KYRKOR - Svenska kyrkan

ingången till vapenhuset i tornet. I kyrkogårdsmurenfinns där ett par svarta järngrindar krönta av kors ochmed stolpar av natursten. En muröppning finns ocksåmot öster mot en grusplan. Mot väster, och delvis motnorr, utgör kyrkogårdsmuren en terrassering med entrappa som leder in på kyrkogården. Gångarna på kyrkogårdensolika delar är belagda med grus förutom natur-och konststensplattor från entréerna i väster ochnorr fram till kyrkan. Gravarna, belägna på gamla delenväster om kyrkan, är gräsbevuxna. Nya kyrkogårdenhar ännu ej tagits i bruk för gravar men där finns enminneslund markerad av en natursten.Kyrkan är vitputsad med murar av tegel. Den är uppfördi sin helhet 1926-27 efter ritningar av komministerErnst Wennerblad från Götlunda i närheten av Skövde,och interiöra ritningar av arkitekt Yngve Kernell,Stockholm. Kyrkan, orienterad nord-syd, är relativt litenoch har en tydlig karaktär av kapellkyrka i traditionellkyrkobyggnadsform med ett rektangulärt långhusoch en raksluten korutbyggnad mot söder samt torni norr. Korutbyggnaden rymmer mot öster en sakristiaoch mot väster ett förråd. Till dessa utrymmen ledervarsin dörr från söder. Kyrkans huvudentré sker inorr, genom vapenhuset i tornets nedervåning. Fasadenär täckt av gulvit spritputs med slätputsade dörr- ochfönsteromfattningar. Långhusets och korutbyggnadenssadeltak liksom tornhuven är täckta med svartmåladståndfalsad plåt. Längs takfötterna och gavelröstena löperprofilerade gesimser i slätputs och på långhusetslångsidor finns på båda sidor kontreforter. Fasadernagenombryts huvudsakligen av rundbågiga fönster avolika storlekar med mönsterspröjsade ytterbågar avgjutjärn. På korutbyggnaden mot söder finns ett framskjutandemittparti med ett större korfönster, varsinnerbåge har blyinfattade glasmålningar. På tornetsöst- och västsidor finns runda fönster med likadanaytterbågar som övriga fönster. Mot norr, öster och västerfinns rundbågiga ljudluckor av trä och mot söderen mindre enkellucka. Både kyrkporten i form av enpardörr och de två enkeldörrarna mot söder är kläddamed snedställd grön fasspontpanel. Ovan porten finnsen tavla med texten ”Timmerviks kyrka. Åren 1926-27uppbyggde kärleken detta Herrens hus.”Kyrkorummet är enkelt utformat och den tidstypiska ursprungligainredningen domineras av en färgsättningmed marmorerings- och ådringsmålningar i grönt,brunt och blått. Koret i söder är förhöjt ett par steg iförhållande till långhuset samt ytterligare ett steg innanföraltarringen. I norr finns en läktare med orgel. Ingångarfinns från vapenhuset i norr och till koret frånrummen på sidorna om detta.Kyrkorummets trägolv är lackat och väggarna är vitputsade.Taket är ett femdelat brutet tunnvalv av grågrönfasspontpanel med en enkelt profilerad taklist iavvikande kulörer. Korets inre del mot söder har tredingstaki motsvarande utformning. I koret finns sammantagetfyra enkelspegeldörrar vilka liksom parspegeldörrentill vapenhuset är marmorerade i grågröntmed brunröda inslag. Fönstrens gröna innerbågar är avträ. Korets inre del, altarnischen, är liksom kyrkorummeti övrigt sparsmakat inrett. Altaret är placerat motsydväggen där det målade korfönstret motsvarar en altaruppsats.Den blyinfattade glasmålningen dominerasav en central Kristusfigur och den helige Ande. Altaretav trä är marmorerat i gröna kulörer har kvadratiskainfällda speglar. Altarringen, mellan altarnischens sidoväggar,har en femsidig form med ett framskjutandemittparti och en sluten barriär. Altarringen är gröntmarmorerad med en målad fris. På mittpartiet finnsett motivmålat spegelfält med druvklase och sädesax.Ett motsvarande spegelfält finns på predikstolens korg,med stentavlorna som motiv. Predikstolen är placeradi korets främre östra del. Korgen har en bruten konkavform liknande baldakinens femsidiga tälttakform.Färgsättningen domineras av den återkommande marmoreringsmålningen,här i grönaktiga kulörer. Korgensöverstycke har en målad tandsnittsfris och förgylldalister. På baldakinen finns förgyllningar bl a på det krönandekorset och globen. Dopfunten, placerad i koretsfrämre västra del, är av snidad ek och ursprunglig medkyrkan. Vid väggen bakom dopfunten står ett s.k. dopaltareav ek från 1986.Bänkinredningen består av två vägganslutna kvartermed öppna bänkar. Dessa är ursprungliga och de rektanguläragavlarna samt skärmarna är marmorerade igrönt med utanpåliggande speglar i en mörkare grönmarmorering med en röd inramning. Ryggarna, förseddamed speglar, och sittbrädorna är brunmålade.På läktaren finns bänkar på gradänger på båda sidorom orgeln. Läktaren bärs upp av två brädklädda bjälkarburna av två åttasidiga kolonner på var sida mittgången,allt marmorerat i grönt. Den raka bröstningen haren motsvarande utformning som bänkarnas gavlar ochskärmar med grön marmorering och utanpåliggandespeglar. Läktarorgeln är från 1973 i tidstypisk modernistiskutformning med en fasad av ljus ek.ByggnadshistorikTimmerviks kyrka är ett exempel på de kapellkyrkorsom uppfördes under 1900-talets första hälft. Ett avmotiven bakom kapellbyggandet vid denna tid, var attutgöra en motvikt mot frikyrklig väckelse och andrafolkrörelser, särskilt i nya tätorter och de gamla kyrksocknarnasytterområden. En annan orsak till kyrkobyggeti Timmervik är att avståndet från Timmerviktill Gestads kyrka är ca en mil, en förhållandevis långsträcka innan bilen blev var mans egendom. Vid sidanav lokalbefolkningen, var dåvarande kyrkoherden iBolstads pastorat Lars Magnus Engström en drivandekraft bakom kyrkobygget i Timmervik. Engström varen tongivande och engagerad person, med en konser-133