KYRKOR - Svenska kyrkan

1931 och 1956. Den äldsta delen är belägen närmastkyrkan och huvudsakligen på dess östra sida. Mot västerskedde en mindre utvidgning 1931 och 1956 tillkomstörre delen av kyrkogårdsområdet mot väster. Dåuppfördes också bårhuset i tidstypisk arkitektur medvitputsad fasad och pulpettak, i anslutning till kyrkogårdsmureni nordväst. Bårhuset används inte längreför sitt ursprungliga ändamål. Kyrkogården omges avkallmurar av natursten. Murar finns också mellan deolika utvidgningsområdena. Runt kyrkogården stårträdrader med lönnar och lindar. Till den äldre kyrkogårdsdelenfinns entréer mot söder och väster. Dessa harjärngrindar och putsade grindstolpar med skifferavtäckningar.På 1956 års kyrkogårdsdel finns en entréfrån väster med järngrindar och naturstenstolpar. Vidgrinden växer två stora popplar och efter dessa följer enallé av pyramidekar längs en gång som leder rakt motkyrkans vapenhus och entré mot väster. Gångarna påkyrkogården är grusade och på de yngre delarna finnsbokhäckar. Enstaka grusade gravar finns på äldsta delenoch 1931 års område. Strax sydväst om kyrkan finns enurnlund. I anslutning till denna finns en minnesstenöver Greta de Verdier, församlingens första kvinnligakyrkvärd. Som ägare till den intilliggande Ånimskogsgård skänkte hon också mark till kyrkogården. I närhetenfinns också konstnären Otto Hesselboms (1848-1913) grav med en minnesten. Hesselbom är Dalslandsmest kända konstnär och verkade både nationellt ochinternationellt. I nationalromantisk anda skildrade hansin hembygd, Ånimskog, i stämningsmättade bildersom ofta har en vemodig ton. Ett av hans mer kändaverk är tavlan ”Vårt land”.Kyrkan är enligt uppgift uppförd under 1200-talets senarehälft, eventuellt som en romansk stenkyrka. Delarav de ursprungligen murarna står kvar och antyder ettursprungligen nästan kvadratiskt långhus, eventuelltmed en liten korbyggnad eller absid i öster, ingång isöder och eventuellt också i väster. Kyrkans nuvarandeform har tillkommit genom om- och tillbyggnaderunder 1600- och 1700-talen. På 1600-talet förlängdeskyrkan åt öster och fick en tidstypisk tresidig koravslutning.Samtidigt tillkom långhusets mansardtak ochvapenhuset mot söder. 1768 tillbyggdes vapenhusetmot väster och det södra vapenhuset förändrades tillsakristia. Öppningen mellan sakristian och långhusetär kyrkans ursprungliga sydingång. Kyrkan saknar torn.Strax söder om kyrkan står den faluröda klockstapeln,uppförd 1731. Dess fasader är koniska och klädda medlockläktpanel och dess tälttak är klätt med skiffer. Kyrkansgråstensmurar är vitputsade och såväl långhusetsmansardtak som vapenhusets och sakristians sadeltakär klädda med skiffer. Långhusets fasader genombrytsav stora rundbågiga vitmålade fönster. Till entrén genomvapenhuset i väster finns en kraftig träport, eventuelltfrån vapenhusets tillkomst 1768. Till sakristiansingång mot söder finns en liknande mindre, enkelbladigport men av yngre datum.Kyrkorummet är rektangulärt med förhöjt tresidigt kor iöster och läktare i väster. En trappa på norrsidan i vapenhusetleder till dess övre plan som har förbindelsemed läktaren. Mellan vapenhuset och långhuset finnsdels en kraftig f d ytterport samt en innerdörr, en kraftigpardörr, ev från en renovering 1929. I den smalaöppningen mellan långhuset och sakristian (kyrkansursprungliga sydingång) finns en kraftig järnbeslagenträport, enligt uppgift senmedeltida. Golvet i kyrkorummetbestår av hällar av skiffer i gångar och koretsamt brädor i bänkkvarteren. Väggarna är vitputsade.Kring fönstren i koret och närmast detta finns draperimålningar.Längs taket, nära koret löper två kantfasadedragbjälkar.Kyrkans interiör präglas av inredning från 1700-taletsförsta hälft. Ånimskog kyrka är ett mycket välbevaratexempel på s.k. provinsiell barock från denna tid. Derika målningarna på det plana trätaket är utförda 1739av målarmästare Hans Georg Schüffner. Han kalladesallmänt ”Guds målare på Dal och i västra Värmland”och tillhör den västsvenska måleriskolan. Motiven iÅnimskog är ett antal medaljonger med bibliska motiv,kvinnans skapelse, Kristi förklaring, yttersta domen,Kristi korsfästelse och syndafallet. Medaljongerna omgesav akantusslingor. Även predikstolen och altaruppsatsen,från 1729, är rikt utsmyckade. De är tillverkadeav bildhuggare Nils Falk, Ånimskog, som bl a ocksågjort predikstolen och altaruppsatsen i Fröskog. Predikstoleni Ånimskog har bl a utsnidade apostlafigurermellan spiralvridna kolonner. På predikstolen finnsockså en trätavla från 1774 med text om dess donator,gästgivaren Anders Wall, Lund. Framför altarringenfinns Anders Walls (1656-1758) gravhäll. Altaruppsatsenhar ett snidat krucifix flankerat av två stående figurer,Moses och Aron. På altartavlan finns också två vapensköldar,Ulfsparres och Soops. Altartavlan är en gåvaav Erik Månsson Ulfsparre. Den rundade altarringen ärsluten med marmorerade fält mellan brunmålade profileradelister. Dess utformning tillkom troligen vid enrenovering 1928-29. Dopfunten av sandsten antas varfrån 1200-talet eller tidigare och är försedd med etts.k. tapphål.162