ingången till vapenhuset i tornet. I kyrkogårdsmurenfinns där ett par svarta järngrindar krönta av kors ochmed stolpar av natursten. En muröppning finns ocksåmot öster mot en grusplan. Mot väster, och delvis motnorr, utgör kyrkogårdsmuren en terrassering med entrappa som leder in på kyrkogården. Gångarna på kyrkogårdensolika delar är belagda med grus förutom natur-och konststensplattor från entréerna i väster ochnorr fram till <strong>kyrkan</strong>. Gravarna, belägna på gamla delenväster om <strong>kyrkan</strong>, är gräsbevuxna. Nya kyrkogårdenhar ännu ej tagits i bruk för gravar men där finns enminneslund markerad av en natursten.Kyrkan är vitputsad med murar av tegel. Den är uppfördi sin helhet 1926-27 efter ritningar av komministerErnst Wennerblad från Götlunda i närheten av Skövde,och interiöra ritningar av arkitekt Yngve Kernell,Stockholm. Kyrkan, orienterad nord-syd, är relativt litenoch har en tydlig karaktär av kapellkyrka i traditionellkyrkobyggnadsform med ett rektangulärt långhusoch en raksluten korutbyggnad mot söder samt torni norr. Korutbyggnaden rymmer mot öster en sakristiaoch mot väster ett förråd. Till dessa utrymmen ledervarsin dörr från söder. Kyrkans huvudentré sker inorr, genom vapenhuset i tornets nedervåning. Fasadenär täckt av gulvit spritputs med slätputsade dörr- ochfönsteromfattningar. Långhusets och korutbyggnadenssadeltak liksom tornhuven är täckta med svartmåladståndfalsad plåt. Längs takfötterna och gavelröstena löperprofilerade gesimser i slätputs och på långhusetslångsidor finns på båda sidor kontreforter. Fasadernagenombryts huvudsakligen av rundbågiga fönster avolika storlekar med mönsterspröjsade ytterbågar avgjutjärn. På korutbyggnaden mot söder finns ett framskjutandemittparti med ett större korfönster, varsinnerbåge har blyinfattade glasmålningar. På tornetsöst- och västsidor finns runda fönster med likadanaytterbågar som övriga fönster. Mot norr, öster och västerfinns rundbågiga ljudluckor av trä och mot söderen mindre enkellucka. Både kyrkporten i form av enpardörr och de två enkeldörrarna mot söder är kläddamed snedställd grön fasspontpanel. Ovan porten finnsen tavla med texten ”Timmerviks kyrka. Åren 1926-27uppbyggde kärleken detta Herrens hus.”Kyrkorummet är enkelt utformat och den tidstypiska ursprungligainredningen domineras av en färgsättningmed marmorerings- och ådringsmålningar i grönt,brunt och blått. Koret i söder är förhöjt ett par steg iförhållande till långhuset samt ytterligare ett steg innanföraltarringen. I norr finns en läktare med orgel. Ingångarfinns från vapenhuset i norr och till koret frånrummen på sidorna om detta.Kyrkorummets trägolv är lackat och väggarna är vitputsade.Taket är ett femdelat brutet tunnvalv av grågrönfasspontpanel med en enkelt profilerad taklist iavvikande kulörer. Korets inre del mot söder har tredingstaki motsvarande utformning. I koret finns sammantagetfyra enkelspegeldörrar vilka liksom parspegeldörrentill vapenhuset är marmorerade i grågröntmed brunröda inslag. Fönstrens gröna innerbågar är avträ. Korets inre del, altarnischen, är liksom kyrkorummeti övrigt sparsmakat inrett. Altaret är placerat motsydväggen där det målade korfönstret motsvarar en altaruppsats.Den blyinfattade glasmålningen dominerasav en central Kristusfigur och den helige Ande. Altaretav trä är marmorerat i gröna kulörer har kvadratiskainfällda speglar. Altarringen, mellan altarnischens sidoväggar,har en femsidig form med ett framskjutandemittparti och en sluten barriär. Altarringen är gröntmarmorerad med en målad fris. På mittpartiet finnsett motivmålat spegelfält med druvklase och sädesax.Ett motsvarande spegelfält finns på predikstolens korg,med stentavlorna som motiv. Predikstolen är placeradi korets främre östra del. Korgen har en bruten konkavform liknande baldakinens femsidiga tälttakform.Färgsättningen domineras av den återkommande marmoreringsmålningen,här i grönaktiga kulörer. Korgensöverstycke har en målad tandsnittsfris och förgylldalister. På baldakinen finns förgyllningar bl a på det krönandekorset och globen. Dopfunten, placerad i koretsfrämre västra del, är av snidad ek och ursprunglig med<strong>kyrkan</strong>. Vid väggen bakom dopfunten står ett s.k. dopaltareav ek från 1986.Bänkinredningen består av två vägganslutna kvartermed öppna bänkar. Dessa är ursprungliga och de rektanguläragavlarna samt skärmarna är marmorerade igrönt med utanpåliggande speglar i en mörkare grönmarmorering med en röd inramning. Ryggarna, förseddamed speglar, och sittbrädorna är brunmålade.På läktaren finns bänkar på gradänger på båda sidorom orgeln. Läktaren bärs upp av två brädklädda bjälkarburna av två åttasidiga kolonner på var sida mittgången,allt marmorerat i grönt. Den raka bröstningen haren motsvarande utformning som bänkarnas gavlar ochskärmar med grön marmorering och utanpåliggandespeglar. Läktarorgeln är från 1973 i tidstypisk modernistiskutformning med en fasad av ljus ek.ByggnadshistorikTimmerviks kyrka är ett exempel på de kapellkyrkorsom uppfördes under 1900-talets första hälft. Ett avmotiven bakom kapellbyggandet vid denna tid, var attutgöra en motvikt mot frikyrklig väckelse och andrafolkrörelser, särskilt i nya tätorter och de gamla kyrksocknarnasytterområden. En annan orsak till kyrkobyggeti Timmervik är att avståndet från Timmerviktill Gestads kyrka är ca en mil, en förhållandevis långsträcka innan bilen blev var mans egendom. Vid sidanav lokalbefolkningen, var dåvarande kyrkoherden iBolstads pastorat Lars Magnus Engström en drivandekraft bakom kyrkobygget i Timmervik. Engström varen tongivande och engagerad person, med en konser-133
