KYRKOR - Svenska kyrkan

växten under 1800-talet föranledde då en omfattandeom- och tillbyggnad. Kyrkan förlängdes åt öster med9 meter med ett nytt korparti i stolpkonstruktion tillskillnad från de äldre timmerväggarna. Troligen insattesdå en kordörr mot söder. Interiören förvandladesfrån ett litet intimt ”med gammaldags målningar utsirat”kyrkorum till ett oproportionerligt, kalt, ödsligtoch mycket ljust rum. I taket fanns målningar av H GSchüffner, ”Guds målare på Dal och i västra Värmland”som övermålades med vitt. Kyrkan fick också nya störrefönster. Symptomatiskt för 1800-talets renoveringsåtgärdervar också den renovering som Schullströms altaruppsatsfrån 1749 genomgick 1880, samtliga ytorspacklades och övermålades med i huvudsak blått, vittoch metallguld.1894 tillkom tornet efter en ritning av arkitekt FredrikLilljekvist, Stockholm och en skiss av folkskollärarenoch klockaren Wilhelm Wirén. Ett liknande torn, ritatav samma arkitekt, byggdes två år tidigare på grannkyrkanBäcke. Samtidigt med tornet tillkom de karakteristiskagavlarna på nord- och sydfasaden. Lanterninenunder tornspiran var ursprungligen öppenmen kläddes in vid nästa större renovering, 1925-27.En omnämnd orsak var problem med regnvatten somläckte in. Vid samma tillfälle omändrades också tornluckornaoch hela tornet förstärktes. Interiört genomfördesganska omfattande åtgärder. Väggarna kläddesmed grå bröstningspanel och gulvit väv ovan denna,vilket ersatte en pärlspontpanel. De nuvarande bänkarnatillkom liksom den slutna läktarbarriären med deinbyggda orgelpiporna i mitten. Även predikstolen nyellerombyggdes då till dess nuvarande utseende. Förfärgsättning och dekorarbeten svarade konstnär GöstaSundvall, Bergs säteri, Mellerud.Även 1959-60 genomfördes en omfattande ombyggnad/renovering.Arkitekt var Karl Martin Westerberg,Stockholm och byggmästare Erland Göransson, DalsLånged. Den mot öster tillbyggda delen blev helt ombyggdav rest spontad plank. Kyrkorummet förkortadestre meter då en ny sakristia inreddes vid östväggen ochkoret flyttades västerut. Även i väster förkortades kyrkorummetdå läktarunderbyggnaden med vapenhus,förråd och trappa till läktaren tillkom. Samtidigt revsett befintligt vapenhus på västgaveln och en sakristiamot nordost. Innertaket höjdes och väggarna bandssamman med tvärgående panelklädda bjälkar. Färgsättningenförändrades i kyrkan och konservering avaltaruppsatsen genomfördes av konservator ThorbjörnEngblad, Alingsås. Exteriöra förändringar var bl a omläggningenav taket med svart glaserat tegel samt kopparplåtenpå tornet och takryttaren.Den senaste större renoveringen gjordes 1992-93. Kyrkorummetfick då en ny färgsättning i klarare och ljusarefärger och altaruppsatsen konserverades återigen.För arbetena svarade konservatorerna Gunnar Eldh ochGöran Bryntesson, Lysekil. Samtidigt togs den främstabänkraden bort och mittgången förbands med koretgenom en ramp. I vapenhuset inreddes en handikapptoalett.Exteriört ommålades fasaderna och fönstren.Över vapenhusets ytterdörr uppsattes ett skyddstak.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGKyrkplatsen vid ÖDSKÖLTS KYRKA, med kontinuitetsedan medeltiden, har ett markant höjdläge idet kuperade och huvudsakligen skogbevuxna landskapet.Träkyrkan, ursprungligen från 1726, har genomgåttflera omfattande om- och tillbyggnader. Dessnuvarande form och utsträckning är huvudsakligenett resultat av förlängningen mot öster 1862 och tillkomstenav tornet 1894. Under 1900-talet har fleraombyggnader/renoveringar gjorts som berört såvälkyrkans exteriör som interiör. Kyrkorummet präglasav planförändringen 1959-60 då koret flyttades västerutoch avskärmades med en östvägg mot sakristian.Karakteristiskt är också tredingstaket med de öppnabjälkarna som sammanbinder väggarna. I övrigt karakteriseraskyrkorummet av träinredningen, bl a väggpanelensamt färgsättning från 1992-93. Ett tidsskikt frånrenoveringen 1925-27 utgörs av bänkinredningen,predikstolen och läktarbröstningen. Karakteristiskt ärden praktfulla altaruppsatsen från 1769 i provinsiellbarockstil av Isac Schullström. Liknande arbeten finns iflera av stiftets kyrkor.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. kyrkans medeltida inventarier; täljstensdopfuntenmed skaftets ovanliga räffling och kyrkklockanfrån 1100-talet vilken troligen ärden äldsta i bruk i Sverige. altaruppsatsen från 1769 i provinsiell barockstilav Isac Schullström. inredningsdetaljer från 1920-talet; bänkarna,predikstolen och läktarbröstningen. den sammanhållande färgsättningen från 1992-9341