Den slutna bänkinredningen i långhuset är från 1700-talets början men ombyggd vid renoveringen 1928-29. De är liksom altarringen dekormålade med bl amarmorerade fält på dörrarna. Bänkarna är indelade itre vägganslutna kvarter. Mot norrväggen finns en förrådsliknademindre läktarunderbyggnad bl a för textilförvaring.Närmast koret finns patronatsbänkar medadelsvapen på sidorna. I koret finns bänkar på såvälsyd- som nordsidan och på läktaren enklare utformadebänkar. Även läktaren utgör en del av <strong>kyrkan</strong>s 1700-talsinredning, vilken enligt uppgift fick sin nuvarandeutformning då. Den bärs upp av marmorerade rundapelare och bröstningen är fältindelad med målningarav en okänd konstnär. Motiven är Kristus och apostlarna.Orgelfasaden, med klassiserande drag, är ritad 1924av professorn och arkitekten i kungliga byggnadsstyrelsenMelchior Wernstedt, Göteborg och byggd av HNordfors, Lidköping.ByggnadshistorikKyrkan har genomgått få större förändringar sedan deexteriöra ombyggnaderna på 1600- och 1700-talenoch interiörens utformning på 1700-talet. Få förändringarfinns dokumenterade från 1800-talet, men förmodligenhar en del skett vilket sedan tagits bort ellerförändrats vid renoveringen 1928-29. Enligt uppgifttillkom golvet med stenhällar på 1820-talet. Renoveringen1928-29 är karakteristisk för sin tid med syftetatt framhäva och efterlikna ett äldre skede, i detta fall<strong>kyrkan</strong>s 1700-talsinredning. För renoveringen svaradearkitekten/antikvarien Sven Brandel i Kungliga Byggnadsstyrelsenoch konservator John Winberg, Vadstena.Samma arkitekt och konservator ansvarade också förrenoveringen av grann<strong>kyrkan</strong> i Fröskog 1923 med liknandeinriktning. Även ny inredning som tillkom iÅnimskog då, bl a i sakristian och vapenhuset är utformadpå ett liknande historiserande sätt. Större renoveringarhar sedan gjorts 1960 och 1993-94. Arbetenahar då främst berört underhålls- och konserveringsåtgärder,såväl exteriört som interiört.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGÅNIMSKOGS KYRKA och kyrkplats har en långhistorisk kontinuitet. Kyrkan tillhör en grupp ombyggdamedeltidskyrkor som Gunnarsnäs, Holm, Järn,och Ör med likartat utseende och byggnadshistoria.De är alla belägna i mellersta Dalsland i närheten avKroppefjäll och Vänern. Karakteristisk är bl a förlängningenmot öster och det tresidigt avslutade koret. Denfristående klockstapeln är ett karaktärsdrag för dalsländskakyrkor. Inredningen i Ånimskog kyrka är ettmycket välbevarat exempel på s.k. provinsiell barockfrån 1700-talet. Främst märks takmålningarna av målarmästareHans Georg Schüffner och altaruppsatsenoch predikstolen av bildhuggare Nils Falk, båda kändafrån flera kyrkor i stiftet. Restaureringshistoriskt intressantär också den väl sammanhållna och konsekventgenomförda renoveringen 1928-29 med syfteatt framhäva <strong>kyrkan</strong>s 1700-talskaraktär. En renoveringsom fortfarande till stora delar präglar <strong>kyrkan</strong>.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av <strong>kyrkan</strong> och kyrkomiljön:. kyrkplatsens långa historiska kontinuitet. det medeltida murverket utgör i sig ett omistligtbyggnadshistoriskt dokument. <strong>kyrkan</strong> som helhet bör hanteras med storvarsamhet. kyrkorummets mycket välbevarade 1700-talsinredning,främst det bemålade plana taket,predikstolen, altaruppsatsen och läktaren medmålningarna på bröstningen. de vägganslutna bänkkvarteren med slutnabänkar. den bevarade helhetsgestaltningen från denmedvetet genomförda renoveringen 1928-33163
