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog,Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland.Han avled dock under byggtiden och byggmästare ErikGöthberg övertog ansvaret. Göthberg var sedan ocksåansvarig för kyrkbygget i Gesäter. Olof Håkansson varockså byggmästare för Nössemarks kyrka (1790-94),grannsocken till Håbol. I Håbol och Nössemark varockså Catharina Bågenholm i Håbol till stor del inblandadi kyrkbyggena. Sannolikt har kyrkan i Håbolföregåtts av en medeltida träkyrka. Uppgifter om varden legat och hur den sett ut är dock oklara och delvismotsägelsefulla.Håbols nuvarande kyrka är i väsentliga delar exteriörtbevarad sedan uppförandet. Sakristian byggdes till motöster 1874 och vindfånget mot söder (ca 1900). Kyrkanvar från början försedd med skiffertak, skänkt avbrukspatron Uggla på Billingsfors bruk. Enligt uppgift49