KYRKOR - Svenska kyrkan

utvidgning skedde 1905 mot väster. Kallmurar omgärdardessa äldre delar. Utvidgningar har sedan skett motsöder i två etapper, 1963 och 1989. Längs de yngre delarnafinns murar mot landsvägen. Mot vägen finns treentréer med årtalsförsedda smidesgrindar och vitputsadegrindstolpar med tälttaksliknade skiffertäckningar.Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade. Gravarna ärgräsbevuxna med undantag av några få med grus närmastsöder om kyrkan. Smidda gravkors finns längs dengamla kyrkogårdsmuren och intill tornet mot söder. På1963 års del finns en minnelund vid en damm.Kyrkan av trä har en korsformad plan med det ursprungligalånghuset orienterat i nordväst–sydostligriktning. Den östra korsarmen utgör ett tresidigt avslutatkor med en utbyggd sakristia och vid västra korsarmenfinns ett vapenhus. Troligen uppfördes kyrkansom salskyrka vid 1600-talets mitt och blev 1759 ombyggdtill korskyrka. Sakristian mot öster och vapenhuseti mot väster tillkom 1705 och tornet mot söderuppfördes 1884. Kyrkan vilar på en sockel av tuktadgranit, och timmerväggarna täcks av vitmålad locklistpanelmed knutlådor på korsarmarna. Sadeltaken ärvalmade över korsarmarna, vapenhuset och sakristian.Samtliga tak är täckta av stickspån och ovan koret finnsen kyrktupp av svart plåt. Runt korsarmarna, sakristianoch vapenhuset i väster löper en enkelt profileradtakgesims. I korsarmarna finns brunmålade storasegmentbågeformade fönster indelade i smårutor. Kyrkanhar tre ingångar med fiskbensmönstrade dörrar. Ihuvudentrén mot söder finns en port (ca 1950) utformadsom en pardörr med lackad ekpanel. Likadanpanel har enkeldörren till sakristian. Innanför dennafinns en äldre kraftig ytterdörr som är plåtbeklädd motutsidan. En liknande dörr finns mot väster i det gamlavapenhuset. De båda sistnämnda dörrarna kan eventuelltvara från vapenhusets och sakristians tillkomst1705. Tornet karakteriseras av en enkel trägotik medspetsiga gavlar åt fyra håll. Spiran är liksom övriga takspånklädd och kröns av ett kors. På alla fyra sidor finnsdubbla brunmålade tornluckor vilka likt vapenhusetsfönster är spetsbågigt avslutade.Kyrkorummet har ett lackat trägolv vilket är förhöjt i koret,vid orgeln, i dopkapellet och i bänkkvarteren. Väggarnatäcks av masonitskivor, ljust målat i en svampteknikoch med en grönt ådrad bröstningspanel. Norrom orgeln kläddes en del av timmerväggen av 1982.Stockarna är vitmålade med dekormålningar kringfönstren och dörren till gamla sakristian i väster. Detplana trätaket har målningar från 1777 av kyrkomålarenCarl Zetterström. Den enkelt profilerade taklistenär målad i mörkblått och rödbrunt. Mot vapenhusetfinns stora parspegeldörrar (1935) med marmorerademörka fält med omgivande rosa ådringsmålningar ochgröna och grå kulörer. De stora segmentbågeformadefönstren är gråmålade på insidan. Fönstren i koret harantikglas i innerbågarna. Altaret i koret är av trä medljusgrön marmorering och förgyllda kannelyrer. Altarringen,från 1884, är rund och sluten mot altaretssidor med barriär av svarvade ljusa balusterdockor.Inredningen i koret präglas av altaruppsatsen (1769),predikstolen (1747) och ett par psalmnummeränglar(1767), placerade på det främre bänkparet, vilka är arbeteni rikt utformad provinsiell barockstil av bildhuggarenIsac Schullström. Ett altare med altartavla finnsockså i dopkapellet i norra korsarmen, viket iordningställdes1935. Ovan det enkla brunmålade altaret finnskyrkans äldre altaruppsats från 1729. Dopfunten avtäljsten är placerad på ett fundament av trä och daterastill ca 1200. Andra medeltida inventarier som hör tillkyrkan är ett rökelsekar av brons, eventuellt från 1100-talet med överdel i form av en stavkyrka. Här finnsockså två medeltida kyrkklockor, varav den en är en s.k.primklocka förmodligen från 1200-talet. Bland äldreinventarier bör också nämnas löjtnant Johan Svenskes(1667-1739) ståtliga huvudbanér som hänger i vapenhuset.Bänkarna är vägganslutna och indelade i fyrakvarter i öst-västlig riktning samt två kvarter vardera inorra respektive södra korsarmen. Det är öppna bänkarfrån 1884 som delvis ombyggdes och fick en nyfärgsättning 1982. De är grönt ådringsmålade med rosamarmorering på sidostycken och skärmar. Kyrkansorgel tillkom 1884 och är placerad långt bak i västrakorsarmen. Den har en klassicerande fasad och är ådringsmåladi gröna och blå kulörer. Söder om orgelnfinns lösa stolar placerade på gradänger i tre steg.ByggnadshistorikUppgifter anger att en stenkyrka skall ha stått på dennuvarande platsen på 1500-talet. Troligare är kanske attden nuvarande kyrkan haft en medeltida föregångareav trä. Kyrkan anses sannolikt vara uppförd vid 1600-talets mitt. Enligt Nils Hesselgrens ”lovtal över Hesselskog”skall Laxarby kyrka ha varit nyuppförd 1672och ha haft ”ett torn av stor höjd”. Från 1747 finnsdet uppgifter om en klockstapel intill kyrkmuren, somsamtidigt utgjorde port till kyrkan. 1705 tillfogades sakristianoch vapenhuset. 1759 tillkom norra och södrakorsarmen. Troligen delades kyrkan på mitten ochdrogs isär, då den saknade ordentlig grund och barastod på marken. Under 1700-talet tillkom mycket avkyrkans inredning, Schullströms altaruppsats, predikstoloch psalmnummeränglar. 1732 uppsattes ett nyttinnertak som stofferades av målaren Nils Friman. 1777utfördes de nuvarande takmålningarna av Carl Zetterström,som också målade runt fönstren. Något senarekläddes innerväggarna med brädor. Från 1861 finnsuppgifter om större fönster och rödfärgning av fasaden,troligen en ommålning. Senare, eventuellt 1884, fickkyrkan sin nuvarande vita färgsättning. Samma år tillkomtornet i en tidstypisk enkel trägotik ritat av EmilOlsson, Hvitlanda och kyrkorummet genomgick enhårdför renovering. Takmålningarna övermålades och22