KYRKOR - Svenska kyrkan

ades fönstren till dess nuvarande form. 1883 fick kyrkansitt första musikinstrument, ett orgelharmonium igåva av Gustavsfors fabrikers AB. 1894 ombyggdes tornetsövre del vilket ursprungligen var rundat och spånklättsamt försett med en lanternin. Istället tillkom denhöga spetsiga plåtklädda spiran och ljudluckorna meddekorbågar. Samtidigt gjordes västportalens omfattningom till en liknade båge. 1895 tillbyggdes sakristian,som då ersatte en ursprunglig sådan mot öster.Vid samma tillfälle genomfördes också vissa tidstypiskaförändringar i koret. Altaruppsatsen och andra snidadefigurer togs bort och ersattes med ett korfönster på östväggen.Samtidigt ”skalades” predikstolen från apostlar,änglar och annan ornamentik och även dess dörrtogs bort. På 1920-talet återinsattes dock altaruppsatsenoch predikstolen återställdes delvis samtidigt somkonserveringsåtgärder genomfördes. 1937-38 genomfördesen omfattande renovering efter handlingar avarkitekt Ärland Noreén, intendent vid Kungliga byggnadsstyrelsen,Stockholm. Ett par runda fönster tillläktaren sattes igen, 1895 års korfönster murades heltigen och kyrkans ytterdörrar kläddes med kopparplåt.I kyrkorummet byggdes bänkarna om för ökad bekvämlighetoch nya trägolv lades i kyrkorummet, sakristianoch vapenhuset. Innanför altarringen höjdesgolvet ca 20 cm och själva altarringen försågs med helafyllningar istället för den tidigare öppna barriären. Enannan tidstypisk åtgärd var inrättandet av ett dopaltarei södra delen av koret. För konservatorsarbeten på predikstolen,altaruppsatsen mm svarade konservator OlleHellström, Skara. Vid samma renovering försågs ocksåkyrkan med ett värmesystem med lågtrycksånga ochett pannrum byggdes under sakristian. Detta värmesystemersattes 1962 med elvärme.Den senaste större interiöra renoveringen genomfördes1989 efter handlingar från Skanark arkitektkontor,Karlstad. Stora delar av interiören målades om och ficksin nuvarande färgsättning med marmoreringar ochådringsmålningar. Samtidigt återställdes altarringensöppna barriär då heltäckande skivor togs bort och balusterdockorinsattes. Exteriört genomfördes en störrerenovering 1998. Skiffertaket omlades, fasaderna blästrades,lagades och avfärgades. Fönster och tornluckorsågs över och man renoverade också de två stigluckornatill kyrkogårdsmuren.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGTORRSKOGS KYRKA utgör ett led i en kristenkontinuitet sedan medeltiden i Torrskog med bl a enbevarad dopfunt i täljsten från omkring 1200 och enmadonnafigur från 1300-talet. Kyrkplatsens vackraläge vid Lelången är karakteristiskt för norra Dalslanddär sjösystemen haft stor betydelse för kommunikationerna,socknarnas gränser och kyrkornas placering.I anslutning till kyrkan finns den tidigare kyrkojordenmed det betecknande gårdsnamnet Stommen samt ettmindre bebyggelsesamling med bl a en f d prästgård.De skiffertäckta stigluckorna i kyrkogårdsmuren är förDalsland ovanliga kyrkogårdsingångar.Den stora vitputsade kyrkans form och utsträckning äri stort bevarad sedan uppförandet 1767. Karakteristisktär bl a det höga branta skiffertäckta långhustaket. Väsentligadelar av exteriörens utformning härrör dockfrån 1800-talet då fönsteröppningarna förstoradesoch tornet fick sin nuvarande utformning med denhöga smala spiran och de historiserande rundbågigaomfattningarna kring ljudluckorna och västportalen.Interiören präglas av kyrkorummets stora volym meden relativt sparsmakad inredning. Karakteristiskt är bla det ursprungliga stora tunnvalvtaket och de slutnabänkarna. Till rummets 1700-talsinredning hör ocksåpredikstolen och altaruppsatsen, praktfulla arbeten iprovinsiell barock, typiska inslag i de dalsländska kyrkorna.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. kyrkans medeltida inventarier. kyrkans bevarade 1700-talsinredning,altaruppsats och predikstol i provinsiell barockstil. den slutna och mot långväggarna anslutnabänkinredningen. de skiffertäckta stigluckorna i kyrkogårdsmuren32