KYRKOR - Svenska kyrkan

ett strategiskt läge i ett tidigt befolkat område. Kyrkansäldsta inventarium, dopfunten, har daterats till1200-talets förra hälft. Kring kyrkan finns också en riktradition om pilgrimsvandringar mot Nidaros undermedeltiden. Till 1728 års kyrka uppfördes 1797 detnuvarande tornet och till tornet fogades sedan det nuvarandelånghuset och koret 1861-63, då 1728 års kyrkarevs. Från början planerades en korskyrka, för vilkendet finns en ritning från 1857. Kyrkobygget ändradesdock till en långsträckt salskyrka. Det finns uppgifteratt kyrkan uppfördes efter en utlånad ritning från Silbodali Värmland. Byggmästare i Dals-Ed var JohannesTorstensson från Sanne i Bohuslän.Till det yttre har kyrkan bevarat sin utformning medtornet i sengustaviansk stil med tidstypisk karnisformadhuv med långhus och kor typiskt för de storanyklassiserande kyrkorna, s.k. Tegnérlador från 1800-talets senare hälft. Yttre renoveringar har gjorts vidflera tillfällen med omputsningar och omläggning avskiffertaken. Fönstrens utformning är den ursprungligaäven om vissa fönster bytts ut efterhand, liksomytterdörrarna. Den senaste större yttre renoveringengenomfördes 1994, då även en del interiöra arbetenutfördes.Kyrkorummets ursprungliga nyklassicistiska gestaltninghar förändrats, huvudsakligen vid en omfattanderenovering 1949-50 efter handlingar av arkitekt AxelForssén, Göteborg. Renoveringen innehöll tillbakablickarmot 1700-talet. En påtaglig förändring var bytetav altaruppsats då 1860-talets draperade kors ersattesav en ny barockinspirerad uppsats av skulptörenErling Valdeby och konstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg.Predikstolen från 1700-talet kläddes åter i 1700-talsdräkt i s.k. provinsiell barockstil delvis med ursprungligadelar men också med kompletterande nya.Ansvariga för arbetena var konservator K J R Johansson,Skövde och målarmästare Nils Bergholm, Ed. Bänkinredningenförnyades men med ursprungliga dörrar.Tunnvalvets lackade panel ersatte ett pärlsponttak frånca 1900. Läktarbröstningen förnyades med ett framskjutetmittparti och textade citat ur Svenska kyrkanshistoria. Sakristian bakom koret fick tak och kyrkanförsågs med elektriskt ljus, värme, klockringning ochorgelfläkt. Läktarunderbyggnad tillkom 1982 i sambandmed renovering under ledning av arkitekt BrorJohansson, Dals Ed. Underbyggnaden inrymmer kapprum,brudkammare och läktartrappa. Renoveringen1994 innebar främst åtgärder av underhållskaraktär, bla avfärgning av putsväggarna och målning av bänkarnasamt konservering av predikstolen och altaruppsatsen.KULTURHISTORISK OCH KARAKTERISTIK BEDÖMNINGDALS-EDS KYRKA avspeglar platsens långa historiskakontinuitet, ett strategiskt läge i en tidig centralbygd.Kyrkplatsen ligger högt intill sjön Lilla Le ochden nuvarande kyrkan har sannolikt föregåtts av tvåstenkyrkor på samma plats, varav en medeltida. På kyrkogårdenfinns ett järnåldersgravfält och kyrkan ingår iett riksintresseområde för kulturmiljövården. Vid kyrkanfinns ett äldre sockencentrum med skolbyggnaderav olika ålder, ett f d ålderdomshem (nu församlingshem)och en f d sockenstuga (också församlingshem).På kyrkogårdens norra del (utvidgad 1990) fanns ocksåen prästgård, vars sista huvudbyggnad revs 1988. Dennuvarande vitputsade stenkyrkan är en stor långsträcktsalskyrka. Långhuset med korutbyggnad är uppfört1861-63 i tidens nyklassicistiska stil medan tornet,från 1797, är byggt i s.k. sengustaviansk stil. Kyrkansdelar är sedan byggnadstiden exteriört bevarade medandet stora kyrkorummets ursprungliga nyklassicistiskakaraktär har förändrats, främst vid en genomgripanderenovering 1949-50 med bl a tillbakablickar mot1700-talet. Vid renoveringen, under ledning av arkitektAxel Forssén tillkom bl a trätunnvalvets lackadeträpanel, altaruppsatsen med tavlor av konstnär GunnarErik Ström och den tidstypiskt utformade läktarbröstningen.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. kyrkan ligger inom ett riksintresseområde förkulturmiljövården. järnåldergravfältet på kyrkogården och kyrkansföregångare visar på kyrkplatsens långakontinuitet. kyrkans välbevarade exteriör med tornetsrespektive långhusets olika stilideal. kyrkans två altaruppsatser, det bevaradedraperade korset från 1860-talet på läktaren, ochden nu använda uppsatsen från 1950 i koret44