KYRKOR - Svenska kyrkan

för den ökade befolkningen.Den nya kyrkan uppfördes 1795-99 under ledning avmurarmästare Lars Westman, Vänersborg. Första gudstjänstenhölls julen 1799. Som ritning användes ettförslag som murarmästare Sven Hertz, Karlstad ursprungligengjort för utbyggnad av den gamla kyrkanoch som delvis reviderats av överintendentämbetet.Delar av den gamla kyrkans tegel återanvändes bl a tilldörr- och fönsteromfattningar. Inredningsarbetena utfördesav byggmästare Magnus Zetterberg, Vänersborg.Ursprungligen hade kyrkan en s.k. altarpredikstolmed direkt förbindelse från sakristian. Den var ritadav ryttmästare Aminoff på Lövås säteri och var utformadsom ett halvrunt utsprång i en liten läktare överaltaret. Känt från kyrkans ursprungliga inredning ärockså en sluten bänkinredning och 12 apostlabilder påläktarbröstningen av mäster Olof Lindgren, vilka blevövermålade, troligen i början av 1900-talet. Kyrkantycks ursprungligen haft stenhällar i mittgången ochjordgolv under bänkarna vilka 1875 ersattes med trägolv.Fönsteröppningarna förstorades 1876 och 1893tillkom den nuvarande klassiserande läktarorgeln.Under 1900-talet har kyrkan genomgått flera renoveringarsom präglar nuvarande inredningen. 1913-14ersattes altarpredikstolen med den nuvarande storaklassiserande altaruppsatsen samt predikstolen, bådaritade av arkitekt Hjalmar Tessing, Skara. Altartavlan,liksom interiör ommålning utfördes av Theodor Wallström,Lödöse. 1930 gjordes en renovering efter handlingarav arkitekt Yngve Kernell, Stockholm. De öppnabänkarna fick sin nuvarande utformning, koret höjdesoch kyrkan försågs med elektrisk ljus. En ny ytterdörrtogs upp på sakristians södra sida. Denna dörr, liksomporten på södra långsidan kläddes med kopparplåt.Den senaste större renoveringen utfördes 1977 efterhandlingar av arkitekt Per Molnit, Vänersborg. Kyrkorummetfick då sin nuvarande färgsättning med rosatak och i övrigt blå, gröna och beiga kulörer. Även exteriörengenomgick en ommålning och skiffertaketomlades. I vapenhuset flyttades väggen mot kyrkorummetframåt för att hamna i liv med västra långhusväggenistället för att som tidigare gått ungefär mitt i vapenhuset.Före 1977 var väggen mellan vapenhuset ochkyrkorummet indragen en bit in i tornet och i börjanav 1900-talet sträckte sig bänkinredningen ända inmot denna vägg. I vapenhuset inreddes toalett, kapprumoch städskrubb, och väggarna kläddes med träpanel.I sakristian iordningställdes en entresolvåningmed spiraltrappa. Ett textilförvaringsskåp placeradesdär 2001. Samma år gjordes också en mindre ombyggnadav bänkarna för ett större sittdjup.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGGESTADS KYRKA är belägen på den s.k. Kyrkebykullen,på den öppna Dalboslätten. Vid kyrkan finnsett mindre sockencentrum med en f d prästgård, nuförsamlingshem och en f d skolbyggnad. Den vitputsadestenkyrkan är uppförd 1795-99, ca 400 meter söderom socknens medeltida kyrkplats. Kyrkan där tillhördeden speciella gruppen av medeltida tegelkyrkori Dalsland. I närheten finns lämningarna vid Murängenefter vad som antas ha varit ytterligare en tegelkyrkafrån 1200-talet. Den nuvarande kyrkan har bevarat sinursprungliga form och exteriör med undantag av destora välvda fönsteröppningarna från 1876. Karakteristisktär det kraftiga tornet med dess flacka tak ochden stora och höga sakristian. Speciellt är ingången påtornets sydsida förutom den vanliga vapenhusportenmot väster. Kyrkorummet är ljust med sparsmakad karaktärvars inredning huvudsakligen tillkommit vidolika renoveringar under 1900-talet. Framträdande ärden klassiserande altaruppsatsen från 1913-14 med enstor oljemålning. Även kyrkans predikstol är från sammatid. Av kyrkans äldre inventarier visar den speciellamedeltida sandstensdopfunten på områdets historiskasamband med Västergötland.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. delar av den föregående medeltida kyrkans tegelåteranvändes vid uppförandet. kyrkans i stort bevarade ursprungliga exteriör. den separata torningången från söder vilket ärovanligt. den stora klassiserande altaruppsatsen ochpredikstolen från 1913–14. den igensatta dörröppningen i sakristian som ären rest efter uppgången till den ursprungligaaltarpredikstolen. den medeltida dopfunten av sandsten av ovanligtyp för Dalsland och som visar områdets kopplingtill Västergötland125