13.07.2015 Views

KYRKOR - Svenska kyrkan

KYRKOR - Svenska kyrkan

KYRKOR - Svenska kyrkan

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

1958 och har marmorerade bruna fält med förgylldalister på gavlar och skärmar. Mot långväggarna finnsett avstånd på ca 30 cm och bakom de bakre bänkarnafinns ett par meters avstånd till läktarunderbyggnaden.Denna tillkom 1984-85 och inrymmer läktartrappa,andaktsrum, elcentral, toalett och städskrubb. Läktarenbärs upp av fem kolonner på var sida om mittgången.Kolonnerna har kannelyrer och är marmorerade ibrunt med förgyllningar. Barriären har ett framskjutandemittparti och speglar med smal brunmålad panelinramad av blå lister. Den nuvarande orgeln är från1959 medan den klassicerande fasaden bl a med förgyllddekor är från 1793. Den inköptes till Steneby frånSkredsvik i Bohuslän 1865.ByggnadshistorikNär <strong>kyrkan</strong> renoverades 1958 gjorde landsantikvarieSven-Axel Hallbäck en undersökning som visade <strong>kyrkan</strong>sursprungliga murar med långhus och ett någotsmalare rakslutet kor i öster. På 1700-talet tillkom<strong>kyrkan</strong>s nuvarande plan och form, liksom altaruppsatsenoch predikstolen. I samband med tornets uppföranderevs en fristående klockstapel på ”Klockeberget”väster om <strong>kyrkan</strong>. 1824 belades taket med skiffer ochvid 1800-talets mitt tillkom de nuvarande fönsteröppningarnaoch innertaket fick en välvd form istället förplatt.Större restaureringar som berört interiören har sedanskett 1894-96, 1958 och 1984-85.1894-96 sattes bla nya bänkar in och väggarnas och takets dekormålningartillkom samtidigt som mittgångens stenhällarbyttes mot trä. Renoveringen 1958 gick delvis i motsattriktning än 1890-talets. De nuvarande bänkarnasattes in, vägg- och takmålningarna övermålades i ljustblå färg och golven i mittgången och koret beladesmed kalkstensplattor. Renoveringen genomfördes efterhandlingar av arkitekt Ärland Noreén, Stockholm. Förkonservering av altaruppsatsen, predikstolen och epitafiersvarade konservator Olle Hellström, Skara. 1984-85 ansvarade arkitekt Janne Feldt, Karlstad tillsammansmed bl a konservatorerna Sten-Owe Wase, Grythyttanoch Sven-Olof Carlsson, Gimo för renoveringen. Demer framträdande åtgärderna vid denna renoveringvar framtagandet av vägg- och takmålningarna, dennuvarande färgsättningen av bänkar, kolonner, läktarbröstningmm samt tillkomsten av läktarunderbyggnaden.Förutom på taken och väggarna var ambitionenatt återställa 1890-talets färgsättning på altaruppsatsenoch predikstolen. Exteriört har bl a fasaderna omputsatsoch fönstren bytts 1956. Samma år igensattes ensydportal vid koret. 1984-85 lades långhusets skiffertakom och 2002 lades bl a tornets skiffertak om ochtornfasaden avfärgades.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGSTENEBY KYRKA anses vara en av landskapetsäldsta med ursprung från omkring 1200, eventuellt1100-talets slut. Steneby har traditioner som centrumi en välmående jordbruksbygd och har varit moderförsamlingåtminstone sedan reformationen. Till <strong>kyrkan</strong>shistoria hör också traditioner kring Steneby som endel av pilgrimslederna mot Nidaros. Tillsammans medprästgården utgör <strong>kyrkan</strong> en väl sammansatt kyrkomiljö.Den medeltida kyrkobyggnaden fick sin nuvarandekarakteristiska långsmala form och utsträckning under1700-talet med tresidigt avslutat kor och sakristia i österoch det höga och kraftiga västtornet. Från 1700-talet är också den praktfulla altaruppsatsen i barockoch predikstolen i rokokostil liksom orgelfasaden från1793 (inköpt till Steneby 1865). Intressanta är epitafiernafrån 1500, 1600- och 1700-talen med kopplingartill säterier i närheten. Ett av interiörens framträdandedrag är dekormålningarna från 1890-talet på väggarnaoch i taket, ett tidsskikt från 1800-talet som tagits borti många kyrkor.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av <strong>kyrkan</strong> och kyrkomiljön:. <strong>kyrkan</strong> och kyrkplatsen har en lång kontinuitet. det medeltida murverket utgör i sig ett omistligthistoriskt dokument. <strong>kyrkan</strong>s långsträckta form, ett resultat avtillbyggnader på 1700-talet. <strong>kyrkan</strong>s bevarade 1700-talsinredning medaltaruppsats i provinsiell barockstil, predikstol irokoko och den klassicerande orgelfasaden. dekormålningar från 1890-talet på väggar och tak26

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!