vativ hållning. Han sägs ha satt sin prägel på det kyrkligalivet i hela södra Dalsland och ägnade sig bl a åt ettomfattande kristet författarskap. Under hans tid somkyrkoherde i Bolstad pastorat tillkom även Klöveskogskyrka, i Grinstads socken, med motsvarande förhållandenoch bakgrund som Timmervik i Grinsta.Bygget av Timmerviks kyrka genomfördes helt med frivilligtinsamlade medel efter att en grundplåt lagts avEngström i samband med hans 50-årsdag 1917. 1926bildades en byggnadskommitté som sedan kom att ingåi Timmerviks kyrkostiftelses styrelse. För ritningar av<strong>kyrkan</strong> anlitades komministern Ernst Wennerblad samtarkitekt Yngve Kernell som svarade för kyrkorummetsgestaltning och fasta inredning. Wennerblad hade i sinförsamling, Götlunda i Skara stift, tagit initiativ ochsjälv ritat Brännemo kapellkyrka, uppfört 1919-23.Omständigheterna och förutsättningarna tycks på flerasätt varit lika i Brännemo i Götlunda och Timmervik iGestad. Wennerblad har till stor del använt samma ritningoch kyrkornas yttre är också påfallande lika medundantag av de pilasterliknade kontreforterna (murpelarna)på långsidorna av Timmerviks kyrka. Kyrkanuppfördes 1926-27 efter att mark skänkts, pengar insamlatsin och bygdens folk bidragit med material ochdagsverken. Den första gudstjänsten hölls 4:e adventsöndagen1927 och 21 juni 1928 förrättades invigningenav biskop J A Eklund. Även kyrkogården anlades medhjälp av frivilliga krafter och skänkta medel och kundeinvigas 1937 av kyrkoherde Engström. Förvaltningenav <strong>kyrkan</strong> sköttes sedan fram till 1971 av Timmervikskyrkostiftelse då Gestads församling tog över efter attunder flera år bidragit bl a ekonomiskt till <strong>kyrkan</strong>sskötsel och verksamhet.Kyrkan har sedan sin tillkomst genomgått få förändringaroch är i stort bevarad i originalutförande. 1948kompletterades fönstrens ursprungliga enkelbågar avjärn med träinnerbågar. 1955 tillkom korfönstret medglasmålningar av konstnär Erik Abrahamsson, Göteborg.1973 byttes ersattes <strong>kyrkan</strong>s ursprungliga orgelharmoniumav orgeln, tillverkad av Grönvalls orgelbyggerii Lilla Edet. 1980 genomfördes en renovering efterhandlingar av arkitekt Per Molnit, Vänersborg. Åtgärdernavar av underhållskaraktär och bl a målades <strong>kyrkan</strong>såväl exteriört som interiört och fick en något förändradfärgsättning. Väsentliga delar av de ursprungligakulörerna och inredningens dekormåleri tycks dock habevarats, även efter vissa målningsarbeten 1997. 1980gjordes också putsreparationer av väggarna, både påut- och insidorna, målning av plåttaket samt översynoch reparation av fönstren.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGTIMMERVIKS KYRKA är ett exempel på en av dekapellkyrkor som uppfördes under 1900-talets förstahälft. Den vitputsade lilla tegel<strong>kyrkan</strong> är belägen iGestads sockens södra del, i en småkuperad skogsbygdvid Vänern med ca en mils avstånd till församlings<strong>kyrkan</strong>på slättbygden i norr. Kyrkan uppfördes 1926-27genom frivilligt insamlade medel med bl a den tongivandekyrkoherden L M Engström som en drivandekraft. Kyrkan, orienterad i nord-sydlig riktning, har entraditionell form med långhus, torn i norr och en korutbyggnadmed bl a sakristia i söder. Kyrkan är såvälexteriört som interiört välbevarad i ursprungligt skick.Endast mindre förändringar har skett och åtgärdernahar främst varit av underhållskaraktär. Kyrkorummethar en väl sammanhållen helhet med en förhållandevissparsmakad inredning och tidstypiskt dekormåleri.Framträdande är den omsorgsfullt utformade predikstolen,altarringen med sluten barriär och den vägganslutnabänkinredningen. I stället för en altaruppsatsfinns ett korfönster mot söder med glasmålningar från1955 av konstnären Erik Abrahamsson, Göteborg.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av <strong>kyrkan</strong> och kyrkomiljön:. <strong>kyrkan</strong> är i allt väsentligt oförändrad såvälexteriört som interiört sedan uppförandetoch utgör därmed en ömtålig helhet. <strong>kyrkan</strong>s karaktär av en enkel kapellkyrka från1900-talets första hälft. kyrkorummets väl sammanhållna helhet ochfärgsättning. det ursprungliga och välgjorda dekormåleriet påden fasta inredningen. den bevarade ursprungliga inredningen, bl apredikstolen, den slutna altarringen. den vägganslutna bänkinredningen134