SUNDALS-RYRS NYA KYRKAVänersborgs kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönSundals-Ryrs medeltida socken är del av ett historisktkärnområde i Dalsland. Sundals-Ryr var från medeltiden,tillsammans med Brålanda, annexförsamling tillFrändefors som var ett s.k. regalt pastorat. Vid pastoratsregleringen1962 blev Brålanda eget pastorat medSundals-Ryr och Gestad (tidigare Bolstads pastorat)som annexförsamlingar.Socknens östra del utgör en del av den bördiga Dalboslättenoch den västra delen utgör en del av Kroppefjäll,ett skogbevuxet och glest bebyggt höglandsområde.Sundals-Ryr är en utpräglad landsbygdsförsamlingutan tätort. Jordbruk har varit den dominerande näringenmed en bebyggelse av små och medelstora gårdar.Ungefär mitt i socknen, vid Årbol, finns en mindrebebyggelsesamling och centrumbildning med någragårdar, en skola och en nedlagd affär. Sundals-Ryrsmedeltida stenkyrka, troligen uppförd under 1200-talet,är bevarad men övergavs när den nya <strong>kyrkan</strong> byggdes.Efter en restaurering 1944 återinvigdes gamla <strong>kyrkan</strong>och används sommartid parallellt med nya <strong>kyrkan</strong>,församlingens huvudkyrka.Sundals-Ryrs nya kyrka är uppförd 1903-1906 efterritningar av arkitekten A C Peterson, Göteborg. Kyrkanhar ett framträdande läge i det öppna slättlandskapetoch är belägen vid den s.k. Lysingsbacken, ca 500meter öster om vägkorsningen vid Årbol. Vid <strong>kyrkan</strong>finns en väl sammanhållen bebyggelsemiljö med envälbevarad f d prästgård (1936), numera i privat ägo,samt ett ovanligt tidigt församlingshem (1923), senaretillbyggt. Kyrkoanläggningen består av <strong>kyrkan</strong> medomgivande kyrkogård, ett bårhus (1955) samt de f dkyrkstallarna (ca 1940). Det vitputsade bårhuset medskiffertäckt sadeltak är placerat i kyrkogårdens nordöstrahörn och byggt efter ritningar av arkitekt AxelForssén. De rödfärgade f d kyrkstallarna, nu ombyggdatill en förrådslänga, är belägna strax intill bårhuset viden stor grusplan.KyrkoanläggningenKyrkogården invigdes och togs i bruk samtidigt med <strong>kyrkan</strong>vilken är orienterad i nordvästlig-sydostlig riktning.Kyrkogården var ursprungligen i stort sett heltkvadratisk med <strong>kyrkan</strong> i mitten men har sedan en utvidgningåt väster 1968 en rektangulär form. Kyrkogårdengränsar i söder mot landsvägen och den f d prästgårdenpå andra sidan vägen. Mot väster och sydvästär öppen odlingsmark och mot norr en skogsdunge. Iöster finns en grusplan med parkeringsplatser och f dkyrkstallar. Kyrkogårdens ursprungliga del inramas avhagtornshäckar och rader med almar. Dekorativt ut-129
formade smidesgrindar på naturstensstolpar finns vidingångar i norr, söder samt två stycken mot grusplaneni öster. Den utvidgade delen mot väster inramas avbjörkar och en häckplantering. På västra delen finns endubbelgång och en liten stenskodd damm, kantad avpyramidekar. Alla gångar är grusade och på äldsta delenfinns några enstaka grusade gravar.Kyrkan, är klädd i röd granit och har både nygotiska ochromanska stildrag. Den har en latinsk korsplan med ettavsmalnande femsidigt kor i öster och ett torn i västermed hög spira. Vapenhus finns i tornets nedervåning,med ingång från väster, samt i södra och norra korsarmarna.I anslutning till koret finns utbyggnader, motnorr en sakristia och mot söder ett f d arkiv. Tresidigautbyggnader med ingångar och trapphus till läktarenfinns också på tornets södra och norra sidor. Kyrkansmurar av sten är klädda med huggen röd granit ochsträvpelare delar in fasaderna. Mönstermurat tegel iolika kulörer omfattar fönster och portar och finnssom friser bl a längs taken. Kring fönsteröppningarnafinns också putsade partier. Sadeltaken har mönsterlagtskiffer och tornspiran är belagd med kopparplåtoch kröns av ett kors på en glob. Även koret kröns avett kors. Förutom vapenhusen finns utskjutande partieräven på långhusets västra del med sadeltak vars gavelspetsarkrönts av takryttare. Fasaderna bryts upp avhöga rundbågade, mönsterspröjsade fönster. På långhusetsutskjutande partier liksom i koret finns storarosettfönster. På de olika fasaddelarna finns också ettantal mindre fönster av olika form.Tornet har rundbågade dubbla ljudluckor åt de fyraväderstrecken. Segmentbågeformade portar och dörrarär ursprungliga och har rosa fasspontpanel med svartasmidesbeslag. Portarna till vapenhusen är utformadesom pardörrar. Ovan den västra vapenhusporten finnsen stenrelief bl a med segerlammet och en stentavlamed årtalet 1905.Kyrkorummet är ljust och rymligt och präglas liksom<strong>kyrkan</strong>s exteriör av nygotiska och romanska stildragmed det mesta av den ursprungliga inredningen bevarad.Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhusensamt från den ursprungliga sakristian på korets norrasida och det f d arkivet i söder. Dörrarna är segmentbågeformademed skurna mönster. Pardörrarna till vapenhusenär brunt ådringsmålade medan dörrarna tillgamla sakristian är gråmålade. Ovan vissa dörrar finnsstuckatur bl a i form av rosetter. Kyrkorummets trägolvär lackade och väggarna vitputsade. Det vinklade takethar vita fält som inramas av nygotiska snickerier i brunaoch beiga kulörer, bl a takstolarna som är neddragnalängs väggarna, och försedda med schablonmålningaroch förgyllningar. De mönsterspröjsade fönstren haromfattningar av mönstermurat tegel, bl a som kolonnermed förgyllda kapitäl.Koret är förhöjt två steg och ger ett rymligt och välbelyst intryck genom de stora fönstren med rikt utformadeglasmålningar. Motiven visar dels frälsningshistorien,dels centrala kristna symboler. Kring valvet/triumfbågen mot långhuset finns ett språkband medtexten ”Kommen till mig i alle som arbeten och ärobetungade så skall jag giva Eder ro”. I valvbågen finnsmarmoreringar i grått och rosa, och längs de vitputsadeväggarna finns brunbeiga kolonner som ansluter tilltakets ribbvälvning. Träaltaret är ådringsmålat och altaruppsatsenär <strong>kyrkan</strong>s ursprungliga. Det är utformadsom tre spetsgavlar med ett träkors framför och färgsatti bruna och beiga kulörer med förgyllningar. Altaruppsatsen,liksom altarring, predikstol och läktarorgel, ärutförda i nygotisk stil. Altarringen är femsidig med engenombruten barriär med kolonner som bär upp småspetsbågiga valv. Den höga och smala predikstolen ärrikt ornamenterad bl a med spetsformiga listverk ochgrekiska kors på den sjusidiga korgen samt spetsformigaoch tornliknande listverk på baldakinen. Kyrkansdopfunt vid långhusets sydöstra vägg är överflyttad frånSundals-Ryrs gamla kyrka. Funten av täljsten är dateradtill 1200-talets senare del och har en spetsflikornamentiklängs överkanten. På väggen bakom dopfuntenstår en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur.De tidstypiska öppna bänkarna är indelade i två kvartermed sidogångar och mittgång. Gavlarna, grönt ådringsmålade,har en rundning med fyrpassornamentik upptill.Ryggarna är klädda med pärlspontpanel och sitsarnaär grönt täckmålade. Orgelläktaren i väster har ettframskjutande mittparti och bärs upp av fyra skurnakolonner i bruna kulörer med förgyllda kapitäl. Mellankolonnerna löper segmentbågeformade dekorativtskurna bjälkar. Bröstningen är huvudsakligen ådringsmåladi grönt och har en rik trädekor med rundbågigavalv med små kolonner. Orgeln är byggd 1906 avA Loocrantz, Alingsås, enligt uppgift en av få eller denenda bevarade orgeln av honom. Orgeln i nygotisk stilär huvudsakligen färgsatt i brunt med förgyllningar, bla på en krönande harpa. I kyrkorummet finns även endigital kororgel från 2002.ByggnadshistorikGenom 1800-talets stora folkökning hade den medeltida<strong>kyrkan</strong> blivit för trång och ansågs även i övrigtobekväm, mörk och otidsenlig. I Sundals-Ryr ansågsockså dåliga grundförhållanden skapa sprickbildningari <strong>kyrkan</strong>s murar. Redan 1876 fattades det första beslutetom att bygga ny kyrka, men diskussioner omplaceringen gjorde att det definitiva beslutet dröjde.1899 bestämdes läget till den s.k. Lysingsbacken ca 2,5kilometer väster om den gamla <strong>kyrkan</strong>. Till skillnadfrån många andra medeltidskyrkor kom denna dockatt bevaras och senare renoveras. Kyrkan har bl a enintressant välbevarad äldre inredning och brukas förgudstjänster sommartid.130
Change language