KYRKOR - Svenska kyrkan

form. Norr härom finns tre utvidgade områden medtillkomst vid mitten av 1950-talet, 1960-talets slutoch den senaste invigdes 1992 på den tidigare prästgårdstomten.Kyrkogården är till största delen inramadav murar samt rader av lövträd. Längs östra sidanav utvidgningen från 1960-talet finns ett järnstaket.Längs de östra och västra sidorna gränsar kyrkogårdenmot vägar och i söder en parkeringsplats. Längsnorra muren finns en gång- och cykelväg mot någravillatomter. Huvudentrén finns rakt väster om kyrkan,utformad efter ritningar av arkitekt Fredrik Lilljekvist1922 med en uppfartsväg och dekorativt utformadesmidesgrindar med kraftigt markerade stolpar i muren.Den nordvästra entrén (1990) har utformats med envitputsad modern stiglucka med sadeltak täckt av skiffersamt grindar och ett stiliserat kors av smidesjärn.I övrigt finns flera entréer till kyrkogården både medoch utan grindar. De flesta gravarna finns på kyrkogårdensöstra sida på grund av sluttningen mot Lilla Le iväster. Gångar är huvudsakligen asfalterade, men fleraär också grusade på den äldsta delen. Gravarna på kyrkogårdenär huvudsakligen gräsbevuxna med undantagför några enstaka grusade på den äldsta delen. Ungefärmitt på kyrkogården finns ett järnåldersgravfält.Kyrkan av sten är tämligen stor och har en långsträcktform. På långhusets östra sida finns en smalare tresidigtavslutad korutbyggnad som också innehåller sakristia. Iväster finns ett torn med vapenhus. Långhuset och koretär uppförda 1861-63 i den tidens klassiserande stilmedan tornet, från 1797, avspeglar sin tids s.k. sengustavianskaklassiserande stil. Ingångar till kyrkan finnsgenom vapenhuset i väster, mitt på norra och södralångsidorna samt i öster till sakristian. Kyrkans murarär vitputsade. Tornet är slätputsat medan långhusetoch koret är spritputsade med släta fönster-, dörr- ochhörnomfattningar. Vid syd- och nordportalerna finnsutskjutande omfattningar formade som bågvalv medbl a försänkta svartmålade kors i putsen. På östra gavelspetsenär årtalet 1863 markerat i putsen. Samtligatak är skifferklädda. Långhuset täcks av ett sadeltak ochkorutbyggnaden mot öster av ett femsidigt valmat tak.Tornet har en skiffertäckt karnisformad huv och enplåtklädd öppen lanternin med huv och ett kors. Längslånghuset och korutbyggnaden finns släta takgesimseroch på tornet en kransgesims. Fasaderna genombryts avstora rundbågiga fönsteröppningar med smårutsindeladefönsterbågar i grå kulör. Ovan portarna mot väster,norr och söder finns halvmåneformade överljusfönster.Portarna, liksom sakristiedörren och tornets ljudluckorär svartmålade.Kyrkorummet är stort och rymligt med vitputsade väggar.Takets trätunnvalv utgörs av lackad panel med taklist iröd lasering med äggstavsmotiv. Golvet av trä är lackati gångarna och brunmålat i de förhöjda bänkkvarteren.Till vapenhuset och som innerdörrar till södra ochnorra porten finns marmorerade och ådringsmåladeparspegeldörrar i beiga och gröna kulörer. De två enkeldörrarnatill sakristian är täckmålade i grönt. De storarundbågiga fönstren är målade i en grå kulör. Koret iöster är förhöjt och framför altaret finns ytterligare enförhöjning med ett litet podium i två steg. I korets golvär stenplattor lagda i en bågform som inramar dopfuntenvid södra väggen. Dopfunten är av täljsten och dateradtill 1200-talets förra hälft. Cuppan är rikt ornamenteradmed rundstav, repstav och växtslingor. Koretsinre smalare del avgränsas av altarringen och får ljusfrån stora fönster mot norr, söder och öster. I hörnenmellan korets yttre och inre del finns markerade pilastrari väggen. Altaret av trä har marmorerade och ådradespegelfält i beigebrun kulör. Altaruppsatsen från 1950är utförd av skulptören Erling Valdeby och har tavlormålade av konstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg. Denstörre, övre, tavlan föreställer Jesu bergspredikan ochunder denna finns en triptyk med motiven ”Den förloradesonen”, ”Jesus bär korset” och ”Den barmhärtigesamariten”. Den övre tavlans barockinspirerade inramninghar sidostycken med bl a akantusslingor och krönsav änglar och ett kors på en glob omgiven av solstrålar.Altarringen är femsidig med en öppen barriär av svarvadeoch grönt marmorerade balusterdockor. Som bentill en ambo finns ett par spiralvridna kolonner somutgjort en del av en ännu äldre altaruppsats. Kyrkanspredikstol är enligt uppgift tillverkad 1710 av bildhuggareNils Falk. I samband med det nya kyrkobygget på1860-talet ”avkläddes” den sin rika utformning i s.k.provinsiell barock. 1950 konserverades och ”återkläddes”predikstolen. På korgen finns spiralvridna kolonneroch träfigurer som föreställer Kristus och de fyraevangelisterna. Den åttkantiga baldakinen är bl a pryddmed bladslingor och basunänglar.Bänkinredningen är indelad i fyra kvarter. De slutnabänkarna är från 1950 med bevarade äldre dörrar. Ryggarnaoch sitsarna är rödbrunt ådringsmålade och skärmar,dörrar och gavlar har marmoreringar inramade avgrön ådringsmålning. Läktaren i väster bärs upp av sexrobusta kolonner, marmorerade och ådringsmålade ibeiga, bruna och gröna kulörer. Bröstningen (1950)har ett framskjutande mittparti och kvadratiska spegelfält.Princip vartannat fält innehåller citat från kändapersoner ur svenska kyrkans historia, övriga speglarär marmorerade. Läktarorgeln (1864) har en klassiserandefasad med bl a pilastrar och växtornamentik. Påläktaren står ett draperat kors från 1860-talet, kyrkanstidigare altaruppsats. I koret står en modernistiskt utformadorgel från 1974.ByggnadshistorikNuvarande kyrka är den tredje kända kyrkan på sammaplats, troligen föregången av en medeltida stenkyrka,ersatt av en ny stenkyrka 1728. Enligt uppgift var Edskyrka troligen en av Dalslands äldsta moderkyrka med43