KYRKOR - Svenska kyrkan

ByggnadshistorikKyrkans långa byggnadshistoria följer en utvecklinglik många av de dalsländska kyrkornas. En medeltidagråstenskyrka förlängs mot öster med ett tresidigt korpå 1600- eller 1700-talet, i Ärtemark 1728. Typiskt ärockså den praktfulla inredningen från 1700-talet i s.k.provinsiell barock av mästarna, Schüffner, Schullströmoch Falk. 1800 lades yttertaket om med skiffer iställetför spån och det platta innertaket ombyggdes till etttunnvalv. 1893 genomfördes en tidstypisk renovering,med ganska omfattande förändringar av kyrkan i nygotiskstil, bl a de spetsbågiga fönstren och fasaddekor. Ikyrkan förvaras ritningar av Helgo Zettervall, omarbetadeav Fredrik Lilljekvist, två av dåtidens mest kändaarkitekter. Vid samma tillfälle uppfördes västtornet ochen fristående klockstapel revs. Inne i kyrkan ersattesde äldre slutna bänkarna med nya öppna, taket kläddesmed pärlspontpanel och altaruppsatsen och predikstolenövermålades i vitt och guld. På den senare togsockså dörren och delar av trappbarriären bort. Kyrkansstengolv byttes mot ett trägolv.Nästa större renovering genomfördes 1937 efter handlingarav arkitekt Ärland Noreén, Kungliga byggnadsstyrelsen.Även denna renovering var tidstypisk genomsin ambition att söka återskapa en äldre karaktär efterde, som man uppfattade, negativa förändringarna frånrenoveringen 1893. Tornet byggdes om till en stabilarekonstruktion samtidigt som de nygotiska stildragentonades ner. Nya fönster sattes in med antikglas ochblyspröjs i innerbågarna. I koret sattes två fönster motöster igen och en ingång till långhuset mot söder ersattesmed ett fönster. Innertakets pärlspontpanel togsbort och i koret lades kalkstenplattor. Altaruppsatsenoch predikstolen rekonstruerades och konserveradessamtidigt som altarringens och läktarens barriär täcktesmed släta skivor på tidstypiskt manér. Predikstolensdörr med överstycke återställdes och den öppna bänkinredningenfrån 1893 förändrades till den nuvarandeslutna.Den senaste större renoveringen genomfördes 1986-87efter handlingar av arkitekt Magnus Wångblad, Trollhättan.Både exteriöra och interiöra åtgärder genomfördes.Interiört sökte man även här att återskapa sakersom förändrats vid tidigare renoveringar. Färgsättningenmed marmoreringar och ådringsmålningar återknöttill tiden före 1893. Altarringens och läktarbarriärensbalusterdockor togs fram eller nytillverkades med deäldre som förebild. Konservatorsarbeten genomfördespå predikstolen och altaruppsatsen. Samtidigt tillkomläktarunderbyggnaderna med en ny läktartrappa somersatte den tidigare i vapenhuset. Mot söder inreddestoalett och städskrubb. Exteriört återskapades västportalensutseende till tiden före 1937, då den bl a kläddesin med plåt. Fasaden omputsades och taket genomgicken översyn och reparation.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGÄRTEMARKS KYRKA och kyrkplats har lång kontinuitet.Läget på udden i sjön Ärtingen är karakteristisktför norra Dalsland där sjösystemen haft stor betydelseför kommunikationerna, socknarnas gränseroch kyrkornas placering. Vid kyrkan finns den tidigarekyrkojorden med det betecknande gårdsnamnet Stommenoch en bit norr härom ett mindre sockencentrummed bl a skola och en f d prästgård. Kyrkan är medeltidamed en byggnadshistoria som speglar olika periodersförutsättningar och ideal. Kyrkans förlängning åtöster med tresidigt kor är karakteristiskt för 1600- och1700-talen liksom den praktfulla barockinredningen,altaruppsats och predikstol. Tidstypiskt är också 1893år renovering med nygotiska stildrag då också tornettillkom. En välbevarad inredningsdetalj från 1893 ärden nyklassicistiska orgelfasaden. Tidstypisk är ocksåden tillbakablickande renoveringen 1937, med syfteatt återställa en del av 1800-talets förändringar ochskapa upplevelsen av kyrkorummets tidigare utformning.Den senaste större renoveringen 1986-87, vilkenpräglar kyrkans färgsättning, har i sin tur inneburit ettvisst återställande av förändringar från 1937 samt etttidstypiskt nytillskott av läktarunderbyggnad.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. kyrkan och kyrkplatsen har lång kontinuitet. det medeltida murverket utgör i sig ett omistligthistoriskt dokument. kyrkans medeltida inventarier; den ovanligt välgenomarbetade täljstensdopfunten och denovanliga stavkorshällen. kyrkans långa byggnadshistoria som visar olikatiders förutsättningar och ideal. kyrkans bevarade 1700-talsinredning,altaruppsats och predikstol i provinsiell barockstil. den nyklassicistiska orgelfasaden från 189338