KYRKOR - Svenska kyrkan

en mittgång står lösa stolar, vanligtvis sammankopplademotsvarande två bänkkvarter.Förutom förhöjningen i två steg avgränsas koret motövriga kyrkorummet med två bröstningar, ca en meterhöga, vilka skjuter ut omkring två och en halv meterfrån långväggarna och lämnar en öppning i rummetsmitt. Bröstningarna är uppbyggda av likadan ljust laseradtunn läkt som på väggarna och taket. I öppningenmellan bröstningarna har koret en svagt framskjutenform mot kyrkorummet. Där finns en altarring avmässingsstolpar fästade i golvet och ett stoppat armstöd.På det nedersta steget till koret är ett knäfall, isamma utformning som armstödet, monterat. Altaret,foten till dopfunten och ambon är enkelt utformademed raka linjer i omålat trä. Altaret med en skiva avljus marmor har placerats versus populum, en bitframför korväggen. Altaret är flyttbart och kan ha olikaplaceringar efter gudstjänstform. Kyrkorummets flexibilitetmöjliggörs också genom de flyttbara stolarna.Altarprydnaden består av ett kors av smidesjärn placeratpå golvet bakom altaret och en stor väv som hängerpå korväggen. Den senare är tillverkad av ChristinaWestmans vävkammare, Göteborg. Orgeln, med fasadav lackad furu, invigdes 1973 och är tillverkad av Lindegrensorgelbyggeri, Göteborg.ByggnadshistorikI takt med utbyggnaden av samhällena Dals-Långedoch Mustadfors ökade behovet av en kyrklig samlingsochgudstjänstlokal där. Avståndet till moderkyrkan iSteneby är knappt en mil. Närmsta församlingskyrkafinns annars i grannsocknen Tisselskog, omkring femkilometer bort. Enligt en uppgift från 1927 hade ettkapell ordnats vid den s.k. Kyrkbacken i Mustadforsgenom bolagets och dess disponent Christian Aarsrudsförsorg. Kapellet beskrivs ”…inrymma två mindrerum, lämpliga för sammankomster under tjänstgörandepastors ledning. Komministern i Tisselskog predikardär vanligtvis varje söndag”. I början på 1950-taletfanns det långt gångna planer på ett nytt kyrkobygge inärheten av Dals Långeds station. Detta blev dock aldrigav utan den ovan beskrivna kyrkolokalen fortsatteatt användas. Då denna revs 1969 blev behovet av nylokal aktuellt. Ungefär samtidigt erhöll Steneby församlingett av husen från den 1968 nedlagda skolani gåva av dåvarande Steneby kommun. Detta skolhushade inrymt småskola, slöjd och bespisning samt lärarbostäderpå övervåningen. I skolbyggnaden intillfanns folkskola, expedition och även där lärarbostäderpå övervåningen.Kyrkan invigdes 1972 av biskop Borgenstierna. Skolhuset,från 1880-talet, hade då genomgått en omfattandeom- och tillbyggnad efter ritningar av Verner Johnsson,Bengtsfors. I den f d skolbyggnaden inreddes enentréhall med toaletter samt samlingsrum och kök pånedervåningen. På övervåningen inreddes också samlingsrum,bl a för barnverksamhet och konfirmandundervisning.Själva kyrkorummet och en sakristiainreddes i en helt nybyggd vinkeltillbyggnad i souterrainläge.I källarvåningen inreddes bl a bordtennisrum,hobbyrum, bastu och dusch.1973 invigdes orgeln, placerad i koret och 1978 tillkomden stora väv som utgör altarprydnad. Omkring1990 togs den då befintliga heltäckningsmattan i kyrkorummetbort och parkettgolvet lades in. Samtidigtersattes de tre flyttbara knäfallen vid altaret av den nuvarandefasta ”altarringen” och altaret flyttades framfrån korväggen.2004-05 gjordes en ombyggnad av huset då pastorsexpeditioninreddes på övervåningen i den gamla skolbyggnadensamtidigt som lokaler i souterrainvåningenunder kyrkorummet iordningställdes för barn- ochungdomsverksamhet.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGDALS-LÅNGEDS KYRKA, invigd 1972 efter omochtillbyggnad av ett äldre skolhus, är ett uttryck för1900-talets framväxande industrisamhälle i förhållandetill den gamla landsbygdssocknen Steneby. Denär också ett exempel på en kyrkobyggnad med ett fulltutvecklat kyrkorum integrerat med andra verksamheter,bl a samlingslokaler. Byggnadens exteriör ger ocksåuttryck för husets olika funktioner. Den gamla skolhusdelenhar bevarat sin profana prägel medan dentillbyggda kyrkodelen ger ett mer sakralt uttryck liknandeen kapellbyggnad. Kyrkorummet har getts enväl sammanhållen helhetsgestaltning, tidstypiskt utformadmed mycket ljus träinredning. Till detta bidrarockså altartextilen och övrig lös inredning i koret somär utformat efter rummets karaktär. Betydelsefullt ärockså den bevarade ursprungliga armaturen.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. kyrkorummets väl utformade helhetsgestaltningsom är bevarad sedan tillkomsten. lös inredning i koret och den bevaradeursprungliga armatur som bidrar till dennahelhetsgestaltning. klockstapelns betydelse för kyrkomiljön17