13.07.2015 Views

KYRKOR - Svenska kyrkan

KYRKOR - Svenska kyrkan

KYRKOR - Svenska kyrkan

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>kyrkan</strong>. Mot kyrkogårdens norra del finns längs vägenen kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar.Vid huvudentrén nordväst om <strong>kyrkan</strong> viker murenav en bit mot söder och där finns också en järngrind.Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om <strong>kyrkan</strong>är starkt kuperade med terrassformiga avsättningar isluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktärenav naturpark med stora gräsytor och relativtglest mellan gravarna. Mot sjökanten är vegetationentätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare.Kyrkogårdens nyare delar är mer öppna,med avsaknad av träd. Istället finns tidstypiska lågahäckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna ärasfalterade över hela kyrkogården med undantag förden allra yngsta utvidgningen mot norr som har grusadegångar. På de äldsta delarna finns enstaka grusadegravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsenoch bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns enliten minneslund med en sten över John Bryntesson(1871-1959), mångmiljonär och donator. Han varfödd i Ormansbyn i Ärtemark och kallades ”guldkungen”.Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog iVärmland.Kyrkan består av ett långhus med tresidigt avslutat kor iöster, torn i väster och vidbyggd sakristia mot nordost.Kyrkans äldsta delar, långhusets västra murar, härstammartroligen från 1200-talet. 1728 utvidgades <strong>kyrkan</strong>åt öster då det tresidiga koret tillkom, liksom sakristian.Samtidigt byggdes troligen ett vapenhus mot väster,vilket revs när tornet uppfördes 1893. Kyrkans gråstensmurartäcks av vit spritputs med släta port- ochfönsteromfattningar. Långhusets och sakristians sadeltaktäcks av skiffer. Korets tak är valmat. Tornet krönsav en spira med skivtäckning av koppar. Överst finnsen glob med ett kors, också av koppar. Under klockvåningensljudluckor finns en avtäckning av koppar.Kyrkans exteriör har nygotiska stildrag i form av markeradetandsnittsliknande friser längs långhusets takfotoch på tornets klockvåning. Fönsteröppningarnaär spetsbågiga och ovan kyrkporten till vapenhuset iväster finns också spetsbågig slätputsad fasadornamentik,liksom kring tornets dubbla ljudluckor åt alla fyraväderstreck. Motivet med dubblering av fasadelementfinns genom sakristians dubbla fönsteröppningar motnorr. Mot väster finns ett stort rosettfönster i tornet.Långhusets stora fönster är smårutsindelade och innerbågarnahar blyspröjs med antikglas. Solbänkarna är avkalksten. Ingångar till <strong>kyrkan</strong> finns genom vapenhuseti tornet, en port utformad som pardörr, och till sakristian,en enkeldörr från öster. Porten och dörren harsnedställd panel och är liksom fönstren blåmålade.Kyrkorummet ger ett ljust och rymligt intryck. Långhusgolvetbestår av lackade brädor medan det förhöjdakorgolvet är av slipade kalkstensskivor. Väggarna ärvitputsade och takets trätunnvalv är ljust målat. Taklistenär profilerad och marmorerad i rödbruna toner.Parspegeldörren (troligen från 1937) till vapenhusetär marmorerad i röd-grått med grön ådring runt omoch enkeldörren (eventuellt 1893) till sakristian är ådringsmåladi grågrönt. Långsidornas stora rundbågigasexluftsfönster har kopplade bågar som är indelade ismårutor. Innerbågarna har blyspröjs och antikglas .Altaret har ett fundament av betong (1987), bl a medtvå markerade kors på sidorna. Altarhällen, troligenkalksten, är av äldre datum och har tidigare varit placeradpå olika platser i <strong>kyrkan</strong>. Altaruppsatsen från1739 är utförd av bildhuggaren Nils Falk och färgsattav målarmästaren Hans Georg Schüffner, ”Guds målarepå Dal och Västra Värmland”. Altaruppsatsen är rikt utformadmed spiralvridna kolonner, änglar, växtornamentikmm. Nedre tavlan har ett krucifix flankerat avMoses och Aron. Den övre tavlan har en Kristusfigursom håller ett kors. Altarringen har en öppen barriärav svarvade balusterdockor, svagt ådrade i grå-grön ton.Altarringen är troligen från 1893 och fick sin nuvarandeutformning 1987 då den delades på mitten ochförsågs med infällda höj- och sänkbara hjul. Predikstolenär, liksom altaruppsatsen, ett praktfullt arbete i barockstilav bildhuggaren Isac Schullström. Korgen liksombaldakinen är mönstermålade i rött och blått. Påkorgen och trappbarriären finns bl a förgyllda evangelistfigurer.Till trappan finns en dörr med överstyckeutformat som en utsnidad tavla. Baldakinen pryds efterkänt mönster av änglar och ett segerlamm. Kyrkansmedeltida dopfunt av täljsten dateras till ca 1200 ochhar en driven ornamentik utförd av en norsk mästare,kallad Tunemästaren. Den anses vara Dalslands kanskemest genomarbetade och vackra dopfunt. I vapenhusetfinns en gravhäll från 1300-talet. Det är en s.k. stavkorshäll,en gravhällstyp som är känd från ett kärnområdekring de västgötska platåbergen. I Dalsland finnsinga fler kända stavkorshällar förutom ett fragmentfrån Ödskölt, vilket kan vara från en stavkorshäll.Bänkarna är indelade i två vägganslutna kvarter. Bänkarnafrån 1937 är slutna med marmorerade speglar iröd-grått på dörrarna och ljusare ådringsmålning runtom. Sitsar och ryggar är ådrade i grågrönt. Läktaren iväster bärs upp av åtta grönt ådringsmålade pelare medutskärningar, fasningar och profilerade listverk. Bröstningenhar en rundad form med halva balusterdockorsom liknar altarringens dockor. Bakom halvdockornafinns en slät skiva och under dessa finns marmoreradefält i röd-grått motsvarande bl a bänkdörrarna. Fasadentill läktarorgeln är från 1893 men själva orgeln är senareombyggd. Fasaden är i nyklassicistisk stil, gråmåladmed förgyllningar. Bl a finns förgylld dekor översti form av en bruten tempelgavel med en urna och entext ”Lofsjunger Herren”.37

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!