KYRKOR - Svenska kyrkan

KyrkoanläggningenKyrkparken består huvudsakligen av gräsytor och två korsandealléer med höga almar och lindar längs grusadepromenadgångar. Trädradernas sträckning och mötemitt i parken bildar en korsform. Intill denna mötesplatsfinns några äldre gravstenar bevarade. På en minnesstenstrax väster om kyrkans entré står inristat ”Härlåg stadens första kyrkogård. Den togs ur bruk 1828”.Kyrkan uppfördes 1666-69 på platsen för dess medeltidaföregångare av trä. Murarna av natursten är vitputsadeoch den enskeppiga planen är rektangulär med tresidigtavslutat kor i öster och rak västgavel vars gavelrösteär brädfodrat med svartmålad lockpanel. Sakristia ochvapenhus saknas. De befintliga mursträckningarna ärintakta sedan kyrkans uppförande. Det flacka sadeltaket,valmat över koret, täcks av enkupiga mörka betongpannor.Fasaden genombryts av rundbågiga fönsteröppningarpå långhuset och korets sydsida samt ettpar runda fönster på västgaveln. En kraftig träport finnspå västgaveln och trädörr av liknade typ på korets norrasida. Torn och klockstapel saknas.Kyrkorummet är mycket enkelt utformat. Golvet täcks avgrus med en mittgång av kalksten. I koret finns ett podiumav brädor. Väggarna är vitputsade och det planaträtaket är vitmålat. Under taket löper fyra synligabjälkar mellan långsidornas väggar. Inventarierna är fåoch sent tillkomna. I nya kyrkan finns den medeltidadopfunten av täljsten bevarad. Vid östväggen finns ettenkelt altare av kalksten och ett träkors på väggen ovanaltaret. På väggen i kyrkans sydvästra del finns två seriespastorum, en för komministrar och en för kyrkoherdarpå var sida om en nisch i väggen där en äldre kyrkportär placerad. Bänkinredningen består av enkla lösa samlingslokalsbänkar.ByggnadshistorikKyrkan hade ursprungligen ingång både på västgavelnoch genom ett vapenhus i söder (motsvarande läge somnischen i sydvästra delen av muren). Taket var spåntäcktoch hade en brantare lutning än idag. Klocktornfanns i form av en takryttare som revs omkring 1750när ett västtorn byggdes. Tornet stod färdigt 1753 menrasade 1754 under en kraftig storm och förorsakadestora skador på kyrkan. Efter raset blev tornet aldrigåteruppbyggt men sakristia vid korets nordsida (där endörr finns idag) och läktare i väster tillkom.gravstenar fördes bort. Byggnaden kom också efterhand att förfalla.Under 1900-talet väcktes tanken att reparera och imöjligaste mån återställa kyrkan. En kommitté bildades1920 för detta ändamål, kyrkan köptes in 1947 ochkom 1957 i kommunens ägo. 1968 genomgick kyrkanen grundlig renovering och ombyggnad. Då togs bl afönstren på långsidorna upp igen, taket byggdes nyttoch ingången på västra gaveln togs upp igen.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGKyrkplatsen vid ÅMÅLS GAMLA KYRKA har långkontinuitet och är en del av Åmåls äldsta historia,platsen där marknadsplatsen växte fram vid Åmålsånsmynning i Vänern. Gamla kyrkan är stadens förstastenkyrka, uppförd 1669 i den framväxande lilla stadensom fått privilegier 26 år tidigare. Karaktäristisktär den tidstypiska rektangulära planformen med tresidigtavslutat kor. Tillsammans med nya kyrkan tillmätsden ett viktigt kontinuitetsvärde. Gamla kyrkan har genomgåttomfattande förändringar sedan uppförandetmen de befintliga mursträckningarna är ursprungliga.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. kyrkan är Åmåls äldsta byggnad och utgör enviktig del av stadens historia. de befintliga mursträckningarna är intakta sedankyrkans uppförande. kyrkobyggnadens speciella ägoförhållande(ägs av Åmåls kommun)Redan innan den nya kyrkan stod klar beslöts 1804 påen allmän sockenstämma att sälja den gamla kyrkanpå auktion. Den kom sedan att användas som magasinoch ägas av olika privatpersoner. Under 1800-taletförändrades kyrkan pga. dess funktion som magasin,kyrkfönstren ersattes av mindre fönster, vapenhusoch sakristia togs bort, den ursprungliga takresningenersattes med ett tak med lägre profil, inventarier och155