KYRKOR - Svenska kyrkan

avgränsas i väster av landsväg och i norr av en mindregrusväg. I övriga väderstreck finns öppen åkermark.Kyrkogårdens äldsta del ligger närmast kyrkan i söder.Utvidgningar har sedan skett mot söder 1859, mot öster1895 och senast ytterligare mot söder 1970. 1895års utvidgning fick sin nuvarande kvartersindelningefter ritningar av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén,Karlstad, 1945. Kyrkogården kantas av en kallmur längsdess äldre delar mot vägarna i väster och norr. Längsövriga sidor avgränsas den av låga häckar. Stora lövträdväxer utmed sidorna. Entréerna till kyrkogårdenär försedda med smidesgrindar, mot väster med höganaturstensstolpar och mot norr med cementputsadestolpar. Ingång finns även i söder. Gångarna närmastkyrkan är belagda med konststensplattor, övriga är grusade.Gravarna är i huvudsak gräsbevuxna med undantagav några grusade gravar på de äldre delarna. Denyngsta delen längst i söder är ännu bara delvis tagen ibruk för gravläggningar. Längs västra kyrkogårdsmurenfinns några smidda gravkors uppställda.Kyrkan är uppförd i sin helhet 1795-99 av naturstensamt till viss del återanvänt tegel. Dess ursprungligaplanform är bevarad med kraftigt torn mot väster(nordväst) samt ett tresidigt avslutat kor och en utbyggdsakristia mot öster (sydost). Ingångar finns frånväster till vapenhuset i tornets nedervåning, mitt pålånghusets sydsida samt till sakristian från söder. Påtornets södra sida leder en trappa av tegel direkt uppi tornet utan förbindelse med vapenhuset eller långhuset.Kyrkans fasader är täckta med vit spritputs samtsläta omfattningar kring fönster och portar. Längs takenlöper en profilerad takgesims. Samtliga tak är skiffertäckta,tornets tälttak kröns av ett plåtklätt fundamentmed ett kors på glob. Fasaderna genombryts avstora smårutiga rundbågiga fönster. Ovan långhusetssödra port finns ett vitmålat mönsterspröjsat rundbågigtfönster. Övriga fönster, liksom tornets ljudluckorär målade i gröna och bruna kulörer. Södra tornportenär beklädd med grön horisontell panel och har ettäldre kraftigt lås. Vapenhusporten är en grön parspegeldörrav yngre datum med glasade övre partier. Södralånghusporten liksom dörren till sakristian är täckta avkopparplåt. Ovan vapenhusporten finns en svartmåladinskriptionstavla av trä med ljus text ” Gestads kyrka,genom kontr prost E M Florelii försorg, ryttmästare AAminoffs nit och församlingens endrägt, på 4 år uppbyggd.Invigdes den 1/1 1800.Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt förhöjt kori öster och orgelläktare i väster. Det ljusa kyrkorummetmed många och stora fönster har en sparsmakadkaraktär med inredning huvudsakligen från 1900-taletsbörjan i klassiserande stil. Golvet består av lackadebrädor och väggarna är putsade i en beigegul kulör.Taket är ett rosafärgat brädtunnvalv med en profileradtaklist i grönt och blått. Dörrarna till vapenhuset ochmot söder är parspegeldörrar i grönt och beigt meddörromfattning mot söder utformad som en tempelgavel.Enkelspegeldörren till sakristian är grönmålad.Kyrkorummets fönster är ljust gröna.Altare av trä är grönmålat. Både altaruppsatsen ochpredikstolen tillkom 1913-14 efter ritningar av arkitektHjalmar Tessing, Skara. Altaruppsatsen, måladi gröna, beiga och blå kulörer har en tydligt klassiserandestil utformad som en tempelgavel med kannelerandepilastrar krönta av en fronton som ett ramverkkring en oljemålning. Tavlan föreställer den drunknandePetrus som räddas av den på vattnet ståendes Jesus.Det är en kopia av en litografi från 1833 av den tyskekonstnären P Blockhorst målad av Theodor Wahlström,Lödöse. Nederst på tavlan står det ”Herre, hjälp mig”.Den rektangulära altarringen, troligen från 1913-14,har svagt rundade hörn och en sluten barriär i klassiserandestil med marmorerade speglar och förgylldalister. Predikstolen är relativt enkelt utformad med bla marmorerade speglar på den femsidiga korgen ochtrappbarriären. Baldakinen kröns av ett förgyllt korsoch på dess insida finns en förgylld text: Luc Ev 11-28.Kyrkans dopfunt i sandsten är av västgötskt ursprungoch beskrivs som ett ”praktexemplar”. Den har dateratstill 1200-talet och är en för Dalsland ovanlig typ.Karakteristiskt är bården av växtornamentik längs övrekanten.Bänkinredningen består av tre vägganslutna kvarter,delade av mittgången och tvärgången till södra porten.De öppna bänkarna är troligen från 1800-talets slutmen ombyggda. De har tidstypiska rektangulära gavlarmarmorerade i brunt och i övrigt gröna och blå.På läktarens finns tre bänkar kvar i en ursprunglig utformning.Läktaren har ett smalt framskjutande mittpartioch bärs upp av tio grönt marmorerade fasadepelare med förgyllda lister kring kapitälen. Barriärenär grönmålad med marmorerade speglar med delvisförgyllda profilerade lister. Orgeln på läktaren är från1893 och har en klassiserande fasad, delvis förgylld,och med ornamentik i form av växtslingor, facklorsamt en harpa överst.ByggnadshistorikDen nuvarande kyrkans föregångare antas vara byggd på1200-talet och tillhörde den speciella gruppen medeltidategelkyrkor i Dalsland. I det medeltida Skarastiftetfinns endast sju kända sockenkyrkor av tegel, vilka allavar belägna i Dalslands östligaste härader, närmast Vänern.Av dessa har endast kyrkorna i Ör och Grinstadsamt Tösse gamla kyrka bestående murverk. Den nuvarandekyrkans mer kända föregångare låg ca 400 meternorrut, lågt belägen i ett sankt område intill en liten å,Lillån. Med tanke på den omgivande kyrkogården ansågsplatsen olämplig. Beslutet om nybygge föranleddesockså av kyrkans dåliga skick samt otillräckliga storlek124