KÄLLFÖRTECKNINGOtryckta källorVÄNERSBORGVästarvet, topografiska arkivet, KulturlagretSTOCKHOLMAntivarisk-topografiska arkivet, ATALitteraturAarsrud, C, ”Bolstads prästgård”, Hembygden, Färgelanda 2002.Ahnlund, H, ”Apropå en kyrkorenovering”, Hembygden, Färgelanda 1980-81.Alton, J, Färgelanda kyrka, inre restaurering: 1995-96, 1996.Andersson, A, ”Madonnan i Gesäter och hennes anförvanter”, Fornvännen 1955.Asplund, U & Wildenstam, C, ”Ombyggnad och renovering av Tisselskogs kyrka och altaruppsats”, Hembygden 1978.Boken om Dals Ed: En bygd vid gränsen, Edstraktens fornminnes- och hembygdsförening, Munkedal u å.Boman, E, ”Bengtsfors kyrka, ett tempel i offerviljans tecken” Karlstads stifts julbok, Karlstad 1926.Brodin, L, Holms socken på Dal, Mellerud 1954.Brålandaboken: Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr, Tre socknar på Dal, del 1, Vänersborg 1995.Bäckeboken: historik från en socken på Dal, Bäckefors 1977.Bäckner, A, ”Melleruds kapell och församlingshem”, Karlstads stifts julbok, Karlstad 1932.Bäckner, A & Kjell E, S:t Olofs kyrka på Dal: En gammal sockenkyrkas historia, Mellerud 1945.Bördh, A G, Bolstads kyrka: några anteckningar, Brålanda 1956.Collberg, K, ”Kyrkorestaureringen i Åmål”, Tidskrift Hembygden 1934.Dahl, A & Eliasson E, Välkommen till Billingsfors kyrka, 1993.Dalgård, G, ”Tösse och Tydje kyrkor”, Hembygden 1963.Dalsland - Landskapets kyrkor: Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse, Stockholm 2003.Ekre, R, ”Murängen i Gestad- medeltid och järnålder”, Hembygden, Färgelanda 1998.Ekre, R, ”Om Bolstads kyrkas ålder”, Hembygden, Färgelanda 1999.Ekre, R, ”Tegel i 1200-talet, om innovationen och Dalslandskyrkorna”, Hembygden, Färgelanda 2000.Eldh, G m fl, Konservatorsrapport, Gunnarsnäs kyrka, Örs pastorat, Dalsland, 1996.Eliasson, R, Ödeborgs kyrka: en kort beskrivning, Färgelanda 1961.Engvall, B, Mellerud: från gästgiveri till järnvägsknut, Mellerud 1975.Eriksson, H, Erikstads kyrkor: en kortfattad beskrivning, Vänersborg 1965.Emers, T, Håbol: en socken på Dal, Håbol 1959.Ferlin, J, Färgelanda kyrka 100 år: en redogörelse för kyrkbygget 1870 enligt prosten J Ferlins anteckningar (utgivna till 100-års jubileet1970), Färgelanda 1970.Fjellman, B, Torrskogs kyrka, Bengtsfors 1993.Fransson, T, Edsleskogs socken: från medeltid till nutid, del 1, Mellerud 2003.Färgelanda kommun, kulturmiljöprogram, 2005.Färgelandaboken: en kulturhistorisk översikt, Vänersborg 2004.Färnström, M, Himlens fröjd eller helvetets fasa: Perspektiv på västsvenska kyrkomålningar under 1700-talet, Lund 2001.Gerdin, A, Åmåls kyrka, medeltids<strong>kyrkan</strong>, gamla <strong>kyrkan</strong>, nya <strong>kyrkan</strong>, 1969.Gestads församlings kyrkor, beskrivning av Henry Eriksson, Vänersborg 1966, reviderad 1992.Gesäters socken, Ed 1980.Grane, E & Berg, G, Frändeforsboken: En historik om Frändefors socken, Frändefors 1985.Grimheden, T, Skålleruds kyrka, Bilder och symboler, Mellerud 2002.Gunnäs, S & Waldén, B, Kyrkor i Sundals härad, Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, Stockholm 1931.Hagner, J R, ”Rännelanda kyrka”, Karlstads stifts julbok, Karlstad 1945.Hallbäck, S-A, Det efterreformatoriska kyrkomåleriet på Dal och i Västsverige: ”Till Guds namns ähra och kyrkian tillprydnad”, <strong>Svenska</strong> Turistföreingens årsskrift. Dalsland, 1981, Stockholm 1981.Hansson, E, Mo kyrka: beskrivning, u å.Hedén, G, Ånimskog, Åmål 1947.Hedén, G, Ånimskogs kyrka, beskrivning, Åmål 1976.Hedlund, O, Valbodalen i ord och bild, Munkedal 1983.Hernfjäll, V, ”Den gåtfulla labyrinten i Grinstads kyrka”, ICO, Iconographisk post, nordisk tidskrift för bildtolkning, nr 4, 1997.Himmel och havrejord: en bok om socknarna Bolstad, Erikstad och Grinstad, del 1, Vänersborg 1982.Håbol: en Dalslandssocken i ord och bild, Håbols sockenboksförening 1997.Högberg, H, Högsäter på Dal, rikstävlingen min hemsocken, 1956.Edebol, T, Högsäters kyrka Dalsland: kortfattad redogörelse för <strong>kyrkan</strong>s historik, arkitektur och inventarier, Högsäter 1992.Jarkman, H, Kyrka och präst i Rölanda, Gesäter och Töftedal på Dal, häfte 1-5, Västervik 1975-1989.Jesperson, B, Grinstads kyrka, Falköping 1978. 164