tida, finns också mot väster och öster om <strong>kyrkan</strong>. Denrelativt stora kyrkogården ger ett parkliknade intryckmed stora gräsytor utan gångar och flera stora träd avhög ålder. Gravarna är relativt få och de flesta finns påkyrkogårdens södra del. Av gravarna är ett par grusadeoch längs södra och västra muren finns några äldresmidda gravkors samt några gjutjärnskors.Kyrkan är av sten, rektangulär med tresidigt avslutat kori öster och rak västgavel. I väster återstår delar av <strong>kyrkan</strong>smedeltida murar vilka förlängts åt öster, troligenunder perioden 1650-1700. Kyrkan är relativt bred iförhållande till sin längd med en enkel utformning.Ingång finns på västgaveln i form av en pardörr medrundbågigt överljus samt på korets södra sida i form aven stor rundbågig port. Portarna är klädda med snedställdprofilerad panel och är liksom fönstren tjärade.Kyrkans väggar täcks av vit spritputs över murarnasbuktiga form, kring portaler och fönster är putsen slät.Gavelröstet mot väster är av trä och klätt med svarttjäradlocklistpanel avlutad nedtill med ett skiffertäckttakfotsbrätte. Kyrkans sadeltak är skiffertäckt och valmatöver koret. På södra respektive norra långsidanfinns två rundbågiga fönsteröppningar relativt högtoch oregelbundet placerade i fasaden. Själva fönstrenär från 1973 och indelade i smårutor med blyspröjsoch antikglas.Kyrkorummet har lågt plant trätak och förhållandevis småfönster med antikglas. Avsaknaden av korfönster ochelektrisk belysning bidrar till ett mörkt intryck. I västerfinns en läktare med en mindre sentida läktare. Golveti kyrkorummet består av kalkstenshällar samt omåladebrädor i bänkkvarteren. Det tresidiga koret är förhöjtett steg. Väggarna är vitputsade och har en grov och litebucklig struktur. Kring fönstren och altaruppsatsenfinns draperimålningar. Kyrkans interiör bär till stordel prägel av s.k. provinsiell barock med framträdandemålningar från 1748 av mästaren Hans Georg Schüffner,kallad ”Guds målare på Dal och i västra Värmland”.I Sundals-Ryr har han målat taket, apostlamålningar påläktarbröstningen, altaruppsatsen och predikstolen. Derikt utformade och färgstarka takmålningarna dominerasav tre stora plafonder i takets östvästliga mittaxeloch en bård längs takfoten med sex runda medaljonger.Taket i övrigt, inklusive den snedställda takfoten samttaket under läktaren är rikt bemålat med grå och vitaakantusslingor på blå, gul och röd botten. Längs takfotenfinns en målad fris med bl a sju kartuscher. Motiveni de tre stora plafonderna är: Den östra, Jehova isol mot blå himmel kantad av änglahuvuden i moln,i mitten, Kristi dop och i väster yttersta domen medKristus som världsdomare och de fördömda som störtarned till helvetet. Medaljongerna i bården framställerde sex skapelsedagarna.Det murade altaret är vitkalkat och täcks av en vit furuskiva.Även den rundade altarringen är murad ochvitkalkad. Båda är uppmurade av murarmästare Lindahl1824. Altaruppsatsen är från ca 1700 i provinsiellbarockstil och målad 1748 av H G Schüffner. I mittenfinns en tavla flankerad av dubbla marmorerade kolonneruppbärande ett entablement. Tavlan föreställerKristus på korset med Maria och Johannes på var sida.Uppsatsens överstycke innefattar en rund tavla medsegerlammet och dess fana. Nederst på altaruppsatsenfinns en tavla med texten ”Guds namn till ära, dettaHerrans huus till prydnad är denna kyrkian til hela sininnanredning stofferat åhr 1748, P&P. Mag. Erl.Rosel.Ejusque wic. mag Petter Ekelund.” Predikstolen är från1600-talets senare hälft, bemålades 1748, och har renässansdrag.Predikstolen, som saknar baldakin, är riktsnidad och bemålad och den femsidiga korgen bärsupp av en murad och kalkad sockel. Kyrkan saknar fastdopfunt. Dess ursprungliga dopfunt, från 1200-talet itäljsten, är placerad i Sundals-Ryrs nya kyrka.Bänkinredningen är indelad i två vägganslutna kvarteroch är i sin helhet från 1824. De slutna bänkarna avfuru är omålade med undantag av två dörrar varav denena bl a med ”No 3”. I koret finns bänkar både motnorr och söder och på läktaren finns öppna bänkar pågradänger. Läktaren bärs upp av sju omålade träkolonner.På bröstningen finns 12 fyllningar med porträtt avapostlarna. Förutom en enkel sentida orgel på läktarenäger <strong>kyrkan</strong> en speciell kororgel. Den är byggd 1795av Pehr Strand, Stockholm och är enligt uppgift en avfem orglar byggda av honom som är bevarade. Troligenhar den varit kororgel i Vänersborg och kom till Örskyrka på 1860-talet. Efter att ha ägts av privatpersonerskänktes den till Sundals-Ryrs gamla kyrka där den invigdes1974.ByggnadshistorikKyrkan antas vara byggd på 1200-talet med liknadebyggnadshistoria som flera andra medeltida stenkyrkori Dalsland. Ursprunglig planform är inte känd,troligen var koret smalare och rakslutet. En sannoliktmedeltida portal i sydost sattes igen 1824 då den nuvarandeporten och fönstret på västgaveln togs upp. Närsydvästporten sattes igen raserades troligen också ettvapenhus där av okänd ålder. Troligen under perioden1650-1700 förlängdes <strong>kyrkan</strong> åt öster då koret fick sinnuvarande tresidiga form med en ingång mot söder.Eventuellt byggdes västgaveln då upp igen efter att varit”förlorad” enligt uppgift från 1583. I samband medbl a grund- och murförstärkningar 1973 framgick att<strong>kyrkan</strong>s mittdel är äldst och mot öster och väster finnssekundära murar.Många kyrkor förnyades under 1700-talet, i allmänheti provinsiell barockstil med upphovsmän som bildhuggarnaIsac Schullström och Nils Falk samt målarmästarenHans Georg Schüffner. I Sundal-Ryrs gamla127
