KYRKOR - Svenska kyrkan

DALS-EDS KYRKA Dals-Eds kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönDals-Eds medeltida socken är den till ytan största iDalsland, delvis gränsande mot Norge. Uppodlade dalgångsbygderfinns i söder kring sjön Lilla Le samt Örekilsälven.Större delen av socken upptas dock av glestbebyggda skogsområden i norr. En stor mängd gravarfrån järnåldern visar att dalgångsbygden i söder tidigtvar en centralbygd. Mellan Stora Les sydspets och LillaLe åtskiljs sjöarna endast av en moränås, och här liggerkommunens enda tätort, Dals-Ed. Åsens sträckningutgör en tydlig kulturgräns mellan den i norr orienteradedelen mot Värmland och områdena i söder somgränsar mot Västergötland och Bohuslän. Efter järnvägensöppnande 1879 utvecklades Ed till en betydandeturistort. Samhället har under 1900-talet fortsatt attväxa med handel och industri som bas vid sidan av turismen.Genom läget som gränsbygd finns flera skansaroch befästningar från olika tider i trakten. Kyrkan ochsamhället ingår i ett större område av riksintresse förkulturmiljövården. Ur kyrklig synpunkt är Dals-Ed engammal moderförsamling vars pastorat vid reformationenomfattade Nössemark, Håbol, Rölanda, Gesäteroch Töftedal. Rölanda, Gesäter och Töftedal avskiljdes1656 till ett eget pastorat. 1664 återgick dock Töftedaltill Ed men överfördes ännu en gång, 1961, till Rölandapastorat. 1998 upphörde dock Rölanda pastoratoch Dals-Ed är åter moderförsamling i pastoratetsursprungliga omfattning, som också motsvarar dagenskommungränser.Den stora vitputsade stenkyrkan (1797 och 1861-63) är belägen på en höjd vid Lilla Les östra strand.På platsen har funnits åtminstone två kyrkor tidigare,bl a en medeltida stenkyrka. På kyrkogården finns ettjärnåldersgravfält. Området kring kyrkan är ett tidigaresockencentrum med skolbyggnader av olika ålder, ettf d ålderdomshem samt en f d sockenstuga, båda medfunktion som församlingshem. På kyrkogårdens norradel fanns tidigare en prästgård, vars sista huvudbyggnadrevs 1988. Längs höjden, och öster om kyrkotomten,leder en äldre landsväg kantad av en allé. Självakyrkoanläggningen omfattar förutom kyrkan och kyrkogården,ett vitputsat bårhus med valmat skiffertäcktsadeltak (1952) och ett par ekonomibyggnader (1967och 1980) med vit locklistpanel och sadeltak täckta avskiffer och papp.KyrkoanläggningenKyrkogården har en långsmal form i nord-sydlig riktning,huvudsakligen norr om kyrkan (öst-västligt orienterad),och har utvidgats i etapper åt detta håll. Denäldsta delen omger kyrkan med en närmast kvadratisk42