kyrka utförde den senare omfattande målningsarbeten1748. Mest framträdande är takmålningarna på detplana trätaket, men Schüffner har också målat apostlaporträttenpå läktarbröstningen, altartavlan samt predikstolen.Eventuellt tillkom läktaren i sin helhet 1748.Altaruppsatsen är från omkring 1700 och predikstolenfrån 1600-talets förra hälft. 1824 förnyades inredningeni <strong>kyrkan</strong> då den nuvarande bänkinredningentillkom och altaret och altarringen murades upp. Ävennuvarande västportalen togs upp och den medeltidasydportalen murades igen. 1843 förändrades <strong>kyrkan</strong>stakläggning från spån till skiffer och 1890 tillkom denförsta värmekällan, en järnkamin.Befolkningsökningen hade gjort <strong>kyrkan</strong> i Sundals-Ryrför trång och den ansågs också i övrigt obekväm, mörkoch otidsenlig. Dåliga grundförhållanden bedömdesockså förorsaka sprickbildningar i <strong>kyrkan</strong>s murar. Redan1876 fattades det första beslutet om en ny kyrkamen pga. olika önskemål om placeringen dröjde detdefinitiva beslutet till 1899. Då bestämdes läget till dens.k. Lysingsbacken ca 2,5 kilometer västerut, där nya<strong>kyrkan</strong> uppfördes 1903-06 efter ritningar av arkitektenAdrian Crispin Peterson. Till skillnad från mångaandra medeltidskyrkor kom dock Sundals-Ryrs attstå kvar orörd, som ödekyrka med kyrkogården kvari bruk. Den fristående klockstapeln söder om <strong>kyrkan</strong>revs och såldes på auktion 1912.Genom enskilda initiativ skedde en utvändig renovering1924. År 1929 beskrivs exteriören vara gott skickmen den värdefulla interiören i behov av renovering.1944 genomfördes en renovering efter ett programfrån 1940 av intendent Einar Lundberg vid Kungligabyggnadsstyrelsen. Programmet omfattade både exteriöraoch interiöra åtgärder, men det tycks främst havarit interiöra arbeten som kom till stånd. Konserveringoch komplettering av det invändiga måleriet gjordesav konservator Sven Dahlén, Stockholm. Med denrivna klockstapeln som förebild uppfördes också en nystapel på samma plats som tidigare.I början på 1970-talet genomfördes en del större exteriörarenoveringsarbeten. 1971 lades skiffertaket omoch 1973 gjordes grund- och murförstärkningar efterproblem med bl a sprickbildningar i muren. Fasadenomputsades och nya fönster med blyinfattade rutorsattes in på syd- och nordväggen. Fönstren liksom övrigtutvändigt trävirke tjärades. 1974 installerades orgelni koret, en äldre orgel, byggd 1795 av Pehr Strandi Stockholm och som 1974 renoverades av orgelbyggarnaBo och Bertil Grönwall i Lilla Edet.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGSUNDALS-RYRS GAMLA KYRKA, med medeltidaanor, är belägen vid en vägkorsning i kanten avett mindre skogsområde och ett öppet åkerlandskap.Förbi kyrkplatsen rinner också ett mindre vattendrag.Bebyggelsen i omgivningarna består av enskilda gårdarvarav den närmsta, Prästeryr, ursprungligen var socknensgamla stomhemman och prästgård. Kyrkan blevödekyrka med kyrkogården kvar i bruk då Sundals-Ryrs nya kyrka uppfördes 1903-06 ett par kilometervästerut. Kyrkan lämnades dock orörd och har under1900-talet renoverats och används under sommarhalvåret.Kyrkan anses vara uppförd på 1200-talet ochhar en liknande byggnadshistoria och karaktär somflera andra dalsländska medeltida stenkyrkor, bl a förlängningenfrån 1600-talets senare hälft åt öster medett tresidigt avslutat kor samt inredning från 1700-taleti provinsiell barockstil. Kyrkans utformning är enkel,utan vapenhus, sakristia och torn. Strax söder om <strong>kyrkan</strong>står en fristående klockstapel. Kyrkan har en närmastmuseal karaktär med inredning från 1600- och1700-talen samt tidigt 1800-tal. Framträdande är detplana taket med rikt utformade målningar från 1748av mästaren H G Schüffner som vid samma tidpunktockså målade apostlaporträtt på läktarbröstning, altaruppsats(ca 1700) samt predikstol (1600-talets senarehälft). Till den sällsynt välbevarade inredningen hörockså de slutna omålade bänkarna samt murat altareoch altarring från 1824.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av <strong>kyrkan</strong> och kyrkomiljön:. det medeltida murverket utgör i sig ett omistligthistoriskt dokument. <strong>kyrkan</strong> som helhet utgör en synnerligen ömtålighelhet där endast varsamma underhålls- ochkonserveringsåtgärder är tänkbara. <strong>kyrkan</strong> utgör tillsammans med Sundals-Ryrs nyakyrka en betydelsefull bebyggelsehistoriskkontinuitet med bl a viktiga pedagogiska värdensom speglar ett äldre kyrkoliv128